Kopplingen mellan koldioxid och temperaturer har undersökts sedan 1800-talet
- Publicerad 14 april 2025 16:00
- Lästid: 12 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2025. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Det råder ett brett samförstånd inom vetenskapen att människans koldioxidutsläpp driver de nuvarande klimatförändringarna. I ett inlägg som delades hundratals gånger i svenska sociala medier hävdas det ändå att ingen vetenskapligt har kunnat bevisa kopplingen mellan de två och att tidigare temperaturmätningar i Sverige inte bekräftar att koldioxid påverkar jordens temperaturer. Klimatforskare berättade för AFP att förutom klimatmodeller stöder forskning om koldioxidens kemiska och fysikaliska egenskaper samt empiriska observationer hypotesen att koldioxid orsakar klimatförändringarna. Tidigare variationer i temperaturer motbevisar inte mänskligt orsakade klimatförändringar i dag, sade de.
"Klimatforskningen är alltså så intellektuellt svag", står det i ett svenskt Facebook-inlägg som delats ungefär tusen gånger efter att det publicerades den 18 mars 2025. "För det första så är det ingen som vetenskapligt har kunnat bevisa att det finns ett samband mellan koldioxid och klimatförändringar. Det är en obevisad hypotes." Det påstås att forskarna "frågar en dator" istället för att testa hypotesen.
I inläggen hävdas ytterligare att valet att granska temperaturer från och med år 1860 är en del av "bluffen" och att temperaturmätningar från de senaste 300 åren i Sverige inte stöder hypotesen om att koldioxid påverkar klimatet eftersom klimatet tidigare har varierat mellan varmare och kallare perioder.
Likadana påståenden där man förnekar mänskligt orsakade klimatförändringar har spridits i flera år. AFP har granskat sådana påståenden flera gånger tidigare på svenska.
Det råder ett brett vetenskapligt samförstånd om att de nuvarande klimatförändringarna drivs av människans koldioxidutsläpp. Detta grundar sig på forskning om koldioxidens kemiska och fysikaliska egenskaper, mätningar av koldioxid och dess korrelation med temperaturer, hur koldioxid påverkar olika delar av atmosfären samt klimatmodeller, berättade experter för AFP. Klimatet har varierat tidigare men detta motbevisar inte den centrala rollen koldioxid spelar i uppvärmningen i dag.
Koldioxidens värmeabsorberande egenskaper kända sedan 1800-talet
Växthusgaser värmer upp jorden genom växthuseffekten, förklaras det på Naturvårdsverkets webbsida (arkiverad version). De viktigaste av dem är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. När strålning från solen når jorden absorberas en hel del av mark och vatten och omvandlas till värme. Denna energi sänds tillbaka ut mot rymden som värmestrålning, d.v.s. infraröd strålning. Växthusgaser fångar trots allt upp en hel del av strålningen som sedan snabbt skickas ut i alla möjliga riktningar, också tillbaka mot jorden. Detta leder till varmare temperaturer.
Utan växthuseffekten skulle jordens temperaturer vara cirka 35 kallare än de är i dag. Problemet är att koldioxidhalten i atmosfären har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid, vilket har lett till snabb uppvärmning, enligt Naturvårdsverket.
Vetenskapen om hur koldioxid fångar upp värme är välkänd.
"Det är förstås viktigt att visa att teorierna stämmer, och det har också gjorts på olika sätt", berättade Gustav Strandberg, forskare vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), för AFP den 24 mars 2025. "Laboratorieexperiment visar att koldioxid kan absorbera vissa våglängder."
Detta har påvisats av forskare sedan 1800-talet, förklarade Strandberg och Jason Smerdon, professor vid Columbia Climate School i USA.
Smerdon sade till AFP den 31 mars 2025 att den franska matematikern Joseph Fourier först presenterade argumentet i en artikel från 1827 att spårgaser (gaser som utgör mindre än en procent av atmosfärens volym) kunde orsaka uppvärmning och nedkylning. I mitten av 1800-talet undersökte den amerikanska forskaren Eunice Foote (artikeln här) och den iriska fysikern John Tyndall (artikeln här) hur gaser och strålning påverkade varandra. De gjorde experiment som visade att gaser såsom koldioxid aktivt absorberade och släppte ut infraröd strålning.
Efter detta gjorde den svenska forskaren Svante Arrhenius den första uppskattningen om hur mycket en fördubbling av mängden koldioxid i atmosfären skulle ändra jordens temperatur, sade Smerdon. Arrhenius artikel publicerades 1896 (arkiverad version).
"Fysiken är välkänd när det gäller hur infraröd strålning växelverkar med spårgaser såsom koldioxid. Man förstår det på en kvantmekanisk nivå", underströk Smerdon. Om man beaktar hur mycket människor har ökat mängden koldioxid i atmosfären sedan den industriella revolutionen skulle det vara "en enorm överraskning med tanke på den grundläggande uppfattningen om hur gasen växelverkar med infraröd strålning" om koldioxid inte hade en effekt.
Temperaturer och koldioxidhalten i atmosfären ökar
Enligt FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport har mänsklig verksamhet värmt upp klimatet med över en grad sedan slutet av 1800-talet (arkiverad version). Rapporten (arkiverad version) publicerades mellan augusti 2021 och april 2022 och är den mest omfattande utvärderingen om det rådande vetenskapliga läget beträffande klimatförändringarna.
För det första finns det en korrelation mellan uppvärmningen och ökande nivåer av koldioxid.
"Vi har direkta observationer så vi vet att koldioxid ökar", sade Smerdon. "Vi vet att koldioxidnivån i atmosfären är högre än den har varit under åtminstone flera miljoner år."
Smerdon förklarade att det finns direkta observationer av koldioxidnivåer sedan slutet av 1950-talet och data från iskärnor som omfattar stora tidsskalor.
Iskärnor är cylinderformade prover som borras ur glaciärer och ismassor och som innehåller spår av växthusgaser.
"Om man ser på iskärnorna och istidscykler, går dessa två, temperaturen och koldioxid, i takt med varandra. Om man blickar tillbaka över långa tidsskalor var jorden mycket varmare när det fanns mycket mer koldioxid i atmosfären", sade Smerdon. "Detta är en korrelation, inte ett orsakssamband, men detta stämmer också överens med idén att koldioxid värmer upp planeten eller går hand i hand med uppvärmning eller nedkylning av planeten."
Strandberg instämde. Han sade att jorden bevisligen blivit varmare och att det måste bero på något.
"Det i sig är förstås inget bevis för växthuseffekten, men man kan ändå tycka att den som inte tror på växthusgashypotesen borde kunna erbjuda en alternativ hypotes", sade han.
Observationer stöder orsakssamband mellan koldioxid och uppvärmning
Det finns observationer som påvisar ett orsakssamband mellan den observerade förhöjningen av koldioxidnivåer och högre temperaturer.
Ett bevis är att temperaturen i troposfären (det lägsta skiktet i atmosfären) ökar medan den minskar i stratosfären, skiktet strax ovanför troposfären.
"Om man fångar upp mer värme i troposfären, skulle man förvänta sig att stratosfären kyls ned, och det sker", sade Smerdon. Detta "stämmer överens med en effekt driven av koldioxid på planeten".
I denna artikel i nättidskriften E360, som publiceras av Yale School of Environment i USA, förklaras hur solens strålning som koldioxid skickar ut igen värmer upp andra molekyler i den täta luften och ökar temperaturer överallt. Högre upp är luften ändå tunnare och värmen stöter inte i andra molekyler utan flyr ut i rymden. Tillsammans med den större uppfångningen av värme lägre ner leder detta till en nedkylning av den omgivande atmosfären (arkiverad version). Effekten har bekräftats av satellitmätningar, står det i artikeln, t.ex. i denna studie från 2023 (arkiverad version).
Ett annat bevis är baserat på strålningen som lämnar jorden.
"På senare tid har satelliter gjort det möjligt att till och med direkt mäta utstrålningen från jorden", sade Strandberg.
Enligt en artikel i Skeptical Science, en sajt som granskar misinformation om klimatet, kan man se hur koldioxiden påverkar uppvärmningen genom att mäta våglängderna av den infraröda strålningen som når och lämnar jorden eftersom växthusgaser fångar upp strålning av vissa våglängder, som det förklaras ovan (arkiverad version). Till exempel i en studie i tidskriften Nature 2001 analyserade man spektrumen av strålning som lämnar jorden baserat på mätningar av rymdfarkoster i omloppsbana. Man hittade bevis på långvariga förändringar i växthusgaser i atmosfären, inklusive koldioxid, och en västenlig ökning av växthuseffekten (arkiverad version).
Människans avtryck är tydliga i koldioxiden i atmosfären
Dessutom är det möjligt att se att koldioxiden som ökar i atmosfären härstammar från mänsklig verksamhet.
"Vi vet också att koldioxiden som finns i atmosfären och ökar beror på mänskliga aktiviteter", sade Smerdon. "Koldioxiden i atmosfären har en annorlunda isotopisk karaktär eftersom vi bränner den från olja som var organiskt material lagrat i underjorden."
Enligt denna artikel av USA:s vädermyndighet NOAA har olika material som innehåller koldioxid olika relativa mängder av olika isotoper, såsom "lätt" kol-12, "tungt" kol-13 och radioaktivt kol-14 (arkiverad version). Fossila bränslen är den enda källan som motsvarar de förändringar som observerats i typer av koldioxid i atmosfären.
Ytterligare står det i artikeln att fossila bränslen är den enda källan av koldioxid som är tillräckligt stor för att öka mängden koldioxid i atmosfären så snabbt som den nu har ökat. "Ökningen mellan år 1800 och i dag är 70 procent större än ökningen som inträffade när jorden kom ut ur den senaste istiden för mellan 17 500 och 11 500 år sedan, och den skedde 100–200 gånger snabbare", förklaras i artikeln.
Klimatmodeller är ett viktigt verktyg
I Facebook-inlägget ställer man sig tvivelaktigt till klimatvetenskapen och menar att det endast handlar om att "fråga en dator".
I inlägget tydliggörs inte vad exakt man syftar på med detta, men i verkligheten är klimatmodeller ett viktigt verktyg för att förstå hur klimatet förändras. Modeller är vanligen tredimensionella beskrivningar av atmosfären, landytan, hav, sjöar och is uttryckt i matematiska beskrivningar.
"Datorsimulationer är mycket viktiga i kontexten av kontrollexperiment. Ett system som jordsystemet är för stort och brett för att verkligen genomföra kontrollexperiment", sade Smerdon. Han tillade att man inte kan gå tillbaka i tiden och se hur klimatet skulle skilja sig om människor hade gjort annorlunda val.
Han förklarade att modellerna inte är perfekta, men de "förkroppsligar den senaste kunskapen om den fysik och kemi och biologi som fungerar inom vårt klimatsystem".
Alternativa förklaringar för de nuvarande klimatförändringarna testas i klimatmodellerna. "Ingen av dem kan förklara uppvärmningen i slutet av 1900-talet och under 2000-talet utan människans påverkan", underströk Smerdon.
En analys av Carbon Brief (arkiverad version) visade att vissa klimatmodeller förutspådde mindre uppvärmning och vissa mer, men alla visade ökningar i yttemperaturer mellan 1970 och 2016 som i hög utsträckning motsvarade de som faktiskt uppmättes.
Experter försvarade modellerna också i denna engelskspråkiga faktagranskning.
Tidigare temperaturvariationer motbevisar inte mänskligt orsakade klimatförändringar i dag
Förutom vetenskapen beträffande koldioxid kritiseras tidigare temperaturmätningar i Facebook-inlägget.
I inlägget listas temperaturvariationer från och med 1600-talet. Det står t.ex. att perioden mellan åren 1720 och 1730 var varmare än i Sverige mellan 1960 och 1990. I inlägget hävdas även att "klimatalarmister" valde 1860 som utgångspunkt för temperaturdata eftersom klimatet då var som kallast, och sägs att vetenskaparen Anders Celsius från 1700-talet började med mätningar 1722. Slutsatsen i inlägget är att det finns 300 år av temperaturmätningar som inte stöder hypotesen att koldioxid påverkar klimatet.
När det gäller tidigare temperaturmätningar så används mitten av 1800-talet som utgångspunkt eftersom det var då tillräckliga observationer inleddes.
"Det finns temperaturserier som börjar tidigare än 1860, t.ex. Stockholmsserien som mätt på samma plats sedan 1756", sade Strandberg. "Dessa serier kan lära oss mycket om klimatet, men enstaka punkter räcker inte för att representera hela jorden – eller hela Sverige för den delen." Stockholmsserien (nedan) finns på SMHI:s webbsida:
Han sade att det krävs observationer jämnt utspridda över hela området för att kunna säga något om större områden.
"I Sverige har vi bestämt att dessa villkor börjar uppfyllas 1860. När de gäller den globala temperaturen gör olika institut olika val, en del tycker att de kan börja redan 1850, andra först 1890", förklarade han. T.ex. enligt USA:s rymdmyndighet Nasa "börjar globala temperaturserier cirka 1880 eftersom observationerna inte är tillräckligt omfattade på en tillräcklig stor del av planeten innan dess."
När det gäller temperaturtrender i inlägget nämns det inte vilka data som syftas på, vilket gör det svårt för experter att kommentera trenderna.
Strandberg pekade på att enskilda mätplatser kan bete sig annorlunda än ett medelvärde för hela Sverige eller världen. "Att det var varmt i Uppsala på 1720-talet är inte ett bevis på en global trend, eller ens något som gäller hela Sverige. Det kan vara olika naturliga svängningar", sade han. Han nämnde även att "redan perioden kring 1960 antagligen var den varmaste på åtminstone 1000 år".
Angående påståendet att temperaturdata från de senaste 300 åren inte visar effekten av koldioxid sade Strandberg att "för 300 år sedan hade vi inte så förhöjda halter av växthusgaser som vi har nu, och därför syns det inte någon sådan effekt i temperaturen".
Däremot har påverkan av växthusgaser varit "extremt tydligt" "åtminstone de senaste 60 åren".
"Det kan också vara värt att påpeka att det faktum att det finns andra faktorer än växthuseffekten som påverkat klimatet under årmiljonerna inte betyder att växthuseffekten är betydelselös. Klimatet har varierat genom tiderna på olika tidsskalor och av olika orsaker. Just nu – och på tidsskalan 100–200 år – är det den förstärkta växthuseffekten som är den viktigaste faktorn", betonade Strandberg.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss
