Hur vi arbetar

Granskning av viral, skadlig misinformation

AFP:s faktagranskare undersöker tvivelaktiga påståenden som cirkulerar på nätet och som är virala, kan påverka allmänheten och är potentiellt skadliga. Påståendena som vi kontrollerar dyker upp på olika sätt, bland annat på sociala medieplattformar, bloggar och webbplatser, meddelandeappar och andra forum i den offentliga sfären.

Vi identifierar påståenden som vi vill undersöka genom att bedöma om en faktagranskning skulle ligga i allmänhetens intresse och om vi skulle kunna samla in tydliga och tillräckliga bevis för att motbevisa det specifika påståendet eller de specifika påståendena som presenteras. AFP:s faktagranskningsteam kontrollerar fakta, inte åsikter eller övertygelser. Om vi inte kan ta fram gedigna och dubbelkontrollerade bevis kommer vi inte att publicera en faktagranskning.

Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt misinformation som kan äventyra människors hälsa eller liv, skada demokratiska processer eller främja hatpropaganda och rasism.

Vi tillämpar samma undersökningsmetod och bevisstandard oavsett vem som står bakom påståendet, och vi fokuserar inte på någon enskild kandidat, parti eller webbplats. Vi kan dock komma att göra fler faktagranskningar av källor som konsekvent sprider potentiellt skadlig misinformation. Du kan läsa mer om de etiska och redaktionella standarder som upprätthåller AFP:s åtagande om opartiskhet och oberoende här.

Öppna källor 

Våra faktagranskningar baseras på opartiskt material från primära källor som samlas in av våra faktagranskande journalister, inklusive material som verifierats i AFP:s egna arkiv och i samarbete med byråns reportrar på plats runt om i världen. Vi talar också med experter och citerar dem i våra faktagranskningar, och vi anger vem de arbetar för, vilket deras expertområde är och eventuella intressekonflikter som de kan ha.  Vi kräver minst två oberoende informationskällor för att verifiera det bärande påståendet i en faktagranskning.

Vi strävar efter att öppet visa de steg vi tar under debunkingprocessen genom att inkludera länkar, inbäddningar, skärmdumpar, fotografier och arkiverade uppgifter som vi har använt för att komma fram till en slutsats. Vårt mål är att läsarna ska förstå hur granskningen genomfördes och att de själva ska kunna följa samma steg.

Som en allmän regel använder AFP inte anonyma källor i sina faktagranskningar. Det kan finnas undantagsfall där en källas säkerhet är i fara och den information som den har lämnat är både nödvändig för att avslöja felaktiga påståenden och har bekräftats av andra öppna källor.

Om någon del av ett påstående som granskas är sant, påpekar vi det i våra faktagranskningar med stöd av bevis.

Verktyg och metoder 

Vi använder traditionella journalistiska färdigheter och ett antal enkla verktyg. Vi iakttar sunt förnuft och försiktighet i vårt arbete.

Till exempel om vi tror att en bild har manipulerats eller den presenteras utanför sitt sammanhang, söker vi efter originalbilden och försöker att tala med fotografen eller personen på bilden för att få reda på mer om den. Eller om vi undersöker ett påstående där data presenteras för att stödja ett argument, söker vi efter originalkällan och talar med experter för att få deras välgrundade åsikter om statistiken som presenteras i påståendet.

Vi använder verktyg, som Wayback Machine och Perma CC, för att undvika att fler klickar på felaktig information och för att föra ett register ifall ett inlägg senare ändras eller försvinner.

Nedan går vi igenom metoder som vi regelbundet använder i våra faktagranskningar:

Bildsökning

En hel del av felaktig information består av gamla bilder som tagits ur sitt sammanhang.

För att undersöka ursprunget för en bild börjar vi med en omvänd bildsökning där vi laddar upp bilden på en eller flera sökmotorer för att se om den tidigare har dykt upp på nätet.

Om du högerklickar på en bild i webbläsaren Google Chrome, kan du välja “sök på Google efter denna bild”. Sökmotorn går igenom sin databas för att se om det finns liknande bilder i indexet.

Vi använder regelbundet och rekommenderar vårt InVID/WeVerify-tillägg som ger dig ett urval av bildsökmotorer (inklusive Google, Bing, Yandex, TinEye och Baidu) när du högerklickar på en bild efter att ha installerat tillägget.

Omvänd bildsökning ger inte alltid resultat, antingen för att en bild aldrig har publicerats på nätet eller för att den ännu inte har indexerats. Ibland kan sökmotorer för omvänd bildsökning bli förvirrade av en bild som har vänds som den vi stötte på i sammanhang med artikeln om en före detta japansk premiärminister.

Därför använder vi också av visuella ledtrådar (t.ex. butiksskyltar, gatuskyltar, arkitektur, vegetation, registreringsskyltar) för att bestämma var eller när en bild togs.

Som framgår nedan bekräftade vi till exempel platsen för ett foto som togs i Nederländerna för den här undersökningen genom att jämföra arkitektoniska detaljer och skyltar på fotot (till vänster) med Google Maps Street View (till höger).

 
Image
Désactivé

Endast bilder eller videoklipp är vanligtvis inte tillräckligt bevis för ett påstående. Vi måste också kolla om en bild stämmer överens med information som datumet när den publicerades och detaljer i den, t.ex. väderförhållanden.

När vi undersöker tveksamma bilder gör vi vårt bästa att få tag på originalfilerna för att avgöra om de har redigerats.

Hur vi undersöker videor

Vi använder också InVID/WeVerify-tillägget, som AFP var med och utvecklade, för att analysera videor. Tilllägget gör det möjligt att dela upp en video i minitayrbilder och göra flera omvända bildsökningar med dem.

 
Image
Désactivé

Tillägget kan också hjälpa till om man misstänker att bilden har vänts eftersom det gör möjligt att vända bilden tillbaka.

Hur vi söker efter och kontrollerar uttalanden och uppgifter

Genom att kopiera och klistra in ett stycke text i en sökmotor kan man ofta se om texten redan har cirkulerat på nätet.

Om ett uttalande har tillskrivits en person, söker vi efter en pålitlig källa (en ljud- eller videoinspelning, officiell utskrift) och tittar på personens onlinekonton för ytterligare verifiering. Vi tar också direkt kontakt med personen för att bekräfta hens uttalande.

När det gäller kvalitativa uppgifter, letar vi efter den ursprungliga studien och dess metodik och talar med experter som antingen är författare till den ursprungliga studien eller experter med erfarenhet av forskning inom samma område för att kontrollera om uppgifter har förvrängts i påståenden som undersöks.

Vi behandlar regelbundet ämnen som vi inte har några större förkunskaper om. I dessa fall samarbetar vi med AFP-journalister med expertis inom ett visst ämne, region eller språk. Vi har ett nära samarbete med AFP:s världsomspännande faktagranskningsteam för att verifiera aspekter om påståenden som gäller andra regioner.

Dubbelkontroll av uppgifter 

Om ett påstående som cirkulerar på nätet verkar tvivelaktigt, särskilt om det inte anges någon källa, är en av våra första reflexer att gå igenom kommenterar. Vissa kan ha motstridig information eller ställa frågor om inläggets sanningshalt.

Om en person eller organisation nämns, tar vi kontakt med dem för att få deras version av händelsen. Om det är lämpligt eller möjligt, kontaktar vi källan till påståendet som undersöks för att få ytterligare information.

Om en tvivelaktig publikation är baserad på en bild eller en video, letar vi efter andra bilder från samma evenemang för att jämföra dem med varandra. Vi försöker också kontakta upphovspersonen till bilden för att få ytterligare information.

Inte bara på nätet 

Vid vissa faktagranskningar räcker nätet och telefonen inte till. Ibland måste man vara på plats, som i all journalistik. Om det möjligt att verifiera någonting personligen, skickar vi våra reportrar att undersöka saken själva. Vi har också nära samarbete med AFP:s journalister som rapporterar om nyheter runt om i världen.

T.ex. när ryska myndigheter påstod i april 2022 att en video som visade en gata med flera lik i den ukrainska staden Butja var iscensatt, bekräftade AFP-journalister som själva hade dokumenterat scenen för faktagranskningsteam att kropparna inte rörde sig, något som de falska påståendena sade, och att man kunde se tecken på dem på att ha varit döda i flera dagar.

Redigering och betyg 

Våra journalister samarbetar med regionala redaktörer under hela faktagranskningsprocessen. Redaktörerna diskuterar påståenden och föreslagna faktagranskningar med journalisterna, bedömer och förklarar vilken typ av bevis som behövs och redigerar artikeln innan den publiceras.

Faktagranskningar som publiceras på AFP:s webbplatser har ett betyg för att visa läsarna sluttsatsen av varje granskning. Betyget är antingen en del av rubrikbilden högst upp i artikeln, som visas nedan, eller förklaras i inledningen till faktagranskningen.

 
Image
Désactivé

Vi använder bl.a. följande termer:

  • Falskt - Vi anger att något är falskt när flera pålitliga källor motbevisar det.
  • Sant - Vi anger att något är sant när flera pålitliga källor har bekräftat att informationen är autentisk.
  • Missvisande - Vi anger att något är missvisande när det innehåller autentisk information (text, bild eller video) som har tagits ur sitt sammanhang eller blandats med falska uppgifter.
  • Redigerat foto - När ett foto har manipulerats att bedra.
  • Redigerad video - När en video har manipulerats att bedra.
  • Kontext saknas - När ett påstående har ett inslag av sanning men kan vara vilseledande utan ytterligare information.
  • Satir - När ett påstående är falskt och potentiellt vilseledande men det kan vara att meningen inte ursprungligen var att bedra (t.ex. humor, parodi).
  • Bluff - När en bild eller en händelse är påhittad.
  • Deepfake - När en video- eller ljudinspelning har manipulerats genom att använda artificiell intelligens för att skapa något inautentiskt som ser verkligt ut.

Det finns mer information om vår faktagranskningsprocess och redaktionella riktlinjer i AFP:s stilbok för faktagranskning.

 

Partnerskap med onlineplattformar

Metas program

Eftersom vi tar del i Metas program för extern faktagranskning, granskar vi inlägg som har flaggats på Facebook och Instagram som en del av materialet som vi undersöker. Våra faktagranskningar visas på inlägg som vi har bedömt som falska, delvis falska eller som saknar kontext.

WhatsApp

Våra faktagranskningsteam i Brasilien, Mexiko, USA (på spanska), Indien, Tyskland och Frankrike har Whatsapp-tipslinjer där allmänheten kan skicka in möjliga påståenden för granskning.

Claim Review-verktyg

AFP använder verktyget Claim Review för sina faktagranskningsartiklar. Detta gör det möjligt för sökmotorer som Google och Bing att enkelt presentera faktagranskningar som svar på sökningar efter vissa påståenden. 

 
Det finns mer information om våra partnerskap och vår finansiering här.