Det finns ingen "koldioxidsvält" utan koldioxidhalterna ökar i atmosfären
- Publicerad den 27 februari 2024 09:12
- Uppdaterad den 10 maj 2024 15:57
- Lästid: 10 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2025. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Det finns ett brett samförstånd inom vetenskapen om att den nuvarande uppvärmningen av jordens klimat drivs av mänskliga aktiviteter, som har lett till ökande nivåer av koldioxid i atmosfären jämfört med förindustriell tid. I ett viralt inlägg i sociala medier görs det dock gällande att det nu finns en "koldioxidsvält" och att klimatmål om sänkta koldioxidutsläpp kommer att leda till farligt låga nivåer av gasen i atmosfären. Experter berättade för AFP att läget är tvärtom: koldioxidhalterna ökar snabbare än förr och de katastrofala konsekvenserna för planeten är redan synliga.
"Vi befinner oss i en CO2-svält", står det i rubriken till en graf på engelska i ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades i början av februari och delades över 900 gånger. Grafen visar minskande koldioxidhalter i atmosfären från 160 miljoner år sedan till idag. Det påstås att en koncentration på 1 000–1 500 miljondelar (ppm) är optimal för växter och att det finns "en röd dödslinje" inte långt under de nuvarande halterna.
"Som jag tjata om detta, om de når sina mål med CO2 så är vi alla körda...", varnas i bildtexten i inlägget.
En omvänd bildsökning visar äldre inlägg med grafen i olika sociala medier och på olika språk, såsom engelska och finska. I ett engelskt inlägg på X visas en version av grafen med texten "skapad av J. Shewchuk 2023". En sökning för namnet ger som resultat X-kontot av John Shewchuk som beskriver sig själv som en "certifierad konsulterande meteorolog". En sökning på Schewchuks konto visar att han har delat grafen åtminstone sedan den 16 mars 2023. I ett inlägg den 13 maj 2023 skriver han: "Här är mitt annoterade diagram". Påståenden som Shewchuk gjort har granskats tidigare av andra faktagranskningsorganisationer såsom Climate Fact Checks och PolitiFact.
Experter på klimatet berättade för AFP att koldioxidhalter ökar i en aldrig tidigare skådad takt och att det inte finns någon risk för en "koldioxidsvält".
En 'missvisande' graf
Det är sant att koldioxidhalterna har varit högre när man ser tillbaka miljontals år, som det visas i grafen, men enligt experter presenteras den på ett sätt som utelämnar viktiga trender.
"Förutom en mycket allmän trend är problemet inte så mycket att grafen inte är särskilt exakt utan att den är missvisande", sade Howard Diamond, klimatforskare vid USA:s vädermyndighet NOAA:s luftresurslaboratorium till AFP i ett mejl den 13 februari 2024.
I grafen visas hur planeten idag är nära en "röd dödslinje". Diamond förklarade att grafen är skapad på ett sätt som är "ganska absurt och inte i linje med vetenskapen eller några av de data som vi har." Han förklarade att mätningar från iskärnor för de senaste 800 000 åren har visat en cykel mellan 180–290 ppm av koldioxid under denna period, vilket är mindre än idag, och att det inte var "nära någon dödslinje eftersom det gick ganska bra för växter och andra levande organismer". Iskärnor är prover som samlas från isen och som gör det möjligt för forskarna att uppskatta hur klimatet var tidigare.
Enligt Nasa (arkiverad version) har mänskliga aktiviteter ökat koldioxidhalten i atmosfären med 50% sedan 1750, början av den industriella revolutionen. Nasas uppgifter visar att halten var 423 ppm i januari 2024.
Diamond pekade på en artikel som publicerades 2017 i tidskriften Nature Communications (arkiverad version) som visar koldioxidhalterna under de senaste 420 miljoner åren i samband med förväntande ändringar i framtiden:
Grafen föreställer uppskattningar av koldioxidhalterna under de kommande hundratals åren baserade på olika utsläppsscenarier för framtiden av FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC). De visar att halterna kommer att nå höjder som inte setts på miljontals är. I artikeln konstateras att "om människans användning av fossila bränslen fortsätter i oförminskad takt riskerar vi att nå koldioxidhalter som inte setts sedan den tidiga eocenen (för 50 miljoner år sedan) före mitten av 2000-talet. Om koldioxiden fortsätter att öka ytterligare under 2200-talet skulle den sammankopplade stora ökningen i strålningsdrivning, samt hur klimatsystemet skulle reagera, troligen inte ha något geologiskt motstycke under de senaste 500 miljoner åren." Strålningsdrivning är skillnaden mellan den solstrålning som sugs upp i klimatsystemet och den strålning som lämnar jorden och åker ut i rymden.
Det finns för mycket, inte för lite, koldioxid i atmosfären
Påståendet att det finns en "koldioxidsvält" på jorden är falskt. Problemet är att koldioxidhalterna ökar i snabb takt.
"När det gäller koldioxid är problemet för närvarande inte att vi har för lite koldioxid i atmosfären ("koldioxidsvält" som det alltså påstås kopplat till grafen), utan problemet är det motsatta, att mängden koldioxid i atmosfären i rask takt ökar", berättade Pelle Boberg, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, för AFP i ett mejl den 15 februari 2024.
Diamond från NOAA höll med. "Vi är långt ifrån någon koldioxidsvält", sade han och pekade på en artikel i tidskriften Science från 2023 (arkiverad version) där det konstateras att koldioxidhalten idag är högre än vad den har varit under cirka 16 miljoner år.
"Koldioxidhalterna har genom tiderna som sagt varierat stort, och livet på jorden har anpassat sig efter det", sade Boberg från Naturvårdsverket. Till exempel har växter anpassat mängden klyvöppningar eller stomata (mikroskopiskt små öppningar eller porer på blad och växtstammar genom vilka växter tar in koldioxid) efter koldioxidhalt, förklarade han. Problemet är dock takten i vilken koldioxidhalterna nu ökar. "Den snabbt ökande halten koldioxiden som växthusgas värmer atmosfären i snabb takt och därmed (i en i ett geologiskt perspektiv mycket snabb fart) förändrar hela jordens klimat... Förändringen går så snabbt att det blir allt svårare för ekosystem att hinna justera sig."
Som Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida (arkiverad version) fungerar vissa gaser i atmosfären – de viktigaste bland dem vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid – som glasväggarna på ett växthus och hindrar värmestrålningen att ta sig ut i rymden och håller kvar värmeenergin från solen. Det står på webbsidan att när människan släpper ut fler växthusgaser i atmosfären, förstärkas växthuseffekten och temperaturen ökar.
Enligt Boberg från Naturvårdsverket är konsekvenserna särskilt tydliga i områden där klimatförändringen går särskilt hastigt eller där det finns en särskild känslighet, såsom i Arktis eller på de tropiska korallreven. Detsamma gäller människors infrastruktur, livsmedelsproduktion och bosättningsmönster som präglats av det relativt stabila klimat, inklusive t.ex. en i hög grad stabil havsnivå, under holocen, perioden efter den senaste istiden.
"Rent generellt med olika variabler för klimatet kan det ofta vara snabbheten i förändringen som är utmaningen mer än de absoluta värdena i sig", sade Boberg.
Diamond från NOAA sade att grafen som delats i sociala medier utelämnar information om temperatur. "När koldioxidnivåer är högre har man högre temperaturer och medan planeten kunde överleva dessa höga temperaturer, inträffade de under en tid då det inte fanns människor och så har vi utvecklats under en mycket annorlunda klimatregim", sade han.
Som det förklaras i denna artikel av Columbia Climate School (arkiverad version) är högre koldioxidhalter i atmosfären "normaltillstånd" för planeten men tidigare fluktuationer i koldioxidhalterna har oftast skett i en takt som har gjort det möjligt för organismer att anpassa sig till klimatförändringarna. "Detta är mindre troligt med dagens snabba uppvärmningstakt", står det i artikeln.
Ingen risk att koldioxidhalten blir för låg
I det svenska Facebook-inlägget görs även gällande att det kommer att vara skadligt att uppnå "mål med CO2". Enligt grafen är de nuvarande halterna nära den "röda dödslinjen".
Det är inte klart vilka specifika mål inlägget syftar på. Boberg sade att i IPCC:s rapporter talas det om koldioxidneutralitet som betyder att det behövs globala nettonoll-utsläpp av koldioxid för att hejda temperaturuppvärmningen och att det i princip är ett måste för att klara Parisavtalets mål att stoppa temperaturuppvärmningen under 1,5C eller långt under 2C jämfört med förindustriell tid. Han sade att det inte finns några specifika mål för koldioxidhalten i avtal såsom Parisavtalet heller men "Parisavtalets temperaturmål relaterar förstås till vissa halter som ligger i ungefärlig linje med temperaturnivåerna ifråga".
Idén att klimatmål ska leda till farligt låga nivåer av koldioxid är "ganska löjlig", sade Diamond. "Mänskliga aktiviteter har i princip gjort allt vad de kan för att öka koldioxidhalterna", sade han och förklarade att påståendet "går mot data och den kopplade vetenskapen". "Allt vi kan hoppas på gällande minskningen av koldioxidutsläpp är att försöka stabilisera planetens temperaturökning", lade han till.
Boberg sade att koldioxidnivåer i stil med den förindustriella nivåns 280 ppm — "en nivå som livet på Jorden klarade sig bra på" — "framstår som mycket avlägsna". "Det är inget som någon av oss som lever idag kommer uppleva."
Ökad koldioxidhalt i atmosfären orsakar mer skada än nytta för växter
I grafen understryks koldioxidhalterna mellan ungefär 1 000–1 500 ppm och hävdas att dessa nivåer är "optimala för växter". En ökad koldioxidhalt kan gynna planttillväxt i t.ex. ett växthus men ökande koldioxidhalter i atmosfären i naturen kommer att ha olika negativa konsekvenser för växter.
"Med tanke på att jordbruket utvecklades i samband med utvecklingen av den mänskliga civilisationen och för cirka 20 000 år sedan låg koldioxidnivåerna på låga eller medelhöga 200ppm, så skulle jag inte säga att en nivå på 1 000–1 500 ppm är optimal", sade Diamond.
Han sade att argumentet för mer koldioxid är baserat på idén att om växter behöver mer koldioxid för att växa, ju mer koldioxid, desto bättre. Men även om extra koldioxid kan användas för att öka tillväxten för vissa växter under kontrollerade förhållanden, t.ex. i ett växthus, går det inte att överföra detta till naturen. "Denna 'mer är bättre'-filosofin stämmer inte med hur det fungerar i verkligheten; växter behöver även vatten ,men för mycket kan dränka dem", sade han. "Att öka tillgången på ett ämne som växter behöver är inte tillräckligt. Alla andra näringsämnen (t.ex. kväve vatten osv.) måste också justeras på rätt sätt för att fördelar kommer att uppstå."
Han lade till att antalet öknar och andra torra områden kommer att öka på en varmare jord, vilket minskar den tillgängliga odlingsytan.
Boberg höll med och sade att olika växter fungerar på olikt sätt i förhållande till koldioxidhalten.
Denna studie som publicerades 2016 i Nature Climate Change (arkiverad version) visar att jorden har blivit grönare, d.v.s. bladtäcket blir större i vegetationsbevuxna områden, till följd av atmosfärens ökade koldioxidhalt, men å andra sidan förutspår den att effekten kommer att minska med tiden när växter påverkas av näringsbrister när jorden blir varmare.
Frågan tas också upp i denna artikel i tidskriften Scientific American där det står till exempel att de negativa konsekvenserna av högre temperaturer, såsom torka och värmestress, sannolikt kommer att vara mycket större än "alla direkta fördelar som ökande koldioxid kan erbjuda". Artikeln säger att påverkan från den ökande koldioxidhalten på växter kan leda till negativa effekter för människors hälsa, t.ex. för att grödor blir mindre näringsrika. En annan studie från 2016 i Nature Climate Change visar att de högre temperaturerna kommer att ha en negativ inverkan på avkastningen för globala baslivsmedel som till exempel vete.
Klimatförändringarnas negativa konsekvenser är redan synliga
World Weather Attribution, en organisation som observerar extrema väderfenomen, har uppskattat att klimatförändringarna har ökat sannolikheten för olika typer av katastrofer, såsom översvämningar och stormar. En rapport från 2021 av Världsmeteorologiska organisationen visade att antalet väderkatastrofer har ökat femfaldigt under de senaste femtio åren, orsakat av klimatförändringar, fler extrema väderfenomen och förbättrad rapportering. I denna analys av Carbon Brief från augusti 2022 undersöktes fler än 500 extrema väderfenomen och man kom fram till att människodrivna klimatförändringar gjort över 70% av dem mer sannolika eller allvarligare.
Dessutom visar den senaste IPCC-rapporten att konsekvenserna av klimatförändringarna redan har observerats i flera år och kommer att bli starkare och vanligare om klimatförändringarna fortsätter i samma takt som idag.
Naturvårdsverket beskriver de effekter av klimatförändringarna (arkiverad version) som sannolikt kommer att påverka Sverige i framtiden. Dessa omfattar bland annat ökad nederbörd, en ökad risk för översvämningar och kusterosion. Medan varmare temperaturer förbättrar möjligheterna till ökad avkastning inom jord- och skogsbruk, kommer mildare vintrar att öka risken att skadeorganismer och smittbärare som kylan hittills har skyddat Sverige från kommer till landet.
AFP har tidigare granskat liknande påståenden om koldioxid, t.ex. här.
Ett stavfel har korrigerats i det femte stycket under "En 'missvisande' graf"10 maj 2024 Ett stavfel har korrigerats i det femte stycket under "En 'missvisande' graf"
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss