En viral studie om vaccinsatser sprider missvisande påståenden om säkerheten av coronavacciner
- Publicerad den 12 september 2024 15:12
- Lästid: 11 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2024. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Det har visats att vacciner mot covid-19 räddat miljoner liv under pandemin. Enligt ett inlägg som började spridas i svenska sociala medier i augusti 2024 visar en dansk studie att satser av Pfizers vaccin mot covid-19 hade olika innehåll så att vissa satser orsakade fler allvarliga biverkningar än andra i Danmark och i Sverige. Experter lyfte fram flera problem i studiens metodik och förklarade att den inte kan användas som bevis för ett orsakssamband mellan vaccininnehåll och antalet rapporterade biverkningar. Danska och svenska läkemedelsmyndigheter har inte sett bevis på skillnader i kvaliteten av satserna.
I en video som publicerades på Instagram av gruppen Läkaruppropet den 19 augusti 2024 och som fått över en tusen likes talar en man om en ny "faktagranskad" studie om satser av vacciner mot covid-19.
"Det man kan se är att det var mycket fler rapporterade biverkningar de första månaderna. Batcherna kan delas in i tre grupper, en harmlös grupp, en med svåra biverkningar, och en grupp med mycket svåra biverkningar", säger han. I andra inlägg presenteras mannen som ordförande för Läkaruppropet.
Läkaruppropet har en lång historia av att sprida falska och missvisande påståenden om vacciner mot covid-19. AFP har granskat flera av dessa tidigare, t.ex. här och här.
Påståendena spreds även på Facebook, X och Telegram. "Ny studie bekräftar att det var olika innehåll i batcherna. Vissa var mer dödligare och skadligare än andra. Sanningen kommer alltid fram förr eller senare….nu är den här!", skriver någon på Facebook.
I inläggen hänvisas en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Medicina den 19 augusti av tre författare i Danmark och en i Sverige. Rubriken till studien heter "Reports of Batch-Dependent Suspected Adverse Events of the BNT162b2 mRNA COVID-19 Vaccine: Comparison of Results from Denmark and Sweden" ("Rapporter om satsberoende misstänkta biverkningar av BNT162b2 mRNA COVID-19 vaccinet: en jämförelse av resultat från Danmark och Sverige"). I studien analyseras rapporter om biverkningar från olika satser av Pfizers vaccin mot covid-19 i Danmark och Sverige. Där anges att satserna var olika och att tidigare satser orsakade fler svåra biverkningar än senare. I studien granskas perioden från den 7 december 2020 till den 5 oktober 2023 i Danmark och från den 27 december 2020 till den 19 januari 2024 i Sverige.
Studien är en uppdaterad version av en artikel som publicerades i mars 2023 i tidskriften The European Journal of Clinical Investigation där endast Danmark granskades. Slutsatsen som föreslogs där var densamma som i den nya versionen.
AFP skrev om den ursprungliga studien i en faktagranskning om olika påståenden om vaccinsäkerhet. Sundhedspolitisk Tidsskrift, en dansk tidning med fokus på hälsopolitik publicerade en omfattande artikel (arkiverad version) om studien där experter lyfte fram problem i studiens metodik och slutsatser. Dessutom granskades studien av t.ex. Science Feedback (arkiverad version).
Den nya versionen har flera av samma problem som den ursprungliga studien, sade experter till AFP. De pekade på flera metodiska problem i studien och förklarade att den inte visar ett orsakssamband mellan antalet rapporterade biverkningar och satsernas innehåll. Varken svenska eller danska läkemedelsmyndigheter har observerat de påstådda skillnaderna mellan satser.
En mindre känd tidskrift
Experter som AFP talade med kände inte till Medicina, tidskriften där studien publicerades. Tidskriften tillhör förlaget MDPI.
"Jag har aldrig hört om Medicina förr. Den ses ut som en pay-to-play tidskrift", berättade Anders Peter Hviid för AFP i ett mejl den 2 september 2024. Hviid är avdelningschef för epidemiologisk forskning vid Satens Serum Institut, ett statligt forskningsinstitut för förbyggnaden och bekämpningen av infektioner, biologiska hot och medfödda sjukdomar, samt professor i farmaceutisk informatik vid Köpenhamns universitet. Han var en av experterna som diskuterade problem i den ursprungliga studien i Sundhedspolitisk Tidsskrift.
Även Håkan Eriksson, seniorprofessor i biokemi vid Malmö universitet som forskar inom cellbiologi och immunologi, sade att han inte läst någon artikel i Medicina tidigare. I ett mejl till AFP den 8 september 2024 förklarade han att den har en impact factor – ett mått på tidskrifters genomslag – på cirka 2. Medan han personligen tycker att journaler med en impact factor mellan 1–5 är "ok", är han "lite mer tveksam" när man kommer ner mellan 1–2.
Den danska faktagranskningsorganisationen TjekDek har granskat påståenden om coronapandemin av Vibeke Manniche, en av studiens författare, tidigare t.ex. här och här (arkiverade här och här). Manniche är en läkare som nämner Liva Kurser som sin affiliation i studien. Liva Kurser är en leverantör av professionella kurser i flera olika områden, inklusive hälsa, juridik och arbetsmarknaden.
De andra författarna är Max Schemling, affilierad med Innometric, ett företag som han äger, Peter Riis Hansen från avdelningen för kardiologi vid Köpenhamns universitetssjukhus och Institutet för klinisk medicin vid Köpenhamns universitet, och Jonathan D. Gilthorpe som är affilierad med Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet. Gilthorpe beskrivs som "en aktiv medlem" i Läkaruppropet och har skrivit för webbsidan av Doctors for COVID Ethics, en grupp som är känd för att sprida misinformation (arkiverad version).
Medicina svarade inte på AFP:s förfrågningar om kommentarer.
Studien har metodiska brister och visar inte ett orsakssamband mellan biverkningar och vaccinsatser
Författarna till studien konstaterar att "den satsberoende säkerhetssignalen som observerades i Danmark och som nu bekräftades i Sverige tyder på att tidiga kommersiella satser av BNT162b2 kan ha skiljt sig från de som användes senare". De skriver att deras "preliminära och hypotesgenererande resultat motiverar ytterligare forskning".
Susanne Ditlevsen, professor i statistik vid Institutet för matematiska ämnen vid Köpenhamns universitet och en av experterna som intervjuades i artikeln i Sundhedspolitisk Tidsskrift, sade att författarna skriver om studiens svagheter och föreslår andra förklaringar men "deras språk och deras slutsatser bekräftar satseffekter som uppgifterna inte stöder". Hon sade att den nya studien har flera av samma problem som den ursprungliga versionen och pekade på flera metodiska brister.
"Det finns ett allvarligt problem med bias och man kan inte säga någonting om kausalitet", Ditlevsen sade i ett mejl till AFP den 26 augusti 2024.
Analysen i studien sammanfattas i två diagram. I det första (nedan) visas antalet misstänkta biverkningar efter vaccination med Pfizers vaccin mot covid-19 i Danmark och Sverige beroende på antalet doser per sats.
Författarna skriver att de använde klusteranalys för antalet misstänkta biverkningar. Klusteranalys är en uppsättning statistiska metoder för gruppering av observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande och inom epidemiologin kan den användas till att analysera vissa typer av hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats.
Ditlevsen sade att vad författarna gör i detta fall är ett cirkelresonemang: "Om de skapar kluster enligt antalet misstänkta biverkningar, är antalet misstänkta biverkningar förstås olikt i varje kluster."
Hon presenterade en analogi med att mäta människors längder. "Man mäter längder på individer i en population. Sen delar man alla mätningar i de högsta, de lägsta och de i mitten. Sen analyserar man dem – och bingo, längderna är olika i varje grupp. Varför skulle det berätta någonting annat än att det finns variabilitet inom data?"
I det andra diagrammet är satserna ordnade efter tid, vilket visar att det förekom fler misstänkta biverkningar i början av pandemin än senare.
Detta betyder ändå inte att satserna är olika utan endast att någonting förändras över tid, sade Ditlevsen.
Även Eriksson varnade för att dra slutsatser om kausalitet.
"Det är helt klart att fler biverkningar per givna doser har rapporterat från de olika batcherna av vaccinet men man bör vara försiktig i sina antaganden om vad det är som orsakar detta", sade han.
Han belyste risken med statistik korrelation genom en artikel där man visar att det finns en korrelation mellan antalet storkar i Tyskland och antalet hemförlossningar. "Skall man då dra slutsatsen att det är storken som kommer med barnen? "
Dessutom stöder uppgifterna i diagrammet inte författarnas idé att det finns kvalitetsskillnader mellan vaccinsatserna.
"Om kvaliteten av vaccinet förändrats i något skede skulle vi se två nivåer [av antalet misstänkta biverkningar]: hög i början, för att sedan övergå till en lägre nivå när kvaliteten förändras. Detta innebär en plötslig förändring", sade Ditlevsen. Det är ändå inte vad man ser utan förändringen är gradvis, sade hon.
Ett annat problem är att det finns en stor variabilitet i satserna som användes både i Danmark och i Sverige. Eftersom samma sats måste ha samma vaccin, måste variabiliteten bero på andra förklaringar, sade Ditlevsen.
Inga bevis på säkerhetsskillnader mellan satser
Idén att vaccinsatser skulle skilja sig åt när det gäller deras säkerhet stöds inte av andra bevis heller.
Charlotta Bergquist, gruppchef och senior expert vid enheten för effekt och säkerhet vid Läkemedelsverket sade att alla tillverkningssatser av vacciner som används i EU testas före frisläppning. "Det finns inget som tyder på att felaktiga batcher satts ut på marknaden", sade hon i ett mejl den 9 augusti 2024 och förklarade att den signalspaning för avvikelser inom biverkningsrapportering inom systemet av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) hittills inte har upptäckt något som tyder på skillnad mellan batcher eller ett samband mellan vissa misstänkta biverkningar och specifika batcher.
Den danska läkemedelsmyndigheten Lægemiddelstyrelsen analyserade korrelationen mellan tidpunkterna då olika satser användes och antalet rapporter av misstänkta biverkningar från början av vaccinationsprogrammet i slutet av 2020 fram till juni 2023 (arkiverad version). "Analysen visar ingen skillnad i säkerheten av olika coronavaccinsatser som användes i det danska vaccinationsprogrammet", sade en talesperson för myndigheten i ett mejl till AFP den 2 september 2024.
(AFP / Mads Claus Rasmussen)
Enligt myndighetens webbsida analyserades alla coronavaccinsatser i EU av både tillverkaren och myndigheterna. "En sats släpps för användning i EU om både tester visar ett acceptabelt resultat", står det på webbsidan.
Hviid från Statens Serum Institut var en av författarna till en landsomfattande kohortstudie i Danmark som nu är publicerad (arkiverad version) som en preprint version – d.v.s. innan andra forskare granskar studien under peer review-processen. I studien undersöktes säkerheten av Pfizers vaccin mot covid-19 i olika vaccinsatser. Studiens resultat "stöder den generella säkerheten av vaccinet utan några kliniskt relevanta variationer i antalet svåra biverkningar mellan satser".
Olika grupper vaccinerades vid olika tidpunkter
Det finns andra, mer sannolika förklaringar för observationen att det förekom flera rapporterade misstänkta biverkningar i början av vaccinationsprogrammet, sade experter.
Ditlevsen sade att författarna till studien nämner andra förklaringar men använder dem inte i analysen eller slutsatsen. Författarna skriver t.ex. att "faktorer såsom effektiviteten av vaccinet, befintlig immunitet och tidtabeller för boostervaccinationer och kliniska detaljer och långvariga effekter av rapporterade misstänkta biverkningar inte undersöktes". De nämner också att en "mycket högre andel av rapporter kom från vårdpersonal i Danmark än i Sverige och att Lægemiddelstyrelsen i juni 2021 "avgick en uppmaning till allmänheten att inte rapportera enkla och övergående misstänkta biverkningar medan sådana uppmaningar inte avgicks i Sverige såvitt vi vet".
"Ett generellt problem med att undersöka satseffekter är att den vanligen 'förväxlas' med andra omätta variabler", förklarade Ditlevsen. När det gäller studien om satserna kan dessa variabler omfatta allt som förändras över tiden under vaccinationsprogrammet, såsom faktumet att äldre och utsatta individer vaccinerades först, ökande immunitetsnivåer och vanor att rapportera biverkningar. "Det räcker inte att nämna dessa faktorer, de borde räknas in i analysen", sade hon.
Ditlevsen förklarade att det är välkänt att vårdpersonal rapporterar flera biverkningar än befolkningen i allmänhet "särskilt i början av utrullningen när det är deras jobb att ta hänsyn till precis detta". "Det var fler vårdpersonal som fick vaccinet i början av pandemin. Detta skulle leda till fler misstänkta biverkningar i början."
Också Eriksson från Malmö universitet underströk att individer som fick vaccinet i början av vaccinationsprocessen var inte den samma som i slutet. "När det gäller inrapporterade svåra biverkningar och dödsfall skall man inte glömma att när massvaccinationen inleddes så var de första som fick vaccinet vårdpersonal, gamla människor och redan sjuka personer såsom patienter med nedsatt immunförsvar", sade han. "Det är inte samma population som jämförs och därför kan denna form av jämförelse inte göras."
I en insändare (arkiverad version) i The European Journal of Clinical Investigation efter den ursprungliga studien publicerades skrev Hviid att "de allra första satserna var små och administrerades under införandeperioden när klinisk personal instruerades att rapportera allt, inklusive lokala reaktioner, feber, huvudvärk osv. Dessa kan inte jämföras med satser som användes endast delvis senare när myndigheterna uppmanade att milda och övergående effekter inte längre skulle rapporteras." AFP har sett insändaren i sin helhet.
Eriksson lyfte fram även möjligheten att folk var mer skeptiska till vaccinet i början av vaccinationsprogrammet och var därför mer benägna att känna efter och rapportera vad som klassas som milda biverkningar.
Både de danska och svenska myndigheterna höll med.
I sin analys av vaccinsatser och rapporter om misstänkta biverkningar förklarar Lægemiddelstyrelsen att det fanns fler rapporter i början av vaccinationsprogrammet, vilket beror på att vårdpersonal samt äldre och utsatta individer var bland de första att få vaccinet. Det fanns även "en generellt stor – och naturligt – uppmärksamhet på biverkningar av covid-19-vaccination" i början av programmet.
"Det kan finnas flera anledningar till att rapporteringen av misstänkta biverkningar förändras över tid, t. ex. vilka grupper som vaccineras vid olika tidpunkter, och om ett vaccin är helt nytt eller inte", sade Bergquist från Läkemedelsverket. Hon lade till att inrapporteringen av misstänkta biverkningar är störst för alla läkemedel och vacciner när produkten är ny och kunskapen därmed inte är lika stor.
EMA konstaterar att vaccinerna mot covid-19 räddat miljoner liv (arkiverad version).
Du kan läsa flera av AFP:s artiklar om hälsodesinformation här.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss