Elon Musk sprider feltolkad undersökning om flyktingar i Sverige

"Nästan 80% av 'flyktingarna' semestrar i landet som de påstår sig ha flytt från...", skrev Musk i ett inlägg på X den 31 januari 2025. Inlägget syftar på ett annat inlägg med rubriken på engelska: "Sverige: 79 procent av 'flyktingarna' har semestrat i landet de 'flytt' från".

Musks inlägg fick viral spridning med 80 000 delningar på X. Det spreds även på svenska på Facebook och X, och också webbsidan Fria Tider, som AFP har granskat flera gånger, skrev om det.

Image

Skärmdump av ett inlägg med de missvisande påståendena (från 10.2.2025) 

Inlägget dök upp några dagar efter att Musk höll ett videosänt valtal på det tyska högernationalistiska partiet Alternativ för Tysklands (AfD) valmöte. Miljardären har väckt oro bland ledare som har anklagat honom för att röra om i den europeiska politiken med kommentarer på X om politiker i t.ex. Tyskland och Storbritannien.

Rubriken som visas i inlägget kommer från en artikel som publicerades 2022 av den konservativa amerikanska nyhetssajten Breitbart. Texten under den som syftar på bombattacker i Sverige är inte kopplad till rubriken. Den är en skärmdump från Lunds universitets forskningsportal som visar att en av universitetets lektorer citerats i en serbisk artikel om bombattacker.

Breitbart-artikeln syftar på en studie av undersökningsföretaget Novus som beställdes av en av deras klienter, den frihetligt konservativa nyhetssajten Bulletin, 2022.

Studien har misstolkats sedan dess och den nämndes till och med i en skriftlig fråga av Markus Wiechel (SD) när den publicerades.

Detta har lett till att Novus har förtydligat resultatet t.ex. i ett pressmeddelande från 2024 och i BBC:s statistikspodd More or Less i januari 2025 (arkiverade versioner här och här) eftersom undersökningen fått "en förnyad spridning i media". T.ex. Expressen nämnde undersökningen i en artikel den 5 december 2024 om regeringens uppdrag till Migrationsverket att kartlägga flyktingars resor till hemlandet. Novus VD berättade för AFP att siffran 79% stämmer, men att undersökningen inte omfattade de som idag söker asyl och att majoriteten av respondenterna som kom som flyktingar till Sverige anlände för flera decennier sedan.

Majoriteten av respondenterna som kom som flyktingar flydde sina länder för tiotals år sedan

Som det förklaras i pressmeddelandet av Novus, riktade undersökningen sig till personer födda utomlands och inkluderade frågor kring t.ex. synen på Sverige och politiska frågor, samt frågan om de hade besökt sitt födelseland efter att ha flyttat till Sverige. Enligt BBC-podden omfattade undersökningen kring 1 000 respondenter.

Resultaten visade att 86% av alla respondenter hade besökt sitt hemland. Bland dem som kommit till Sverige som flyktingar var motsvarande siffra 79%, vilket nämns i påståendena som spridits i sociala medier.

"I grunden är undersökningen rätt", sade Novus VD Torbjörn Sjöström till AFP den 6 februari 2025. Han sade att undersökningen ger en korrekt bild av de som anlände som flyktingar och nu har uppehållstillstånd samt hur många av dem som åker på semester till landet de en gång flytt från.

Problemet är att undersökningen tolkas som att den gäller människor som nu är asylsökande, sade Sjöström. Men undersökningen "hade inte som syfte att undersöka de som nu söker asyl och väntar på beslut om de får stanna eller inte i Sverige". 

Novus panel är slumpvis rekryterad från de som är folkbokförda i Sverige, förklarade Sjöström ytterligare den 11 februari. Asylsökande kan folkbokföra sig endast när de har beviljats asyl och uppehållstillstånd, som Migrationsverket förklarar här och här.

Majoriteten av respondenterna hade i själva verket levt i Sverige i decennier.

I undersökningen frågades respondenterna om när de hade kommit till Sverige och varför, t.ex. på grund av arbete, för att de flydde krig eller av politiska skäl.

Sjöström sade att majoriteten av de som sökt asyl i Sverige kom under perioden 1980–1999.

Hjalmar Strid som ledde undersökningen vid Novus säger i BBC:s More or Less podd att 183 respondenter som kommit till Sverige identifierades som flyktingar bland undersökningens totalt cirka 1 000 respondenter. Endast 4% av dessa 183 personer hade kommit till Sverige efter 2010, står det i Novus pressmeddelande.

"Att man då åker tillbaka på semester till landet man flytt från för 30–40 år sedan, där konflikten sedan länge gått över är kanske inte så konstigt egentligen", sade Sjöström. 

I undersökningen frågades inte vilka länder respondenterna kom från men Sjöström sade att eftersom majoriteten anlände under perioden 1980–1999, kom "de flesta flyktingarna" väl främst från "Balkan och Bosnien Hercegovina, Jugoslavien, Rumänien". Chilenska flyktingar kom till Sverige på 1970-talet, och landet mottog också flera iranska flyktingar under åren 1980–1999 efter den iranska revolutionen 1979, tillade Sjöström.

Senare under 2010-talet kom somaliska flyktingar, sade han.

Image

Etniska albanska flyktingar värmer sig i ett plasttält i skogen nära byn Komorane i Kosovo den 26 oktober 1998. (AFP / JOEL ROBINE) 

Flyktingar som återvänder till sitt hemland kan förlora sin flyktingstatus

De som har flyktingstatus kan förlora den om de återvänder till sitt hemland. Detta kan även påverka deras rätt att bo i Sverige i vissa fall.

En talesperson för Migrationsverket sade till AFP den 7 februari att personer som fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av asyl också har fått en statusförklaring som flykting eller alternativt skyddsbehövande.

"En persons statusförklaring kan återkallas om personen inte längre är i behov av skydd, eller om individen avser att använda sig av, eller har använt sig av, sitt hemlands skydd", sade talespersonen. "En möjlig grund för ett sådant återkallande kan vara att personen har rest tillbaka till sitt hemland."

Hen tillade ändå att återkallande av status inte automatiskt betyder att uppehållstillståndet påverkas, men det kan t.ex. påverka personens möjligheter att beviljas förlängt uppehållstillstånd. 

De som beviljas status som flykting i Sverige får uppehållstillstånd i tre år. Om de fortfarande behöver skydd när uppehållstillståndet upphör kan de ansöka om förlängning eller ett permanent uppehållstillstånd, förutsatt att de kan försörja sig, enligt Migrationsverkets webbsida (arkiverad version).

Om ett land har genomgått sådana betydande och bestående förändringar att en person inte längre kan anses vara i behov av skydd ska en statusförklaring enligt huvudregeln återkallas, sade talespersonen. Men detta betyder inte att personen förlorar sitt uppehållstillstånd. "I många fall är ju personer som varit många år i Sverige idag också svenska medborgare", sade hen.

Sjöström tillade att "det inte ens är rimligt att undersöka de som idag söker asyl och om de skulle lämna landet för semester" på grund av reglerna.

Dessutom är nyanlända asylsökande en grupp som är mycket svår att nå i dessa typer av undersökningar, förklarar Strid i BBC-intervjun.

AFP har granskat liknande påståenden om invandring till Sverige tidigare, t.ex. här.