Gästartikel i en tysk tidning sprider desinformation om cancer och coronavacciner

"Patolog varnar för coronavacciner: 'mRNA-teknologin har inte testats tillräckligt'", står det i rubriken till en artikel på Berliner Zeitungs webbsida som publicerades den 2 oktober 2024. Artikeln delades tiotals gånger i svenska inlägg på X och Facebook och visades tusentals gånger på Telegram. Också Läkaruppropet, en grupp som motsätter sig pandemirestriktioner och vacciner, skrev om artikeln. AFP har också granskat påståenden som gjorts av gruppen tidigare, t.ex. här och här.

Artikeln spreds i sociala medier även på andra språk, såsom tyska, finska och grekiska.

Image

Skärmdumpar av ett Telegram-inlägg med de missvisande påståendena (från 15.11.2024)

Påståendena i artikeln är ändå missvisande. Forskning som används som bevis syftar för det mesta på korrelationer och inte orsakssamband samt betonar att ytterligare studier behövs för att dra pålitliga slutsatser.

Artikeln är en gästartikel i "Open Source" ("Öppen Källa")-sektionen i Berliner Zeitung. Vem som helst kan skicka in en artikel, och redaktörerna beslutar vilka texter som publiceras.

Artikelns författare, Ute Krüger, är en tysk patolog som flyttade till Sverige. Hon skriver i artikeln att hon jobbade inom klinisk patologi på svenska sjukhus och på ett svenskt universitet. 

Hon lämnade sitt jobb 2022 under coronapandemin "eftersom politiken styrde vetenskapen", skriver hon. Enligt hennes webbsida har hon jobbat som egenföretagare inom holistiskt förebyggande av sjukdomar sedan dess.

Påståenden om ökade cancerfall och överdödlighet

I artikeln skriver Krüger att hon märkte en ökning av cancerfall och dödsfall efter vaccination mot covid-19 och syftar på olika studier för att stöda påståendena. Till exempel hävdar hon att hon såg flera fall av bröstcancer i kvinnor, särskilt i 30–50 års ålder, samt tumörer som växer snabbare eller så kallad "turbocancer" sedan hösten 2021.

Dessutom påstår hon att en brittisk studie visar en ökning i dödsfall orsakade av bröst- och bukspottkörtelcancer samt melanom bland unga. Krüger menar att dödligheten ökat eftersom vaccinen inte testades tillräckligt noggrant. Uppgifter och studier som Krüger grundar sina påståenden på är ändå begränsade och inbegriper inte pandemiåren. Flera av studiernas författare pekar även på att ytterligare forskning behövs för att dra pålitliga slutsatser.

Berliner Zeitung-journalisten Wiebke Hollersen och frilansjournalisten Martin Rücker skrev en artikel (arkiverad version) som ett svar på Krügers text den 15 oktober 2024, också den publicerades på tidningens webbsida. De analyserar omfattande uppgifter från Tysklands cancerregister som bestrider Krügers påståenden.

Antalet bröstcancerfall ökat under flera decennier

Krüger inleder sin artikel med påståendet om att hon i sitt arbete inom bröstcancerforskning på ett svenskt sjukhus upptäckt att det fanns "fler tumörer än vanligt i unga patienter, ofta mellan 30 och 50 år gamla" och "flera aggressivt växande tumörer" sedan hösten 2021. Hon ser ett samband mellan fallen och vaccinering mot covid-19. Hennes argument för slutsatsen är att tumörerna återkommande "dök upp några månader efter coronavaccination". Hon använder begreppet "turbocancer" på grund av tumörernas påstådda snabba tillväxt.

"Turbocancer" är inte ett känt begrepp inom medicin. AFP har granskat flera påståenden om detta tidigare, bl.a. på svenska här och här.

"Jag kan inte minnas att jag någonsin hade hört begreppet 'turbo cancer' före nyligen", sade David Gorski,  en av ledarna för bröstcancerprogrammet Michigan Breast Oncology Initiative, till AFP i januari 2023 i denna engelska faktagranskning. "Det förekommer inte i några artiklar jag kunde hitta på PubMed. Det är ett begrepp som vaccinmotståndare hittat på." En sökning efter "turbocancer" i PubMed, den största databasen för medicinska tidskriftsartiklar, i november 2024 gav inga relevanta resultat heller.

Påståenden om att det finns ett samband mellan coronavaccin (vanligtvis mRNA-vaccin såsom i Krügers artikel) och cancer är inte nya heller, vilket visas i de svenska faktagranskningarna ovan. Dessutom stöder statistik om antalet bröstcancerfall i Sverige inte idén om en ovanlig ökning.

Antalet bröstcancerfall har ökat i flera decennier enligt statistik från Socialstyrelsen (uppgifterna är tillgängliga här). Som grafen nedan visar har antalet nya bröstcancerfall per 100 000 kvinnor ökat 1970–2023:

Image

Antal nya bröstcancerfall i kvinnor per 100 000 personer i Sverige 1970–2023 (uppgifter från Socialstyrelsen 13.11.2024)

Uppgifter från Kalmar och Skåne län där Krüger säger att hon arbetade under de senaste åren följer den nationella trenden, som visas nedan:

Image

Antalet nya bröstcancerfall i kvinnor per 100 000 personer i Kalmar och Skåne län 1970–2023 (uppgifter från Socialstyrelsen 14.11.2024)

I  denna rapport om bröstcancerstatistik från oktober 2023 med uppgifter fram till 2021, d.v.s. året då Krüger påstår att hon började se flera bröstcancerfall, skriver Socialstyrelsen att antalet kvinnor som diagnostiseras årligen ökat med ungefär 50 procent under perioden 1975–2021 medan antalet dödsfall minskat med drygt 44 procent (arkiverad version).

Incidensen, d.v.s. antalet nya fall, har planat ut de senaste tio åren medan dödligheten fortsätter nedåt, står det i rapporten. Under pandemins första år, 2020, minskade  antalet nya diagnoser som visas i graferna ovan.

I denna svenska faktagranskning från april 2024 sade Malin Sund, ordförande för forskningsnämnden på Cancerfonden, cancerforskare och cancerkirurg, att man sett en ökning av vissa cancerformer samt diagnoser som gjorts i ett senare skede efter pandemin, men att detta inte är ett resultat av vaccinerna.

Hon förklarade att screeningverksamhet drogs in och befolkningen generellt ville undvika sjukvården på grund av rädsla för smitta under pandemin. "Detta har lett till att man nu efter pandemin ser en ökning av vissa cancrar och att det är fler som diagnostiseras med cancer i senare stadier", sade hon i ett mejl den 8 april 2024.

Enligt Cancerfonden (arkiverad version) har antalet cancerfall ökat sedan 1980-talet och fortsätter att öka. 

Sund tillade att det saknas bevis i litteraturen som skulle visa att vaccinering orsakar cancer. 

"Tvärtom så har ju vaccinerna möjliggjort att fler cancerpatienter kunnat få sina behandlingar även under pandemin – detta då man inte hade kunnat behandla infekterade patienter med symptom", sade hon och förklarade att t.ex. operationer är riskfyllda på infekterade patienter.

Brittisk studie saknar kontext

Krügers nästa påstående syftar på en brittisk studie som visar ökade dödsfall av cancer bland 15–44-åringar. Som ett exempel nämner hon procentuella ökningar i dödligheten av bröst- och bukspottkörtelcancer samt melanom.

Studiens författare, Carlos Alegria, är filosofie doktor och expert inom finansanalys och investering enligt sin profil i forskningsdatabasen Researchgate. Det nämns ingenting om medicinsk expertis i Researchgate eller i hans profil på Linkedin.

I sin artikel i Berliner Zeitung lägger Hollersen och Rücker siffrorna i ett större sammanhang. Exemplevis kan den påstådda ökningen av dödsfall orsakade av bukspottkörtelcancer förklaras av faktumet att antalet individer under 45 år som dör av sjukdomen i Storbritannien är lågt. Bara några få ytterligare fall leder därför till en betydlig procentuell ökning. Dessutom presenterar Alegria inte ett tydligt orsakssamband i sin analys: han tillskriver inte coronavacciner ökningen i dödligheten och drar slutsatsen att mer forskning behövs.

Korrelation och kausalitet förväxlas ofta. Som förklaras på forskning.se, korrelation handlar om faktorer som råkar existera samtidigt medan kausalitet betyder att en faktor direkt orsakar att något annat händer.

Image

Människor väntade på att få vaccin mot covid-19 i nattklubben ://about blank i Berlin den 8 januari 2022. (AFP / HANNIBAL HANSCHKE)

AFP granskade påståendet att coronavaccin orsakar överdödlighet i Storbritannien tidigare i denna engelska faktagranskning. Paul Hunter, professor i medicin vid University of East Anglia, sade i ett mejl den 28 april 2023 att detta är "falskt och det inte finns några goda bevis för att stöda det".

Överdödlighet har andra orsaker än vaccination

Krüger påstår också att under det andra och tredje pandemiåret inträffade en betydlig "ökning i överdödlighet" i Tyskland som "inte kan förklaras av coronainfektioner men observeras i samband med coronavaccination". Hon hävdar ytterligare att antalet dödfödslar har ökat i samband med antalet coronavacciationer under det tredje pandemiåret.

Enligt den tyska statistikbyrån Destatis (arkiverad version) fanns det mellan 70 000 och 100 000 fler dödsfall under de första två åren av pandemin än förväntat. Faktagranskare vid den tyska nyhetskanalen Tagesschau granskade studien som Krüger syftar på som bevis för sitt påstående (arkiverad version). Statistikexperter som intervjuades av Tagesschau sade att förändringen av överdödligheten är mindre när en annan statistisk modell används. Faktumet att antalet dödsfall ökade trots coronavacciner kan förklaras av att hanteringen av pandemin förändrades över tid och att nya, mer smittosamma varianter av viruset utvecklades. Detta ledde till att infektioner med covid-19 blev vanligare.

Ökningen i antalet dödfödslar beror inte på vacciner heller. Istället har ökningen observerats redan sedan 2013, vilket visas i denna studie från 2021 (arkiverad version). AFP har granskat flera påståenden om vacciners koppling till dödfödsel och missfall tidigare, t.ex. på engelska här och här.

Alla faser fullföljdes 

Ytterligare skriver Krüger om vaccinernas säkerhet i sin artikel. Hon påstår att de "kom på marknaden efter mindre än ett år och testades totalt otillräckligt". AFP har granskat flera påståenden om hur vaccinerna utvecklades tidigare, t.ex. här och här på engelska. Även om processen för godkännandet av coronavaccin påskyndades forskade man tillräckligt i hur de påverkade människor och andra djur, enligt experter.

När vaccin, inklusive vaccin mot covid-19, utvecklas, används djur vanligen i två olika faser, sade Kirk Leech, verkställande direktör för organisationen European Animal Research Association som representerar olika aktörer som har med djurförsök att göra,  i denna faktagranskning i maj 2021.

"Om säkerheten och effektiviteten inte kan säkerställas i prekliniska studier, skulle studien inte gå vidare", sade Leech. Detta var inte ett problem med vaccin mot covid-19 som godkändes. I prekliniska studier undersöker forskare vaccinkandidaten i labb för att se hur antikroppar reagerar på den. Därefter gör de försök i djur och undersöker deras immunsvar samt biverkningar.

Både Moderna och Pfizer, tillverkare av de befintliga mRNA-vaccinerna, testade sina vaccin på människor och andra djur samtidigt (arkiverad version) på grund av den akuta pandemin. Dessutom har mRNA-teknologin som används i vacciner forskats i sedan 1990-talet och var därför inte helt nytt (arkiverad version). 

Enligt denna artikel på Linköping universitets webbsida finns det fler anledningar till att coronavaccinerna kunde tas fram så snabbt. Virusets genetiska kod blev snabbt kartlagd och gruppen coronavirus var känd sedan tidigare. Dessutom möjliggjorde världens gemensamma satsningar stora kliniska studier, och olika utvecklingssteg utfördes samtidigt.

Du kan läsa flera av AFP:s faktagranskningar om vacciner på svenska här.