I sociala medier sprids gamla falska påståenden om klimatförändringarna
- Publicerad 18 september 2025 16:19
- Uppdaterad den 19 september 2025 13:11
- Lästid: 7 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2025. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
"Varje morgon har statsradion minst två inslag om klimatförändringar. Orsaken sägs vara koldioxiden. Det är antingen en lögn eller ren dumhet. Kanske bådadera", börjar ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades den 14 augusti 2025 och har delats över 1 200 gånger. Samma text kopierades även av andra konton med hundratals delningar.
I inlägget listas olika varma och kalla perioder under de senaste 2 000 åren, vilket leder till slutsatsen att "klimatet ständigt har skiftat på jorden oavsett om människor har kört bil eller inte". Dessutom framförs påståendet om att mätperioden inleddes år 1870 istället för 1650 då planeten upplevde en kallare period, eftersom det var under mitten av 1800-talet då industrialiseringen tog fart och användningen av kol ökade. "Hur kan människor gå på den bluffen?" frågar man i inlägget.
Påståendena är typiska narrativ som används för att sprida desinformation om klimatförändringarna. AFP har granskat likadana påståenden flera gånger tidigare.
Klimatförändringarnas effekter är redan synliga: forskning har visat att värmeböljan i Europa i juni och början av juli 2025 var t.o.m. 4 grader varmare än den annars skulle ha varit på grund av klimatförändringarna. I en annan studie, från september 2025, observerade man att förhöjda temperaturer på grund av människoorsakade klimatförändringar ledde till cirka 16 500 dödsfall i europeiska städer under sommaren 2025.
Klimatforskare berättade för AFP att temperaturerna också har varierat förut, men att detta inte motbevisar dagens klimatförändringar som orsakas av mänsklig aktivitet och saknar motstycke. Globala klimatserier börjar under mitten av 1800-talet eftersom det var då pålitliga och omfattande klimatobservationer började bli tillgängliga.
Tidigare temperaturvariationer var annorlunda än idag
I inlägget listas olika kalla och varma perioder under de senaste 2 000 åren. Enligt texten var medeltemperaturen på jorden under Jesus livstid ungefär 2 grader varmare än idag och innan tideräkningens början. Därefter blev det kallare fram till cirka år 900. Jordens klimat började kylas ner igen på 1300-talet, vilket ledde till den lilla istiden under 1600-talet. Därefter har temperaturerna ökat med runt 1,7 grader fram till idag, står det i inlägget.
Det är sant att temperaturerna har varierat tidigare år men detta motbevisar inte klimatförändringarna idag och faktumet att de orsakas av mänsklig aktivitet.
Åren som nämns i inlägget motsvarar i stora drag olika kända klimatperioder. Som det förklaras i denna artikel av Carbon Brief (en webbsida som specialiserar sig på vetenskap och politik gällande klimatförändringarna) var temperaturerna varmare än medelsnittet under den romerska värmeperioden under de första århundradena av det första millenniet och temperaturerna var också högre under den medeltida värmeperioden cirka 800–1 200. Däremot var det kallare under perioden 400–765 ("Dark Ages Cold Period" på engelska) samt under den lilla istiden som pågick från 1500-talet till mitten av 1800-talet (arkiverad version).
En studie som publicerades i tidskriften Nature 2019 och som Carbon Brief syftar på visar ändå att dessa perioder inte var globala fenomen (arkiverad version). Detta skiljer sig från uppvärmningen idag: "Den antropogena globala uppvärmningen är inte bara oöverträffad i termer av absoluta temperaturer, utan saknar också motstycke när det gäller rumslig samstämmighet inom ramen för de senaste 2 000 åren.", skriver forskarna.
I en annan studie (arkiverad version) som publicerades 2023 av forskare från Göteborgs universitet i samarbete med ett internationellt team visades att den medeltida värmeperioden inte var så varm som man tidigare antagit och att dagens uppvärmning troligtvis ligger utanför intervallet för de naturliga temperatursvängningarna som förekommit under de senaste 1 200 åren. En artikel om studien hittas på Göteborgs universitets webbsida här (arkiverad version).
Dessutom har temperaturförändringarna under de senaste 10 000 åren inte varit lika snabba som de är idag, sade Ed Hawkins, professor i klimatvetenskap vid University of Reading i Storbritannien, i denna engelska faktagranskning från 2022.
"Vad vi ser under de senaste 2 000 åren är en mycket mild nedgång och sedan i slutet ser man plötsligt en snabb temperaturuppgång som är mycket kraftigare än vad vi har sett under de senaste 2 000 åren", sade han.
Problemet är takten på de nuvarande förändringarna, berättade Peller Boberg, klimatanalytiker på Naturvårdsverket för AFP den 15 februari 2024 i denna svenska faktagranskning.
"Koldioxidhalterna har genom tiderna som sagt varierat stort, och livet på jorden har anpassat sig efter det", sade han. De nuvarande förändringarna försvårar dessa anpassningar. "Den snabbt ökande halten koldioxiden som växthusgas värmer atmosfären i snabb takt och därmed ( i ett geologiskt perspektiv mycket snabb fart) förändrar hela jordens klimat", sade han. "Förändringen går så snabbt att det blir allt svårare för ekosystem att hinna justera sig."
Däremot orsakades de förindustriella variationerna av andra orsaker än ökande koldioxidutsläpp från människans aktiviteter: t.ex. den mest sannolika orsaken för den medeltida värmeperioden var en ökning i solinstrålning och färre vulkanutbrott medan mer frekventa explosiva vulkanutbrott och färre solfläckar anses har givit upphov till den lilla istiden.
Dagens klimatförändringar drivs av människans utsläpp
Enligt FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport har mänsklig verksamhet bidragit till uppvärmningen av klimatet med över en grad sedan slutet av 1800-talet (arkiverad version). Rapporten (arkiverad version) publicerades mellan augusti 2021 och april 2022 och är den mest omfattande utvärderingen av vetenskap som berör klimatförändringarna.
Växthusgaser värmer upp jorden via växthuseffekten, förklaras det på Naturvårdsverkets webbsida (arkiverad version). De viktigaste av dem är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. När strålning från solen når jorden absorberas en hel del av mark och vatten och omvandlas till värme. Denna energi sänds tillbaka ut mot rymden som värmestrålning, d.v.s. infraröd strålning. Växthusgaser fångar upp en hel del av strålningen som sedan snabbt skickas ut i flera riktningar, också tillbaka mot jorden. Detta leder till varmare temperaturer.
Utan växthuseffekten skulle jordens temperaturer vara cirka 35 grader kallare än de är idag. Problemet är att koldioxidhalten i atmosfären har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid, vilket har lett till en snabb uppvärmning, enligt Naturvårdsverket.
Diagrammet nedan från IPCC:s rapport visar att det finns ett nästan linjärt samband med koldioxidutsläpp och stigande temperaturer, d.v.s. jordens uppvärmning beror på hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären:
IPCC sammanfattar uppvärmningstrenden i diagrammen nedan. Diagrammet till vänster visar att temperaturerna har ökat kraftigt under de senaste 150 åren, medan diagrammet till höger visar hur mycket lägre de globala temperaturerna skulle vara utan utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser från mänsklig aktivitet.
Det är dessutom möjligt att se att koldioxiden som ökar i atmosfären härstammar från mänsklig verksamhet, sade Jason Smerdon, professor i klimat vid Columbia Climate School i USA, till AFP den 31 mars 2025 i denna faktagranskning.
"Koldioxiden i atmosfären har en annorlunda isotopisk karaktär eftersom vi bränner den från olja som var organiskt material lagrat i underjorden", sade han.
Enligt denna artikel av USA:s vädermyndighet NOAA, har olika slags material som innehåller koldioxid varierande relativa mängder av olika isotoper, såsom "lätt" kol-12, "tungt" kol-13 och radioaktivt kol-14 (arkiverad version). Fossila bränslen är den enda källan som motsvarar de förändringar som observerats i typer av koldioxid i atmosfären.
Artikeln nämner också att fossila bränslen är den enda källan av koldioxid som är tillräckligt stor för att öka mängden koldioxid i atmosfären så snabbt som den nu har ökat. "Ökningen mellan år 1800 och idag är 70 procent större än ökningen som inträffade när jorden kom ut ur den senaste istiden för mellan 17 500 och 11 500 år sedan, och den skedde 100–200 gånger snabbare", enligt artikeln.
Omfattande observationer behövs för globala temperaturserier
I inlägget kritiseras att mätperioden inte började före 1870 och som orsak utpekas industrialiseringen som då tog fart med ökad användning av kol. Inlägget låter förstå att detta är en del av "bluffen".
AFP granskade ett likadant påstående i denna faktagranskning där det förklaras att mitten av 1800-talet var tidpunkten då insamlingen av tillräckligt omfattande observationer påbörjades.
"Det finns temperaturserier som börjar tidigare än 1860, t.ex. Stockholmsserien som mätt på samma plats sedan 1756", berättade Gustav Strandberg, forskare vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), för AFP den 24 mars 2025. "Dessa serier kan lära oss mycket om klimatet, men enstaka punkter räcker inte för att representera hela jorden – eller hela Sverige för den delen." Stockholmsserien (nedan) finns på SMHI:s webbsida:
Strandberg sade att jämnt utspridda observationer över hela området krävs för att dra slutsatser om större områden.
"I Sverige har vi bestämt att dessa villkor börjar uppfyllas 1860. När de gäller den globala temperaturen gör olika institut olika val, en del tycker att de kan börja redan 1850, andra först 1890", förklarade han.
T.ex. enligt USA:s rymdmyndighet Nasa "börjar globala temperaturserier cirka 1880 eftersom observationerna inte är tillräckligt omfattade på en tillräcklig stor del av planeten innan dess."
Du kan läsa mer av AFP:s faktagranskningar om klimatet på svenska här.
Artikelns metadata har uppdaterats19 september 2025 Artikelns metadata har uppdaterats
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss
