Kall vinter gav upphov till spridning av gammal klimatdesinformation
- Publicerad 17 april 2026 12:51
- Lästid: 8 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
I Sverige uppmättes kallare temperaturer än vanligt i januari 2026. Detta ledde till en spridning av välkänd desinformation där de nuvarande mänskligt orsakade klimatförändringarna förnekas. Ett inlägg på Facebook från slutet av februari 2026 som spreds viralt ifrågasätter klimatforskningens trovärdighet och hävdar att klimatmodeller är utformade så att de endast bekräftar forskarnas antaganden och att det saknas forskning om variationerna i klimatet före 1870-talet. I inlägget antyds även att mängden koldioxid i atmosfären är så pass liten att den inte kan ha en betydande effekt. En överväldigande majoritet av forskare är överens om att koldioxidutsläpp driver den nuvarande uppvärmningen av jorden. Klimatmodellerna är inte perfekta men de kan testas genom att jämföra dem med reella observationer, sade experter till AFP.
I ett svenskt Facebook-inlägg som fick stor spridning påstås att så kallade "klimatteoretiker" rutinmässigt kopplar väderförhållanden, såsom den kalla perioden i Sverige i januari 2026, till klimatförändringarna. De anklagas för att programmera klimatmodeller så att de ger specifika resultat.
"Den vetenskapliga metod de använder är att de matar in ett antagande i en datamaskin och så får de ett svar som bekräftar antagandet", hävdas det i inlägget. "De har själva matat in de svar de önskar."
Dessutom påstås i inlägget att variationerna i klimatet före 1870-talet inte har forskats i och man hävdar koldioxidhalten i atmosfären är så låg att den inte kan orsaka de nuvarande klimatförändringarna.
Inlägget har delats över 600 gånger sedan det publicerades den 25 februari 2026.
Påståendena är typiska desinformationsnarrativ som används för att förneka den mänskligt orsakade klimatkrisen i dag och dess konsekvenser. AFP har granskat likadana påståenden av samma Facebook-användare flera gånger tidigare.
Kallt väder i januari 2026 motbevisar inte klimatförändringarna
Januarimånaden 2026 var den kallaste som Europa upplevt sedan 2010, med flera kalla perioder på norra halvklotet. Att det skulle motbevisa den globala uppvärmningen stämmer ändå inte. I klimatdesinformation används ofta metoden att blanda ihop väder och klimat. Vädret handlar dock om atmosfärens kortsiktiga förhållanden på en lokal nivå medan klimatet avser långsiktiga hållanden antingen på en lokal eller global skala. Kalla perioder kan därför uppstå även när temperaturerna fortsätter att stiga globalt.
Också i Sverige var januari 2026 kallare än normalt i nästan hela landet när den jämförs med medelvärdet för 1991–2020 enligt SMHI. SMHI förklarar att medeltemperaturerna för en 30-årsperiod indikerar vad som är normalt eftersom perioden är tillräckligt lång för att jämna ut de flesta naturliga variationerna mellan enskilda år.
FN:s meteorologiska organ WMO (World Meterological Orgaization) rekommenderar att man använder perioden 1961–1990 för jämförelse när man undersöker hur nuvarande klimat har förändrats. Enligt SMHI var temperaturen i januari 2026 kallare än normalt jämfört med medelvärdet för 1991–2020, men ganska normal jämfört med 1961–1990.
"Detta är ett tydligt tecken på ett förändrat klimat, där vintrarna i genomsnitt har blivit mildare. Vi förväntade oss kallare vintrar för 50 år sedan än vad vi gör idag", skriver SMHI. "I ett varmare klimat kommer vi kunna uppleva kyliga dagar och ordentligt kallt väder, men det kommer att bli allt ovanligare."
Grafen nedan från SMHI visar hur temperaturer i januari har blivit varmare mellan 1860 och 2020-talet:
Dessutom var januari 2026 globalt den 5:e varmaste januarimånaden som hittills uppmätts, även om det var kallt i vissa områden.
Klimatmodeller jämförs med observationer
I inlägget påstås att forskarna använder en metod där de "matar in ett antagande i en datamaskin" efter att de"själva matat in de svar de önskar". Man låter förstå att klimatmodeller är planerade så att de bekräftar forskarnas antaganden.
Klimatmodeller fungerar inte på det sättet. De är vanligtvis tredimensionella skildringar av atmosfären, landytan, hav, sjöar och is och de används för att analysera hur dessa faktorer samverkar över tid och hur människans aktiviteter påverkar klimatet. Modeller hjälper också att förutspå hur klimatet kommer att variera i framtiden. I motsats till prognosmodeller som används för att förutse vädret på en given plats vid en given tidpunkt beskriver klimatmodeller klimatet, d.v.s. genomsnittligt väder under en lång tidsperiod och över stora områden.
Forskarna testar (validerar) en klimatmodell genom att jämföra dess scenarier med riktiga observationer, enligt denna artikel i Carbon Brief (arkiverad version), en webbsida med fokus på klimat. Man kan t.ex. jämföra modellens projektioner för tidigare klimat med historiska data om klimatet, såsom mätningar av yttemperaturerna under det senaste århundradet. Om simulationer motsvarar historiska data kan forskarna bättre lita på modellen för att förutse framtida trender.
Sådana jämförelser av klimatfaktorer, såsom temperatur, regnfall, snö, orkaner och havsis, har visat att modeller på ett pålitligt sätt kan simulera jordens klimat, står det i artikeln.
Dessutom testas alternativa förklaringar för de nuvarande klimatförändringarna i klimatmodellerna. "Ingen av dem kan förklara uppvärmningen i slutet av 1900-talet och under 2000-talet utan människans påverkan", berättade Jason Smerdon, professor vid Columbia Climate School i USA, för AFP den 31 mars 2025.
En analys av Carbon Brief (arkiverad version) visade att vissa klimatmodeller förutspådde mindre uppvärmning och vissa mer, men alla visade ökningar i yttemperaturer mellan 1970 och 2016 som i hög utsträckning motsvarade de som faktiskt uppmättes.
Smerdon förklarade att modellerna inte är perfekta, men de "förkroppsligar den senaste kunskapen om den fysik och kemi och biologi som fungerar inom vårt klimatsystem".
Céline Heuzé, docent och universitetslektor i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet, sade till AFP den 10 mars 2026 att datorers beräkningskapacitet är begränsad så att vissa beskrivningar av fysikens lagar måste approximeras i modeller. Till följd av detta underskattar modeller ofta hur fort klimatförändringarna framskrider.
Dagens klimatförändringar drivs av koldioxidutsläpp
Växthusgaser värmer upp jorden via växthuseffekten, förklaras det på Naturvårdsverkets webbsida (arkiverad version). De viktigaste av dem är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. När strålning från solen når jorden absorberas en hel del av mark och vatten och omvandlas till värme. Denna energi sänds tillbaka ut mot rymden som värmestrålning, d.v.s. infraröd strålning. Växthusgaser fångar upp en hel del av strålningen som sedan snabbt skickas ut i flera riktningar, också tillbaka mot jorden. Detta leder till varmare temperaturer.
Utan växthuseffekten skulle jordens temperaturer vara cirka 35 grader kallare än de är idag. Problemet är att koldioxidhalten i atmosfären har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid (1850–1900), vilket har lett till en snabb uppvärmning, enligt Naturvårdsverket.
Enligt USA:s rymdmyndighet Nasa var atmosfärens koldioxidhalt 429 miljondelar (ppm) i februari 2026.
Mängden koldioxid i inlägget är alltså korrekt men tanken om att den är för liten för att vara betydande stämmer inte.
Enligt FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport har mänsklig verksamhet bidragit till uppvärmningen av klimatet med över en grad sedan slutet av 1800-talet (arkiverad version). Rapporten (arkiverad version) publicerades mellan augusti 2021 och april 2022 och är den mest omfattande utvärderingen av vetenskap som berör klimatförändringarna.
Grafen nedan från IPCC:s rapport visar att det finns ett nästan linjärt samband med koldioxidutsläpp och stigande temperaturer, d.v.s. att jordens uppvärmning beror på hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären:
Grafen nedan till vänster, också ur IPCC:s rapport, visar att temperaturerna har ökat kraftigt under de senaste 150 åren, medan grafen till höger visar hur mycket lägre de globala temperaturerna skulle vara utan utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser från mänsklig aktivitet:
Den till synes lilla mängden koldioxid betyder inte att den inte skulle vara kraftig.
"Cyanid är dödlig för människor vid 0,5 mg/kg kroppsvikt eller 0,5 ppm. Det är inte mängden som spelar roll, det är effekten, och koldioxid är mycket effektiv som en växthusgas", sade Heuzé.
Koldioxid och temperaturer var kopplade även under förindustriella perioder
I inlägget hävdas även att koldioxidhalten var konstant, 280 ppm, i atmosfären under flera årtusenden före 1870-talet och att temperaturer varierade oavsett. Enligt inlägget "är det ett mysterium vad dessa värmeförändringar kunde bero på" och "klimatteoretikerna har aldrig försökt sig på en förklaring".
I en artikel av MIT Climate Portal (arkiverad version), som leds av Massachusetts Institute of Technology i USA, förklaras att jordens klimat var "anmärkningsvärt stabilt" i 10 000 år fram till 1900-talet. Medeltemperaturen förändrades aldrig mer än med cirka en grad och skiftena tog tusentals år. AFP har skrivit mer om varmare och kallare perioder under de senaste tusen åren t.ex. i denna granskning.
Men när man tittar på en längre tidsskala har klimatet inte varit stabilt: under de senaste 45 miljoner åren har jordens medeltemperaturer genomgått förändringar av 30–40 grader, står det i artikeln.
Heuzé syftade på forskning i iskärnor i Antarktis under de senaste 420 000 åren som visar en tydlig korrelation mellan halter av koldioxid och metan och temperaturen. I iskärnor bevaras små luftbubblor med spår av växthusgaser från olika tidsperioder, vilket gör det möjligt för forskare att uppskatta tidigare koldioxidhalter.
"På längre tidsskalor har koldioxidhalter varit t.o.m. mycket högre än de är i dag och så var temperaturen", tillade Heuzé.
Som USA:s vädermyndighet NOAA skriver i denna artikel inträffade de varmaste perioderna miljoner år innan människor fanns. Forskning i dessa perioder bekräftar den "stora rollen" som koldioxid, antingen från naturliga eller mänskliga källor, har i jordens uppvärmning.
Paleoklimatologer undersöker det forntida klimatet innan data från instrumentmätningar var tillgängligt. De tittar t.ex. på lager av sediment på havsbotten med fossilerade plankton, trädens årsringar, stalagmiter och kalciumkarbonat i forntida skal och ben, står det i MIT Climate Portals artikel. Dessa uppgifter bekräftar "den grundläggande sanningen gällande klimatförändringarna: alltid när koldioxid stiger, stiger också temperaturer, ett mönster som har gällt under de senaste 100 miljoner åren".
Heuzé sade att de viktigaste orsakerna bakom variationer i klimatet under förindustriella perioder inkluderar växthusgaser eftersom koldioxid, metan och vattenånga även har naturliga källor; vulkaner eftersom partiklar som de släpper ut i atmosfären fungerar som moln; och i mindre utsträckning även solfläckscyklar. På långa tidsskalor har även plattektonik (hur stora plattor i jordskorpan rör sig) en effekt eftersom fördelning av land och hav påverkar regnfall och avdunstning och därmed bl.a. moln och kryosfären (allt vatten i fast form på jordens yta), sade hon.
De drastiska förändringarna i dag orsakas däremot av människor vars aktiviteter har lett till att koncentrationen av koldioxid i atmosfären har nått nivåer utan motsvarighet under miljontals år. Enligt NOAA har koldioxidhalter stigit 100–200 snabbare än när jordens senaste istid slutade för cirka 17 500–11 500 år sedan.
Du kan läsa mer av AFP:s granskningar om klimatet här.
Copyright © AFP 2017-2026. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss
