
Enligt falska påståenden på sociala medier är klimatförändringarna naturliga och bra för planeten
- Den här artikeln är mer än ett år gammal.
- Publicerad 28 april 2023 16:17
- Lästid: 8 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2025. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
I inlägget skrivs om ett amerikanskt utskottsförhör där en "ledamot" överraskade publiken genom att säga att det finns ungefär bara 0,04% koldioxid i atmosfären, vilket är mycket mindre än vad de hade trott. Inlägget säger vidare att mängden av koldioxid endast har ökat med 0,013% under de senaste 150 åren och antyder att en så liten mängd inte kan ha någon betydande effekt på klimatet.

En sökning efter "0.04%" i amerikanska kongressens arkiv ger flera resultat om kommentarer gällande koldioxidhalten från kongressledamoten Doug LaMalfa från Kalifornien.
En ytterligare sökning på Google efter LaMalfas kommentarer leder till en faktagranskning av PolitiFact som rör anekdoten som nämns i det svenska inlägget. Enligt faktagranskningen kommer den från ett förhör i utskottet för transport och infrastruktur i USA:s representanthus den 28 mars 2023, där man diskuterade genomförandet av en lag om investeringar i infrastruktur och jobb.
AFP gick igenom en officiell inspelning av utskottsförhöret (arkiverad version) och hittade diskussionen som ägde rum mellan LaMalfa och transportexperter (från 2:09:09 i inspelningen). Som PolitiFact skriver har denna del av förhöret blivit viral och använts för att sprida klimatmissinformation.
Den ökade koldioxidhalten leder till högre temperaturer
Koldioxidhalten i atmosfären som nämns på inlägget motsvarar halten som NASA ger och som idag ligger på 0,04%.
Att denna halt är för liten för att påverka klimatet är dock falskt. Enligt forskare är det precis utsläpp av koldioxid från mänskliga aktiviteter som har lett till ökande temperaturer under de senaste hundra åren.
I denna finska faktagranskning bekräftade biträdande professor Annalea Lohila vid det finska meteorologiska institutet och Helsingfors universitet för AFP i ett mejl den 16 december 2022 att även om koldioxid utgör 0,04% av atmosfärens volym, spelar dess närvaro en viktig roll när det gäller växthuseffekten och den globala uppvärmningen eftersom den fångar upp värmestrålning. "Resten består praktiskt taget av syre och kväve som inte absorberar och returnerar värmestrålningen som reflekteras från jordytan som koldioxid gör. Så den lilla andelen koldioxid är inte viktig, vad som är viktigt är att det finns koldioxid och andra växthusgaser där överhuvudtaget" sade hon.
Som Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida (arkiverad version) fungerar vissa gaser i atmosfären – de viktigaste bland dem vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid – som glasväggarna på ett växthus och hindrar värmestrålningen att ta sig ut i rymden och håller kvar värmeenergin från solen. Det står på webbsidan att när människan släpper ut fler växthusgaser i atmosfären, förstärkas växthuseffekten och temperaturer ökar.

Inlägget på sociala medier säger att koldioxidhalten har ökat från 0,028% till 0,041% "under de senaste 150 åren", vilket innebär att ökningen är 0,013%. Detta är dock ett räknefel: medan skillnaden mellan de två siffrorna är 0,013 procentenheter, är ökningen 46%.
Ökningen av 46% motsvarar ungefär de officiella siffrorna. USA:s vädermyndighet NOAA rapporterade (arkiverad version) i juni 2022 att koldioxidhalten har ökat med 50% sedan förindustriell tid. Rapporten förklarar att "koldioxidföroreningar" genereras av mänskliga aktiviteter, såsom "förbränning av fossila bränslen för transport och elproduktion, cementtillverkning, avskogning, jordbruk och flera andra aktiviteter".
Före den industriella revolutionen låg koldioxidhalten runt 280 ppm (0,028%) i nästan 6 000 år, står det i rapporten. "Sedan dess har människan genererat uppskattningsvis 1,5 biljoner ton koldioxid, varav en stor del kommer att fortsätta att värma upp atmosfären i tusentals år."
Som denna artikel av NASA (arkiverad version) förklarar, fortsätter koldioxidhalten att öka: den har ökat med 11% sedan år 2000 när den var ungefär 370 ppm (0,037%).
Naturen har inte tillfört koldioxid till atmosfären under en tidsperiod som är relevant för människor, enligt Lohila. "Naturen både frigör koldioxid (mikrober bryter ned dött organiskt material) och absorberar det (fotosyntes) men naturen har inte tillfört något under en tidsperiod som är relevant för människor. Istället var kolcykeln rätt så balanserad före effekterna av människans aktiviteter, d.v.s. koldioxidhalten förblev densamma under en lång tid." Som Uppsala Universitet förklarar är kolcykeln en biokemisk cykel där utbyte av kol sker mellan olika sfärer på jorden, såsom atmosfären, hav, insjöar och landytor.
Lohila lade till att när det gäller geologiska tidsskalor, har koldioxidhalten varierat beroende på olika klimatperioder men hon betonade att "den typ av halter som vi ser idag har inte förekommit på jorden på åtminstone ett par miljoner år."
Denna artikel av Columbia Climate School förklarar att även om temperaturerna och koldioxidnivåerna har varit högre tidigare, är problemet den nuvarande förändringstakten eftersom den inte gör det möjligt för organismer och ekosystem att anpassa sig.
Uppvärmningen idag är inte jämförbar med tidigare svängningar
Inlägget som sprids på sociala medier antyder att tidigare ändringar i jordens temperaturer visar att den nuvarande uppvärmningen är naturlig, något som AFP har visat vara falskt flera gånger tidigare.
I till exempel denna faktagranskning från augusti 2022 förklarade experter för AFP att medan tidigare temperatursvängningar har skett till följd av naturliga orsaker, är detta inte fallet med den snabba uppvärmningen som observeras idag.
"Globala temperaturer har tidigare varierat inom ett stort spann men dessa ändringar tar tiotusentals år. Vi vet att det finns naturliga orsaker för dessa cykler på grund av jordens omloppsbana runt solen. Klimatforskare har studerat detta i hundratals år", sade Ed Hawkins, professor vid University of Reading. "Vad vi ser under de senaste 2 000 åren är en mycket mild nedgång och sedan i slutet ser man plötsligt en snabb temperaturuppgång , något som är mycket mer än vad vi har sett under de senaste 2 000 åren", lade han till.
FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC sammanfattar trenden i ett diagram (nedan) i början av sin omfattande rapport (arkiverad version) från augusti 2021.

Det svenska inlägget påstår också att jorden var varmare för 1 000 och 2 000 år sedan medan "en lång köldperiod" kom under 1300-talet.
De varma perioderna som nämns på inlägget motsvarar den romerska värmeperioden mellan år 1 och 200 och den medeltida värmeperioden mellan år 900 och 1 100. Men som det står i denna faktagranskning av Climate Feedback (arkiverad version), var dessa värmeperioder inte varmare än temperaturerna idag och de orsakades av naturliga, inte mänskliga, orsaker, såsom interna variationer i klimatsystemet, vulkaner och solvariationer.
Den kallare perioden motsvarar den lilla istiden. Denna studie (arkiverad version), som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature och också skrevs om i Eos, förklarar att den lilla istiden inte var en global händelse till skillnad från uppvärmningen idag vilken påverkar den största delen av världen.
Ett ytterligare påstående på det svenska inlägget är att smältningen av glaciärer "är en fortsatt process som har hållit på i tiotusen år sedan istiden". AFP har tidigare visat att flera påståenden om smältningen av glaciärer är falska. Som förklaras i denna faktagranskning var orsakerna till den tidigare smältningen andra än vad de är idag. Laura Larocca, postdoktor vid Northern Arizona University, berättade för AFP att "det är entydigt att bränning av fossila bränslen/människans inverkan som driver uppvärmningen idag".
Positiva effekter på växter uppvägs av de negativa
Inlägget påstår också att ju högre koldioxidhalten, desto bättre växer växter och människor bör vara glada över detta eftersom fler växter behövs för att mätta jordens växande befolkning.
Detta synsätt stämmer dock inte, enligt denna faktagranskning. Även om till exempel denna studie från 2016 (arkiverad version) visar att jorden har blivit grönare till följd av atmosfärens ökade koldioxidhalt, förutspår den att effekten kommer att minska med tiden när växter påverkas av näringsbrister när jorden blir varmare.
Frågan tas också upp i denna artikel i tidskriften Scientific American där det står till exempel att de negativa konsekvenserna av högre temperaturer, såsom torka och värmestress, sannolikt kommer att vara mycket större än "alla direkta fördelar som ökande koldioxid kan erbjuda". Artikeln säger att påverkan från den ökande koldioxidhalten på växter kan leda till negativa effekter för människors hälsa, bland annat näringsbrist. En studie som publicerades 2016 i Nature Climate Change visar att de högre temperaturerna kommer att ha en negativ inverkan på avkastningen för globala baslivsmedel som till exempel vete.

Klimatförändringarnas negativa konsekvenser är redan synliga
Inlägget säger att folk bör vara glada över det varmare vädret under 1900- och 2000-talet. Men klimatförändringarnas negativa konsekvenser har redan dokumenterats och kommer sannolikt att öka om uppvärmningstrenden fortsätter.
World Weather Attribution, en organisation som observerar extrema väderfenomen, har uppskattat att klimatförändringarna har ökat sannolikheten för olika typer av katastrofer, såsom översvämningar och stormar. En rapport från 2021 av Världsmeteorologiska organisationen visade att antalet väderkatastrofer har ökat femfaldigt under de senaste femtio åren , orsakat av klimatförändringar, fler extrema väderfenomen och förbättrad rapportering. I denna analys av Carbon Brief från augusti 2022 undersöktes fler än 500 extrema väderfenomen och man kom fram till att människodrivna klimatförändringar gjort över 70% av dem mer sannolika eller allvarligare.
Dessutom visar den senaste IPCC-rapporten att konsekvenserna av klimatförändringarna redan har observerats i flera år och kommer att bli starkare och vanligare om klimatförändringarna fortsätter i samma takt som idag.
Naturvårdsverket beskriver de effekter av klimatförändringarna (arkiverad version) som sannolikt kommer att påverka Sverige i framtiden. Dessa omfattar bland annat ökad nederbörd, en ökad risk för översvämningar och kusterosion. Medan varmare temperaturer förbättrar möjligheterna till ökad avkastning inom jord- och skogsbruk, kommer mildare vintrar att öka risken att skadeorganismer och smittbärare som kylan hittills har förskonat Sverige från kommer till landet.
Du kan läsa fler av AFP:s faktagranskningar om klimatet på engelska här.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss