Mammografi räddar liv och är säker
- Publicerad den 10 december 2024 09:41
- Lästid: 14 minuter
- Ivan FISCHER, Anna HOLLINGSWORTH, AFP Kroatien, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2025. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
"Schweiz blir det första landet som förbjuder mammografi, och avslöjar den chockerande sanningen bakom medicinindustrins största bluff", påstås det i ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades den 23 november 2024 och delats över en hundra gånger sedan dess. I inlägget görs gällande att mammografi "skadar kvinnor" och att upp till 60 % av resultaten är falska positiva.
Inlägget visar en skärmdump av ett engelskt inlägg på X. Förutom påståendena som visas i skärmdumpen hävdas i det ursprungliga X-inlägget även att brösten pressas ihop med en stor vikt och "bombas" med radioaktiv strålning under undersökningen; att mammografi stimulerar tumörväxt och sprider metastaser; och att en studie visat "ett stort antal bröstcancer i komplett friska kvinnor efter mammografi".
Samma påståenden har spridits tidigare på andra språk, såsom finska, franska, kroatiska och polska.
Alla påståenden är ändå falska. De är antingen baserade på förvrängda uppgifter eller stämmer inte alls, sade experter. Hälsomyndigheter och experter inom radiologi bekräftade för AFP att inget av påståendena är baserat på fakta. Mammografiscreening har minskat dödlighet i bröstcancer, enligt experter.
Schweiz har inte förbjudit mammografi
Enligt det första påståendet i inläggen blir "Schweiz det första landet som förbjuder mammografi". Detta är falskt, men påståendet är sannolikt baserat på en misstolkning av nyheten att Swiss Medical Board avrådde från systematisk mammografiscreening 2013 (arkiverad version).
Swiss Medical Board är inte en officiell statlig myndighet och den lades ner 2022 (arkiverad version). Organisationen var ett kompetenscentrum för "hälsoteknologivärderingar" och analyserade medicinska behandlingar med avseende på deras kostnadsnyttoförhållande. Organisationens rekommendationer var icke bindande utan de var avsedda som vägledning för policy.
Rekommendationen att lägga ner systematisk screening fick mycket kritik från experter som sade att den var baserad på bristfälliga, ofullständiga och misstolkade uppgifter, t.ex. här, här, här och här (arkiverade här, här, här och här).
Den schweiziska hälsomyndigheten FOPH följde inte rekommendationen av Swiss Medical Board. En talesperson för FOPH berättade för AFP i ett mejl den 26 november 2024 att "Schweiz inte har förbjudit mammografi och planerar inte att göra så".
I en tidigare kommentar den 2 november 2023 förklarade en talesperson för FOPH att screeningmammografi "täcks av hälsoförsäkringen och rekommenderas för alla kvinnor i 40–59-årsåldern årligen och vartannat år efter 60-årsåldern."
Falskt positivt resultat innebär inte feldiagnos
Det andra påståendet är att upp till 50-60 % av positiva resultat faktiskt är falska. "Alltså att diagnostiseras med 'bröstcancer' bevisar att den inte alls var där i 50-60 % av fall!!" hävdas i det engelska inlägget.
Genom en internetsökning för vetenskapliga studier som kunde ge stöd för påståendet hittade AFP en studie av forskare vid University of California Davis (UC Davis) som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open i mars 2022 (arkiverad version). I rubriken till universitetets pressmeddelande (arkiverad version) står det: "Hälften av alla kvinnor har falska positiva mammografibilder efter 10 års årlig screening".
Som det förklaras i pressmeddelandet och i studien betyder ett "falskt positivt resultat" att en mammografibild verkar vara abnorm men det finns ingen cancer i brösten.
Enligt studien kallas cirka 12 % av kvinnor för ytterligare undersökning efter 2D-mammografi (vanlig tvådimensionell mammografi där man tar två bilder per bröst), men endast 4,4 % av dessa, eller 0,5 % av alla som går på mammografiscreening, får en cancerdiagnos. Hälften, eller 50 %, syftar på den sammanlagda sannolikheten under en period av tio år att en kvinna kallas för ytterligare undersökningar. Siffran är lägre för äldre kvinnor och kvinnor som går på mammografi vartannat år.
"För att upptäcka bröstcancer tidigt måste vi vara försiktiga och undersöka alla möjligtvis abnorma resultat. Alltså kvinnor borde inte oroa sig om de kallas för ytterligare bilder eller biopsi. Den stora majoriteten av dessa resultat visar sig vara godartade", sade Thao-Quyen Ho, forskare vid medicinska fakulteten vid UC Davis och en av studiens författare, i pressmeddelandet.
"Godartade förändringar i brösten såsom vätskefyllda blåsor (cystor) och fibrom är vanliga. Ibland är det inte möjligt att skilja dem på ett säkert sätt från cancer genom mammografi eller ultraljud och man måste göra grovnålsbiopsi för att säkerställa diagnosen", berättade Anna Sutela, specialist i radiologi och docent, och Päivi Rahko, serviceansansvarig för mammografiscreening, från det privata finländska hälsotjänstsföretaget Terveystalo för AFP i ett mejl i november 2023 för en finsk faktagranskning om liknande påståenden. I grovnålsbiopsi används en grövre nål för att få ut en liten vävnadsbit som kan undersökas i mikroskop. Om resultatet visar en godartad förändring och inte cancer, kallas den för ett falskt positivt resultat, sade Sutela och Rahko. "Det är inte en feldiagnos utan en del av normal, noggrant utförd bilddiagnostik av brösten ... När fyndet har bekräftats att vara godartat genom en grovnålsbiopsi, behöver man inte följa det längre."
"När det gäller screening för bröstcancer i Finland och Europa kallas cirka 3 % av de som deltar i screening för ytterligare undersökningar och av dem skickas färre en 1 % för ytterligare vård på ett sjukhus och av dem får cirka 0,6 % en cancerdiagnos", sade Sutela och Rahko. "Vid klinisk mammografi (de som remitteras baserat på symtom) upptäcks något fler cancerfall."
Radiologen Paula Gordon, klinisk professor vid fakulteten för radiologi vid University of British Columbia i Kanada, berättade för AFP i ett mejl i november 2023 att siffrorna i Facebook-inlägget är falska och syftade till uppgifter från Kanada. "I Kanada kallas genomsnittligt 70 kvinnor av 1 000 screeningmammografier tillbaka för ytterligare bilder. Vissa behöver endast en eller två ytterligare mammografibilder, vissa behöver en ultraljudsundersökning. Av de 70 behöver 11 en nålbiopsi som görs med lokal frysning. Av de 11 nålbiopsierna diagnostiseras 4 kvinnor med bröstcancer", sade Gordon.
Tryck och strålning i mammografi är säkra
Det tredje påståendet i det engelska inlägget är att bröstet pressas ihop med "en stor vikt" av 10 kPA och att "frisk, mycket känslig bröstvävnad bombas med radioaktiv strålning". "kPA" står för kilopascal, och pascal är enhet för tryck. Båda påståenden är i princip rätta men de framställs på ett missvisande sätt som om trycket eller strålningen eller båda var skadliga för patienter. Experter berättade för AFP att detta inte är fallet.
"Vid mammografi pressas bröstet jämnt med en kraft av 10–20 Newton för att ge en tydlig bild av bröstvävnaden. Tryckets storlek beror på personen och justeras individuellt så att bröstet förblir orörligt under bildtagningen", sade Sutela och Rahko. "Bildtagningen går mycket snabbt, den kan kännas obekväm under en kort stund men är vanligtvis inte smärtsam och orsakar ingen skada på bröstvävnaden."
Radiologen Aleksandar Ivković från diagnostikcentrumet Neo-Mag i Niš i Serbien sade att ett tryck av 10,4 kPa "anses vara säkert och kan orsaka smärta hos cirka 7 % av kvinnor". Enligt honom finns det inga andra skadliga effekter.
"Som en påminnelse är atmosfärstryck genomsnittligt 101,454 kPa", sade han.
Joniserande strålning är strålning som har tillräckligt energi för att rycka loss elektroner från atomer. Människor är hela tiden exponerade för låga nivåer av joniserande strålning från naturliga källor, såsom från rymden, luften, jorden och vatten, men de kan utsättas för högre doser vid vissa medicinska undersökningar såsom mammografi. Detta visas i grafen nedan av USA:s miljöskyddsmyndighet (arkiverad version).
"Strålningen vid mammografi är bland de lägsta av alla medicinska undersökningar", berättade Gordon för AFP. "Den har minskats över decennier och är mycket lägre än mängden som är 'tillåten' av strålskyddsorganisationer. Risken för strålning från mammografi är begränsad till kvinnor yngre än 20 år, och när det gäller screening är den försumbar. Den liknar strålning från naturliga källor som man får genom bara att leva sju veckor vid havsnivå."
Enligt ett informationsblad om strålning inom hälsovård av Karolinska Institutet kan man få en effektiv strålningsdos av 0,3 millisievert (mSv) vid mammografi. I genomsnitt får människor i Sverige 3 mSv per år totalt, varav 1 mSv kommer från naturlig bakgrundsstrålning (arkiverad version).
"Mammografi är en metod som använder röntgenstrålning", sade Ivković. "Dosen är för låg att påverka bröstvävnaden antingen på ett positivt eller negativt sätt. Man bör understryka att patienter exponeras för strålning med syftet att förstöra maligna celler, inte att skapa dem, men i mycket högre doser förstås", sade Ivković med hänvisning till strålbehandling.
Enligt Frankrikes nationella cancercentrum är risken för att dö från strålningsorsakad cancer mellan 1–10 av 100 000 kvinnor som genomgått mammografi vartannat år i 10 år. Risken att dö om man undviker screening är mycket högre.
En kvinna som genomgår 13 mammografiundersökningar i ett screeningprogram i 50–74-årsåldern exponeras sammanlagt för en fjärdedel av den strålning som orsakas av en buk- ock bäckenundersökning, en vanlig diagnostikundersökning, enligt cancercentrumet.
Mammografi stimulerar inte tumörväxt
Det fjärde påståendet är att mammografi "stimulerar tumörväxt och sprider metastaser". AFP kunde inte hitta några vetenskapliga bevis som skulle stöda påståendet.
Enligt Sutela och Rahko finns det inga bevis för påståendet. "Risken för bröstcancer som orsakas av strålning från mammografi är låg och strålningen stimulerar inte växten av cancer och/eller metastaser", sade de.
Enligt Gordon är påståendet "absolut" falskt. Hon kopplade det till kommentarer av forskare Anthony Miller i början av 1990-talet.
Miller var en av de ledande forskarna för en inflytelserik kanadensisk studie om screening för bröstcancer, National Breast Screening Study-1, som gjordes på 1980-talet och som senare fått mycket kritik från experter. Gordon sade att innan studien publicerades 1992 bads Miller att spekulera i varför de randomiserade studierna verkade visa en ökning i dödsfall bland kvinnor som genomgått mammografi jämfört med kontrollgruppen. Gordon sade att Miller funderat på att trycket som används i mammografi kunde ha pressat cancrar i blodet. Han drog tillbaka kommentaren senare men den hade fått stor spridning i medier. Miller svarade inte på AFP:s förfrågningar om kommentarer.
En studie från 2013 med syftet att testa hypotesen att trycket kan pressa tumörceller i blodet visade inga bevis på att detta faktiskt inträffar. I studien dras slutsatsen att trycket i mammografi är säkert (arkiverad version).
Man har också ifrågasatt hur resultaten från studien från 1992 ska tolkas, t.ex. i en kritisk analys som publicerades 1994 i tidskriften Radiology (arkiverad version) och en kommentar från 2005 i tidskriften American Journal of Roentgenology (arkiverad version). I den sistnämnda kritiseras bland annat processen för slumpvist utval som använts i studien.
"De undgick avsiktligt randomiseringen och ställde kvinnor med kända misstänkta knölar i mammografigruppen i stället för att låta dem slumpmässigt hamna i antingen mammografigruppen eller kontrollgruppen. Till följd dog flera kvinnor i mammografigruppen än i kontrollgruppen", sade Gordon.
I en artikel av det kanadensiska public service-bolaget CBC 2021 försvarar Miller studien (arkiverad version). Artikeln syftar på ny forskning med hård kritik mot hur den ursprungliga studien genomfördes. I forskningen syftas på bevis från människor som jobbade på den ursprungliga studien.
Uppgifter förvrängs för att antyda att fler kvinnor dör efter mammografi
I det sista påståendet citeras en studie med "690 000 fall" som hävdas visa att flera helt friska kvinnor insjuknade i bröstcancer efter mammografi. AFP sökte relevanta studier på Google Scholar, Googles sökning för akademiska studier, och hittade en studie (arkiverad version), "Is screening mammography effective in elderly women?" ("Är mammografiscreening effektiv för äldre kvinnor?"), där uppgifter från 690 993 kvinnor i 66–79-årsåldern analyserades, som skulle kunna förvrängas så att den ger stöd för påståendet i sociala medier.
Enligt studiens resultat "upptäcktes in situ, lokal och lokoregional bröstcancer sannolikare hos kvinnor som genomgick mammografiscreening". Cancer in situ är ett förstadium till cancer som bara finns i mjölkgångarna. Lokal bröstcancer har inte spridits utanför bröstet, medans lokoregional cancer har spridits till intilliggande lymfkörtlarna och andra vävnader.
"Detta är en ordlek med orden 'efter' och 'på grund av' – de är inte synonymer", sade Ivković. "Låt oss säga att efter att människor dricker ett glas vatten varje dag inträffar 100 000 dödsfall i världen, sådana påståenden skulle betyda att detta hände på grund av vattnet. Detta är en betydelselös tolkning av uppgifter om att flera cancrar upptäcktes efter screening. Syftet med screening är precis detta – att upptäcka cancer i ett tidigt skede."
"Förstås insjuknar flera kvinnor i cancer i något skede efter att ha genomgått mammografi", sade Gordon. "Det är därför screening borde göras årligen: för att upptäcka cancer som utvecklas. Men detta händer inte till följd av mammografi! Bland kvinnor som har en genomsnittlig risk (ingen familjehistoria) insjuknar en av åtta i cancer i något skede av livet. Vi vet att det finns en 40–50 % mindre sannolikhet att dö i bröstcancer bland kvinnor som deltar i screening jämfört med de som inte gör det."
Om man läser hela studien är det tydligt att den ger stöd för denna slutsats. Syftet med studien var att fastställa om kvinnor äldre än 69 som genomgår screening har en minskad risk för spridd bröstcancer. Flera olika typer av cancer upptäcktes oftare bland kvinnor som regelbundet genomgick screening men dessa var mildare och behandlingsbara cancrar. Risken att upptäcka spridd bröstcancer var väsentligt minskad bland kvinnor som genomgick screening, något som tydligt nämns som studiens huvudresultat.
Överdiagnostik som en möjlig nackdel
Enligt experter är en nackdel med mammografi att ibland upptäcks mycket långsamtväxande tumörer som inte skulle behöva behandlas. Eftersom det inte går att avgöra vilka tumörer som är långsamtväxande behöver alla behandlas.
"Överdiagnostik är idén om att man upptäcker cancrar genom screening som inte skulle dyka upp under patientens livstid och därför behöver de inte upptäckas eftersom hon kommer att dö tidigare av något annat", sade Gordon. "Eftersom vi inte vet hur det kommer att gå för en viss patient i framtiden är överdiagnostik teoretisk och kan inte mätas direkt. Den måste uppskattas. Metoden som används för att uppskatta den kan tydligt överskatta förekomsten."
En studie från 2012 analyserade 16 uppskattningar om överdiagnostik i sju europeiska länder och visade att den verkliga förekomsten av överdiagnostik ligger mellan 1 och 10 % (arkiverad version).
I en översiktsrapport (arkiverad version) på uppdrag av organisationen Cancer Research UK och det brittiska hälsodepartementet från 2013 uppskattades att överdiagnostik kunde påverka upp till 19 % av cancrar som upptäcks i regelbunden screening. I rapporten står det ändå att det för nuvarande är omöjligt att skilja mellan möjligen dödliga och "överdiagnostiserade" cancrar. Enligt slutsatsen har screeningprogram för bröstcancer i Storbritannien "väsentlig nytta och borde fortsätta".
"Överdiagnostik är ett giltigt övervägande och anledningen till att flera experter föreslår att screening kan slutas om en kvinnas förväntade livslängd är mindre än 7 år, om hon har avancerad hjärtsjukdom, en annan aggressiv cancer osv. Men överdiagnostik är inte ett bra skäl för att neka screening till kvinnor i 40–49-årsåldern", sade Gordon.
Hälsomyndigheter rekommenderar regelbunden screening
I dag forskar man på individanpassad screening, d.v.s. där mammografiscreening anpassas enligt den individuella kvinnans riskfaktorer för bröstcancer (arkiverad version). I en EU-finansierad studie som ska pågå mellan 2018–2025 testas denna hypotes genom att erbjuda mer frekvent screening till kvinnor som har en högre risk för bröstcancer och mindre frekvent screening till kvinnor med en lägre risk (arkiverad version).
Baserat på nu tillgängliga studier och data rekommenderar gruppen som utvecklar riktlinjer vid Europeiska kommissionens bröstcancerinitiativ (ECIBC) mammografi som ett organiserat screeningprogram för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede hos kvinnor som inte har symtom (arkiverad version). ECIBC rekommenderar screening vartannat eller vart tredje år för kvinnor i 45–49-årsåldern, vartannat år för kvinnor i 50–69-årsåldern och vart tre år för kvinnor i 70–74-årsåldern.
I USA använder den nationella folkhälsomyndigheten rekommendationer för bröstcancerscreening (arkiverad version) från US Preventive Services Taskforce, en expertpanel för sjukdomsförebyggande. Panelen rekommenderar screening vartannat år för kvinnor i 40–74-årsåldern som har en genomsnittlig risk för bröstcancer.
I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi med 18 till 24 månaders mellanrum beroende på deras ålder och var de bor (arkiverad version). Cirka 65 procent av alla bröstcancerfall upptäcks vid mammografiscreening.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss