Missvisande påståenden om EU:s naturrestaureringslag sprids i sociala medier

I slutet av februari 2024 antog Europaparlamentet en naturrestaureringslag med målet att återställa land- och havsområden som är i dåligt skick. I svenska inlägg i sociala medier påstås att lagen först gör 20% av hela Europas land- och havsområden skyddade från att brukas och att detta ökar till 90% av naturliga livsmiljöer till 2050. I lagen nämns dock inte sådana krav. Experter berättade för AFP att medlemsländerna kan använda olika åtgärder för att återställa skadade områden och att dessa inte behöver utesluta jordbruk.

"EU-parlamentet har idag röstat igenom en lag som gör minst 20% av hela Europas land- och havsområden skyddade från att brukas år 2030. Sedan 60% av landytan som EU kategoriserar som 'naturliga habitat' till år 2040 och slutligen 90% till 2050", står det i ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades den 27 februari 2024 och delats över 150 gånger. I inlägget krävs att Sverige lämnar EU: "Detta är döden för europeiskt och svenskt jordbruk."

I kommentarsfälten antyder författaren till inlägget att människorna istället kommer att matas med insekter eller labbodlad mat. Desinformation om dessa idéer förekommer ofta, som AFP har rapporterat t.ex. här och här.

Image
En skärmdump av ett inlägg med de missvisande påståendena (tagit 6.3.2024)

Lagen som nämns i inlägget hänvisar till naturrestaureringslagen som Europaparlamentet antog den 27 februari 2024, d.v.s. samma dag som inlägget publicerades. Som AFP rapporterade vid tillfället har lagen olika mål för att skydda naturen men den har kritiserats av konservativa ledamöter samt bönder som har anordnat protester i flera europeiska länder. Lagen kommer att träda i kraft efter att den antas officiellt av medlemsländerna, men ingen klar tidtabell har publicerats.

Påståendena i sociala medier är dock missvisande: lagen har vissa mål för restaurering av områden i dåligt skick men detta innebär inte att jordbruk kommer vara uteslutet i alla skyddade områden.

Jordbruk inte uteslutet i lagen

Lagtexten som parlamentet antog finns på parlamentets webbsida på EU:s officiella språk, inklusive svenska (arkiverad version).

Lagen har mål både på EU-nivå och för enskilda medlemsländer. Jordbruk är inte uteslutet på någon av nivåerna.

"På EU-nivå kommer det att finnas ett mål att införa naturrestaureringsåtgärder på 20% av EU:s land- och havsområden senast 2030 men det finns inget krav att nå gott skick på dessa områden senast 2030", sade en talesperson för Europaparlamentet i ett mejl till AFP den 4 mars 2024. "På medlemslandsnivå måste 30% av livsmiljöer som omfattas .. som är i 'dåligt skick' nå 'gott skick' senast 2030." Detta ökar till 60% före 2040 och 90%  före 2050 står det i artikel 4 i lagen.

Miljöer som omfattas av lagen inkluderar t.ex. våtmarker gräsmarker, skogar, vattendrag, hedar och dyner, enligt lagens bilaga 1.

I det missvisande inlägget på Facebook påstås att 20% av Europas land- och havsområden måste skyddas från att brukas år 2030.

Målet med 20% på EU-nivå innebär dock inte att jordbruk måste uteslutas från dessa områden, berättade Anna Lindhagen, handläggare vid Naturvårdsverket, för AFP i ett mejl den 5 mars 2024.

"Målet om 20% till 2030 är inte formulerat som att områden ska vara 'skyddade från att brukas', utan att 'genomföra effektiva och områdesbaserade restaureringsåtgärder med målsättningen att gemensamt, som ett unionsomfattande mål, inom den areal och de ekosystem som omfattas av denna förordning, täcka minst 20 % av landområden och minst 20 % av havsarealen senast 2030'", sade hon med hänvisning till lagtexten.

I inlägget hänvisas också till siffrorna 60% och 90%, som kommer från målen för medlemsländerna, och det hävdas att de också är mål som gäller andelen naturliga livsmiljöer som kommer att skyddas från jordbruk.

Lagen innebär dock inte något direkt skydd av enskilda ytor, sade Lindhagen, och den specificerar inte vilka åtgärder som medlemsländerna ska vidta för att uppnå resultat. "För att uppnå detta kan formellt skydd vara ett verktyg som medlemsstaterna väljer att använda – men förordningen går inte in på vilka verktyg som ska användas för att uppnå resultat", förklarade Lindhagen.

När det gäller områden med livsmiljötyper som bör omfattas av restaureringsåtgärder eller bibehålla sina befintliga naturvärden beror möjligheterna till brukande på vilken livsmiljötyp som avses, lade Lindhagen till:  "Vissa livsmiljötyper, som naturliga gräsmarker, är normalt beroende av traditionell hävd för att bevara sina naturvärden, medan t.ex. skogliga livsmiljötyper enligt de tolkningar som gjorts i Sverige skulle påverkas negativt om de används för skogsbruk."

I lagen fastställs även mål för att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruks- och skogsekosystem i artiklarna 11 and 12. Detta gäller t.ex. gräsmarksfjärilar och andelen jordbruksareal med landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald. Men "det innebär inte något 'skyddskrav' för enskilda marker", sade Lindhagen. 

Hon lade till att det i artikel 11 även finns mål om återvättning av dränerad jordbruksmark på torvjordar "men det finns inte några krav på att inte bruka de återvätade markerna".  

Dessutom under punkt 54 understryks vikten av "hållbara, motståndskraftiga jordbruksekosystem med biologisk mångfald" som behövs för att tillhandahålla "säkra, hållbara, näringsrika livsmedel till överkomligt pris". Det förklaras att jordbruksmetoder som är gynnsamma för skyddet av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och landskapselement, såsom precisionsjordbruk, ekologiskt jordbruk, agroekologi, trädjordbruk ock lågintensiva permanenta gräsmarker, inte syftar till "att stoppa markanvändningen inom jordbruket, utan snarare att anpassa denna typ av användning till förmån för jordbruksekosystemens långsiktiga funktion och produktivitet. Ekonomiskt attraktiva finansieringssystem för ägare, jordbrukare och andra markförvaltare som frivilligt ägnar sig åt sådana metoder är viktiga för att man ska kunna uppnå de långsiktiga fördelarna med restaurering".

Image
TO GO WITH AFP STORY BY SVEN CARLSSONCows eat cattle feed at a dairy farm on January 19, 2015 near Enkoeping, northwest of Stockholm. Sweden''s milk-industry lobby is struggling to boost milk consumption in the country, which has dropped by 40 percent since 1980. AFP PHOTO/JONATHAN NACKSTRAND (AFP / JONATHAN NACKSTRAND)

Effekter i Sverige

I Sverige kan lagen medföra behov av stärkt miljöhänsyn i brukandet om man ska leva upp till en positiv utveckling för målen för biologisk mångfald i ovan nämnda artikel 11, sade Lindhagen.

Hon lade till att när det gäller restaurering av livsmiljötyper enligt artikel 4 berörs också jordbruksmark om livsmiljötyperna är beroende av t.ex. slåtter eller betesdrift. Detta skulle innebära att den brukade arealen behöver öka eftersom det finns hävdberoende livsmiljötyper som idag saknar hävd, och därför behöver restaureras samt åter börja skötas med slåtter eller bete. Dessutom skulle ytterligare arealer med sådana livsmiljötyper behöva återskapas. 

Å andra sidan kan återvätningskraven "innebära att vissa jordbruksmarker tas ur produktion, om de inte blir möjliga att bruka efter återvätningen", sade hon.  

I deras rapport (arkiverad version) om lagen från 2023 sade Lantbrukarnas Riksförbund att "närmare 5 miljoner hektar mark skulle påverkas av restaureringen med Sveriges hittillsvarande sätt att rapportera". Enligt rapporten motsvarar detta ungefär 16,2% av Sveriges totala jord- och skogsbruksmark. Det står i rapporten att "det inte nödvändigtvis betyder att all denna mark tas ur bruk men att nuvarande markanvändning inte kan fortsätta och att Sveriges totalt sett brukbara yta minskar".

Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?

Kontakta oss