Falska statistiker om brott och individer med utrikesbakgrund sprids i sociala medier
- Publicerad den 29 februari 2024 15:28
- Lästid: 5 minuter
- Par : Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2024. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Enligt statistiken har genomsnittligt 100 000 människor flyttat till Sverige från utlandet varje år under de senaste 20 åren. Attitydern till utrikesföddas rättigheter försämrades i Sverige efter flyktingkrisen 2015 enligt Mångfaldsbarometern 2022 (arkiverad version), en rapport av Högskolan i Gävle som kartlägger opinioner om etnisk mångfald och invandring. Sedan dess har attityderna förbättrats men inte nått upp till de nivåer som rådde innan 2015.
"KRIMINALVÅRDEN UPP I STABSLÄGE - 9.000 FÄNGELSEPLATSER EJ TILLRÄCKLIGT!" står det i rubriken till ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades i mitten av februari och delats över 100 gånger. I inlägget hänvisas till statistik från Brå enligt vilka 6 146 individer fanns i Sveriges fängelser oktober 2022. Det påstås att man kan beräkna "ur historisk data" att 88,3% av dessa individer har "utländsk härkomst" och att 45% inte har svenskt medborgarskap.
Dessutom finns det ett montage av brottrelaterade bilder med antal olika slags brott som begåtts i Sverige i inlägget, baserat på information från olika myndigheter.
I inlägget pekas "politiskt korrekta" partier samt massinvandring ut för den ansträngda situationen i de svenska fängelserna. Det har delats i invandringskritiska Facebook-grupper, som visas nedan, och upphovsmannen publicerade påståendena även på X.
I kommentarerna till inlägget kräver många att dessa utländska fångar ska skickas utomlands. "Dags att skicka dom overseas !" skrev en Facebook-användare, medan en annan sade: "Och inte ett ljud om att ordna fängelse platser utomlands!!!"
Den officiella statistiken visar dock att det inte stämmer att 88,3% av fångarna i Sverige har utrikesbakgrund eller att nästan hälften av de är utlänningar.
Inlägget dök upp snart efter att Kriminalvården meddelade att den går upp i stabsläge på grund av platsbrist som har pågått i flera år och som förvärrats under det senaste året. I kapacitetsrapporten (arkiverad version), som lämnades till regeringen i december 2023, konstaterar myndigheten att den planerar för 27 000 anstalts- och häktesplatser innan 2033, jämfört med 9 000 platser idag. Flera svenska medier skrev om rapporten och Facebook-inlägget hänvisar till nyheterna.
Enligt Statistikmyndigheten hade Sverige främst arbetskraftsinvandring fram till mitten av 1970-talet men under senare år har krig och konflikter i världen haft en större påverkan på invandringen. Den var som högst 2016 då 163 000 människor flyttade till Sverige, står det på myndighetens webbsida. År 2022 flyttade drygt 102 000 människor till Sverige, vilket var mer än under 2020 och 2021 men mindre än åren dessförinnan.
På myndighetens webbsida står det att invandringen antas minska något de närmaste åren men beräknas på sikt till drygt 100 000 per år. Detta motsvarar ungefär årsmedelvärdet för hela 2000-talet.
I Tidöavtalet (arkiverad version), som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna undertecknades efter valet i oktober 2022, finns det flera åtgärder för att begränsa invandringen, såsom förslag att ta bort systemet med permanenta uppehållstillstånd och att skärpa reglerna för familjeåterföreningen.
Siffrorna i inlägget om antalet individer med utrikesbakgrund i fängelser är dock falska, som de senaste statistikerna från Brå visar. Dessutom syftar statistikerna på brottsmisstänkta och inte dem som lagförts för brott eller som har en fängelseverkställighet.
Siffrorna överdrivs i inlägget
År 2021 publicerade Brå en rapport (arkiverad version) om brottsmisstänkta och deras nationella bakgrunder mellan 2015 och 2018. Den handlar inte om personer som lagförts för brott eller som har en fängelseverkställighet. Brå har inte publicerat sådana siffror någon annanstans heller.
Som det förklaras under "frågor och svar om rapporten" på Brås hemsida (arkiverad version), gjorde Brå studien för att uppdatera sin tidigare studie från 2005. Enligt webbsidan "kan en kunskapsbaserad bild av personer som misstänks för brott bidra till att minska risken för gissningar och spekulationer gällande brottslighet bland personer med utrikes respektive inrikes bakgrund" och det är "stor efterfrågan i samhällsdebatten på ny kunskap" om frågan.
I rapporten observeras att i stort sett ser resultaten likadana ut som de från 2005. Medan andelen brottsmisstankar registrerade på icke folkbokförda personer ökade under flyktingkrisen 2015 och 2016, var ökningen procentuellt inte lika stor som antalet asylsökande som kom till Sverige under denna tid.
Rapporten undersöker personer i fyra grupper som är desamma som i Facebook-inlägget: inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, inrikesfödda med en utrikes- och en inrikesfödd förälder, inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda.
I Facebook-inlägget finns det en länk till rapporten och det påstås att den visar att 88,3% av brottsmisstänkta har utrikesbakgrund, som definieras som personer som föddes utomlands eller som minst har en förälder som föddes utomlands. I inlägget generaliseras siffran så att den påstås gälla antalet personer som har en fängelseverkställighet.
En sökning i rapporten visar dock att siffran inte nämns i något sammanhang. Istället står det på sidan 47 att 51,39% av brottsmisstänkta under 2015–18 var inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar; 8,26% var inrikesfödda med en inrikesfödd förälder; 7,44% var inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar; och 32,9% var utrikesfödda (arkiverad version).
Detta betyder att den riktiga siffran är 48,6% när det gäller de grupper som nämns i Facebook-inlägget.
I inlägget påstås även att drygt 45% av fångarna inte har svenskt medborgarskap. Detta är också falskt.
Som bevis på påståendet hänvisas det till en artikel av Sveriges Radio från 2013. I artikeln står det dock att 35% av individer i svenska fängelser inte har svenskt medborgarskap, vilket sägs vara "en rekordhög andel".
De senaste statistikerna från Brå (arkiverad version) publicerades 2023 och visar att andelen nu är mindre. Enligt rapporten (sidan 17) saknade 29% av de som påbörjade en fängelseverkställighet svenskt medborgarskap under 2022 och när det gäller personer som hade en pågående fängelseverkställighet 2022 var 24% inte svenska medborgare.
Olika faktorer måste tas hänsyn till
I sammanfattningen av Brås rapport om brottsmisstänkta med inrikes respektive utrikesbakgrund konstateras att den totala andelen brottsmisstänkta är störst i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar och näst störst i gruppen utrikesfödda (arkiverad version).
Andelen är minst bland inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar och näst minst bland inrikesfödda med en utrikes- och en inrikesfödd förälder.
I sammanfattningen står det också att även om gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har en högre överrisk än de övriga grupper utgör den en liten grupp i befolkningen, och den bidrar relativt lite till det totala antalet misstänkta personer.
Dessutom minskar skillnaderna mellan grupperna när man kontrollerar faktorerna såsom ålder och kön, låg disponibel inkomst och utbildningsnivå.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss