Klimatförnekande affärsman förvränger havsnivåhöjning i en viral video
- Publicerad 8 april 2026 12:49
- Lästid: 10 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Det globala medelvattenståndet har stigit under det senaste århundradet och takten ökar när mänskliga aktiviteter fortsätter att driva jordens uppvärmning. Men i en viral video som spridits på nätet i flera år hävdar den amerikanske affärsmannen Dan Peña att klimatförändringarna är ett "bedrägeri" eftersom finansinstitut inte tar hänsyn till en påstådd projektion av över 3 meters havsnivåhöjning som enligt Peña betyder att hela kontinenter skulle hamna under vatten under de nästa 40–50 åren. Flera mätningar visar dock att den globala havsnivån ökar. Havsnivåhöjningen utgör ett allvarligt hot men de projektioner som Peña syftar på är mycket högre än de som är etablerade bland forskare.
Ett videoklipp på två minuter visar en man på en scen där han svarar en fråga från publiken gällande havsnivåhöjning.
Han skriker åt publiken och påstår att enligt det "bästa scenariot" kommer havsnivån att stiga 10 fot (3.05 meter) under de nästa 40–50 åren så att den södra delen av USA, England och den största delen av Europa och Centralamerika kommer att hamna under vatten. Han hävdar att projektionen inte kan stämma eftersom man bygger kustbostäder i regioner såsom Florida och finansinstitut tar inte hänsyn till havsnivåhöjningar när de godkänner lån och investeringar. "Annars kunde man inte få ett förbannat bostadslån i London. Sådana 30, 40-års bostadslån, världen kommer att ha gått under före det", påstår han och drar slutsatsen att klimatförändringarna är "det största bedrägeriet som mänskligheten har utsatts för detta århundrade".
Klippet publicerades av ett svenskt Facebook-konto den 5 mars 2026 och har delats över 900 gånger.
En omvänd bildsökning visar att mannen på videon heter Dan Peña, en amerikansk affärsman, och att klippet spelades in under ett evenemang som arrangerades 2017 kopplat till lanseringen av en film om honom.
När BBC kontaktade Peña för en artikel om videon 2023 sade han att hans åsikter inte ändrats.
Siffrorna som Peña syftar på är ändå mycket större än nuvarande vetenskapliga projektioner: medan havsnivåer bevisligen stiger och utgör en allvarlig risk för många samhällen förutspår forskare inte att hela kontinenter kommer att försvinna under de nästa årtiondena. Dessutom visar rapporter från flera finansinstitut att de är medvetna om klimatförändringarna.
Havsnivåhöjning är "obestridlig"
Påståenden att klimatförändringarna är ett "bedrägeri" är vanliga inom klimatdesinformation. AFP har skrivit om dom i flera tidigare faktagranskningar.
Faktum är att forskare är eniga om att klimatet blir varmare och att detta drivs av människor: en metaanalys (en sammanställning av resultaten av enskilda studier) från 2021 visar att det råder över 99% enighet gällande människoorsakade klimatförändringarna i referentgranskad vetenskaplig litteratur. Enligt FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport har mänsklig verksamhet bidragit till uppvärmningen av klimatet med över en grad sedan slutet av 1800-talet huvudsakligen genom utsläpp av växthusgaser (arkiverad version). Rapporten (arkiverad version) publicerades mellan augusti 2021 och april 2022 och är den mest omfattande utvärderingen av vetenskap som berör klimatförändringarna.
Diagrammet nedan till vänster, från IPCC:s rapport, visar att temperaturerna har ökat kraftigt under de senaste 150 åren, medan diagrammet till höger visar hur mycket lägre de globala temperaturerna skulle vara utan utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser från mänsklig aktivitet:
En av följderna av de varmare temperaturerna är att det globala medelvattenståndet höjs.
Enligt SMHI (arkiverad version) har en stor mängd vetenskapliga artiklar och sammanställningar konstaterat att både temperaturen i haven och det globala medelvattenståndet har höjts under det senaste århundradet och förväntas fortsätta att höjas framöver.
Processerna som påverkar havens nivå är "många och komplicerade" och de är i sin tur kopplade till förändringar i klimatet, skriver SMHI. De viktigaste processerna bakom havsnivåhöjningen sedan början av 1900-talet har varit termisk expansion (att vatten utvidgas när det värms upp) och avsmältning av glaciärer. Under de senaste decennierna har däremot avsmältning av glaciärer och inlandsisar på Grönland och Antarktis blivit huvudorsakerna. Genom dessa processer tillkommer färskvatten till hav och därmed ökar havsnivåerna.
"Vi har hundratals mätningar av havsnivåer från mareografer runt om i världen. Vi kan också mäta havsnivåökning från satellitmätningar av havsnivån. Alla dessa visar att det globala medelvattenståndet ökar och har ökat i över ett århundrade", berättade Chris Stokes, professor på avdelningen för geologi vid Durham University i Storbritannien, för AFP den 31 mars 2026. Hans forskning handlar om glaciärer och deras interaktion med hav- och klimatsystemet med ett särskilt fokus på hur glaciärer reagerar på uppvärmningen av klimatet. En mareograf syftar på ett mätinstrument för att mäta vattenståndet.
Han förklarade att förutom utvidgat havsvatten och smältande glaciärer beror hastigheten hos havsnivåökningen på ett visst ställe även på lokala faktorer såsom om landet sjunker eller stiger samt vindar och vissa andra komplexa gravitationseffekter. "Men det är obestridligt att havsnivån ökar och att de flesta kustområdena runt om i världen är utsatta", betonade han.
Enligt IPCC:s rapport ökade det globala medelvattenståndet 0,20 meter mellan 1901 och 2018. Takten på processen ökar: under 1901–1971 var den genomsnittliga takten 1,3 millimeter per år, under 1971–2006 var den 1,9 millimeter per år och under 2006–2018 3,7 millimeter per år. "Människans påverkan var mycket sannolikt den viktigaste orsaken bakom dessa ökningar sedan minst 1971", står det i rapporten.
För stora siffror används för att förneka havsnivåhöjning
På videoklippet påstår Peña att det "bästa scenariot" är "cirka 10 fot av höjt vatten" under de följande 40–50 åren, medan det "värsta scenariot" ska vara "cirka 100 fot". Han nämner inte varifrån "scenarierna" ska härstamma men de överensstämmer inte med några nuvarande vetenskapliga projektioner.
"Så vitt jag vet finns det ingen referentgranskad vetenskaplig litteratur som projicerar 10 fot [3,05 meter] under det nästa 40–50 åren. Ett värsta falls scenario av 100 fot [30,48 meter] är fysiskt omöjligt", sade Stokes.
I IPCC:s rapport framställs ett stort antal beräkningar av havets stigning med perioden 1995–2014 som referens, förklarar SMHI. Beräkningarna är baserade på olika utsläppscenarier, så kallade "Shared Socioeconomic Pathways" (SSP), som grundar sig i olika antaganden om bl. a. framtida befolkningsutveckling, energianvändning och globala koldioxidutsläpp.
Stokes sade att det bästa scenariot i IPCC:s rapport skulle vara att den globala medeltemperaturen tillfälligt går över 1,5 grader över förindustriella temperaturer (d.v.s. målet att begränsa den globala temperaturökningen som slogs fast i Parisavtalet 2015) och går tillbaka nära 1,4 graders uppvärmning före 2100. Detta skulle leda till cirka 0,5 meters (1,6 fot) havsnivåhöjning 2100.
Jorden håller för tillfället dock att bli 2,5–2,9 grader varmare 2100, vilket leder till cirka 0,75 meters (2,5 fot) havsnivåhöjning 2100 enligt IPCC, sade Stokes. IPCC:s scenario med höga utsläpp i sin tur skulle betyda 4,4 grader högre temperaturer och cirka 0,9 meter (3 fot) havsnivåhöjning 2100.
Det "absoluta värsta scenariot", som har en låg sannolikhet men som inte helt kan uteslutas enligt IPCC, skulle leda till en snabb avsmältning av inlandsisar på Grönland och Antarktis och leda till 1,7 meters (5,6 fot) havsnivåhöjning 2100, sade Stokes.
SMHI påpekar att om is lagrad på Västantarktis (delen som nu smälter snabbast) smälte helt, skulle detta öka det globala medelvattenståndet med ungefär 5 meter (16,4 fot). Tidsskalan för detta är oklar men det handlar "troligtvis om en tidsskala på hundratals år under ett scenario med mycket snabb uppvärmning". "Denna utveckling är svårbedömd, men det finns oroande tecken på instabiliteter i istäcket", skriver SMHI.
"Uttryckt på ett annat sätt, om man frågar när 10 fots havsnivåhöjning (ungefär 3 meter) kunde inträffa, är det knappt möjligt 2300 under vår nuvarande utsläppsutveckling och möjligen tidigare under det värsta scenariot, men inte alls sannolikt före 2100", sade Stokes.
Grafen nedan från IPCC:s rapport visar uppskattningar för havsnivåhöjning under de olika scenarierna:
När det gäller Peñas påstående att en 10 fot högre havsnivå skulle betyda att "den södra delen av USA, England och den största delen av Europa och Centralamerika" är "borta", är detta överdrivet.
"I princip betyder detta att kustområden som nu är inom 3,05 meter av den genomsnittliga tidvattennivån sannolikt skulle vara under vatten men detta är inte den största delen av Europa eller den största delen av Centralamerika", förklarade Stokes.
Ett verktyg av Climate Central, en oberoende grupp av forskare och kommunikatörer, gör det möjligt att visualisera t.ex. hur olika nivåer av havsnivåhöjning skulle se ut globalt. Skärmdumparna nedan visar hur 10 fots havsnivåhöjning skulle påverka Europa och särskilt Storbritannien och området kring Belgien och Nederländerna. De röda områdena skulle vara under vatten:
Den största delen av södra USA eller Centralamerika skulle inte försvinna heller:
Havsnivåökning hotar kustsamhällen
Peñas påståenden om storleken av havsnivåhöjningen stämmer inte, men detta betyder inte att den inte utgör ett allvarligt hot.
Enligt EU:s havsmiljöövervakningstjänst Copernicus Marine Service (arkiverad version) ökar en högre havsnivå sannolikheten för översvämningar och förvärrar kusterosion som i sin tur leder till att befolkning måste flytta och att egendomsskador uppstår. Den förstör kusthabitat, såsom sanddyner, korallrev och våtmarker, och när deras naturliga skydd försvagas, kommer risken av skador från stormar att öka. Tillgången till färskvatten och jordbruksmark kommer att påverkas eftersom saltvatten kommer in i grundvatten och andra källor för färskvatten.
I en studie från 2019 (arkiverad version) uppskattade forskare att en miljard människor på den tiden bodde på områden som var mindre än 10 meter (32,8 fot) över den högsta tidvattennivån. Detta inkluderar 230 miljoner människor som bor mindre än 1 meter (3,3 fot) över nivån.
Havsnivåhöjning påverkar hela världen dock inte på samma sätt, enligt USA:s vädermyndighet NOAA (arkiverad version). I stället bidrar en kombination av globala och lokala omständigheter, såsom kustlinjens topografi och hur smältvatten från glaciärer distribueras i havet, till mängden havsnivåhöjning i olika områden.
NOAA:s analys från 2024 visade att "önationer i Stilla havet såsom Tuvalu, Kiribati och Fiji kommer att se minst 6 tum (15 centimeter) havsnivåhöjning under de följande 30 åren ... Denna mängd höjning kommer att inträffa oberoende av om utsläpp av växthusgaser förändras under de kommande åren".
I Sverige bidrar högre havsnivå till ökad kusterosion i bland annat Skåne och Halland och kan öka översvämningsrisker i landets södra delar, enligt Naturvårdsverket (arkiverad version). I övriga Sverige motverkas processen ändå av landhöjningen som har pågått sedan den senaste istiden.
Klimatförändringarna återspeglas i bankvärlden
Slutligen hävdar Peña att klimatförändringarna och havsnivåhöjning inte kan vara sanna eftersom finansinstitut inte tar hänsyn till dem.
Som ett exempel nämner han utvecklingen av kustbostäder i Florida och att "inte ett enda investeringsprospekt som skrivits detta århundrade har hänvisat till global uppvärmning".
William Butler, professor i stads- och regional planering vid Florida State University i USA, berättade för AFP den 30 mars 2026 att det finns en juridisk plikt i Floridas stadgar (sektion 380.0937; arkiverad version) att alla projekt som använder statens pengar i staten bör ta fram en studie med projektioner om havsnivå-påverkan för 50 år eller projektets livslängd.
"För att göra studien behöver man ta hänsyn till havsnivåhöjning för att fastställa om projektet kommer att påverkas av havsnivåhöjning före denna tidpunkt", sade han. Han påpekade att detta handlar om offentliga och inte privata utvecklingsprojekt.
Även om klimatförändringarna inte har den förväntade effekten på bostadsmarknaden betyder det inte att den globala uppvärmningen är ett "bedrägeri". En artikel som publicerades 2025 i tidningen Miami Herald (arkiverad version) handlar om "klimatförnekelsebubblan": medan områden i Florida utsätts för extremväder såsom översvämningar återspeglades detta inte på fastighetsmarknaden när artikeln publicerades. Fastighetspriser fortsatte tvärtom att öka efter naturkatastrofer, bland annat i ett område i södra Florida som var översvämmat i 90 dagar.
Mer generellt tar också banker hänsyn till klimatrelaterade risker, i motsats till vad Peña påstår.
Till exempel så publicerade Europeiska centralbanken 2025 ett arbetsdokument gällande frågan om hur fysiska klimatrisker avspeglas i bankers bostadslån. Dokumentets slutsats lyder att "banker i genomsnitt verkar kräva en fysisk klimatriskpremie från bostadslånetagare och att premien har ökat under de senaste åren" men att "det ännu finns betydliga skillnader i olika bankers praxis".
Enligt en uppskattning av Bank of Englands (som enligt Peña ska vara under vatten tillsammans med hela landet under de kommande 40–50 åren) klimatrisksåtgärder från 2024 hade banken "gjort betydliga framsteg i att inkorporera klimatrelaterade finansiella risker i sitt säkerhetsramverk" och att "uppdateringarna syftar till att skydda bankens balansräkning från fysiska risker av klimatförändringarna och ekonomiska påverkan av att övergå till en koldioxidsnål ekonomi".
Riksbanken publicerar en årlig klimatrapport. I den senaste rapporten, från februari 2025, står det att "konsekvenserna av klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för penningpolitiken" och att "klimatrisker kan medföra stabilitetsrisker för det finansiella systemet".
Du kan läsa mer av AFP:s klimatrelaterade faktagranskningar här.
Copyright © AFP 2017-2026. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss