Människans påverkan på klimatet förnekas i missvisande inlägg i sociala medier
- Publicerad den 23 april 2024 10:48
- Lästid: 9 minuter
- Par : Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2024. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
"Koldioxiden i atmosfären har ökat sedan 1800-talet. En del tror att den ökningen ändrar klimatet. Helt besinningslöst", står det i ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades den 9 april 2024. I inlägget tas geologiska bevis upp för att visa att "först blev det varmare, sedan ökade koldioxiden i atmosfären". Enligt inlägget är detta beviset på att det är "precis tvärtom än vad klimathysterikerna tror".
Vidare står det i inlägget att sedan 1850-talet har människor bidragit till ökade utsläpp genom att bränna olja men att 40% av "den lilla mängd koldioxid" genererat av människan absorberas av växter och havet. Inlägget gör gällande att det är "bra ur miljöskäl" att inte bränna olja men att detta inte har något med klimatet att göra.
Samma text spreds av flera konton på Facebook och delats över 700 gånger sedan början av april.
Experter berättar för AFP att varmare temperaturer leder till att mer koldioxid släpps ut från havet ut i atmosfären, vilket ytterligare bidrar till uppvärmningsprocessen, såsom under de varmare perioderna mellan istiderna. Men det är koldioxidutsläpp från mänskliga aktiviteter som driver klimatförändringen idag, underströk de.
Ökande koldioxidnivåer leder till högre temperaturer
I inläggen antyds att mänskliga koldioxidutsläpp utgör en så pass liten del av den totala mängden koldioxid på jorden att deras påverkan på klimatet är obetydlig. AFP har granskat liknande påståenden flera gånger tidigare, t.ex. här och här.
I inläggen listas mängder koldioxid utifrån olika källor: det står att det sammanlagt finns 43 000 miljarder ton koldioxid på jorden varav 37 400 miljarder ton finns i haven, 3 000 miljoner ton i skogar och växter och 2 000 ton i atmosfären.
Howard Diamond, klimatforskare vid USA:s vädermyndighet NOAA:s luftresurslaboratorium, berättar för AFP i ett mejl den 12 april 2024 att detta är långt ifrån verkligheten.
Han hänvisade till det globala konsortiets Global Carbon Projects rapport (Global Carbon Budget) där forskare undersöker jordens kolcykel. I den årliga rapporten följs globala koldioxidutsläpp och sänkor, d.v.s. hur mycket koldioxid absorberas från atmosfären i jorden och haven.
I den senaste rapporten (arkiverad version) från december 2023 räknas mängder koldioxid i olika källor på jorden ihop (se grafen nedan). Mängderna presenteras som gigaton (Gt) (miljarder ton):
Det är oklart vilka kategorier i rapporten som ingår i inläggens definition av hav och skogar. I alla fall finns det 37 700 Gt organisk och upplöst oorganisk koldioxid i haven och 2 150 Gt i växter och i marken enligt rapporten. Mängden koldioxid i atmosfären är 885 Gt, d.v.s. betydligt mer än vad anges i inläggen.
I inläggen står det vidare att människan släpper ut 40 miljarder ton koldioxid, eller 40 Gt, varje år och att 40% av detta binds i växter och haven.
Siffrorna är ungefär korrekta. Som det förklaras på FAQ-sidan för Global Carbon Budget 2023 (arkiverad version) uppskattas i rapporten att mängden koldioxidutsläpp var 40,9 Gt år 2023. Det står att land- och havssänkorna fortsatte att ta upp hälften (53% under det senaste årtiondet) av koldioxid från mänskliga källor, men det finns bevis på att klimatförändringen redan minskar dessa sänkor med ungefär 20% respektive 7%, vilket gör deras bidrag till att mildra klimatförändringarna i framtiden mer osäkert.
Mängden koldioxidutsläpp från mänskliga aktiviteter kan verka liten men den har dock haft en väsentlig påverkan på klimatet sedan förindustriell tid.
Enligt Uppsala Universitets webbsida om kolcykeln (arkiverad version) handlar den om en biokemisk cykel där utbyte av kol sker mellan olika sfärer på jorden där atmosfären, hav och insjöar och landytor är några av de viktigaste av sfärerna. Det förklaras att mänskliga aktiviteter har ökat mängden kol i atmosfären genom direkt utsläpp samt genom att påverka den naturliga kolcykelns balans av utsläpp och upptag.
De ungefär 40 gigaton koldioxid som släppts ut genom människans bränning av fossila bränslen utgör endast 5% av koldioxid i den atmosfäriska delen av den globala koldioxidbudgeten men denna ytterligare mängd av koldioxid som människan släppt ut sedan ungefär 1750 har varit tillräckligt att öka den globala halten av koldioxid i atmosfären från 280 miljondelar (ppm) år 1750 till över 425 ppm idag, sade Diamond. "Under de ungefär 65 senaste åren har ökningen av koldioxid i atmosfären varit ungefär 100 ppm — i naturen skulle en sådan ökningstakt ta cirka 20 000 år, alltså vi har lyckats påskynda takten med lite över 300 gånger (eller 30 769%) genom mänskliga koldioxidutsläpp", lade han till.
Biträdande professor Annalea Lohila vid det finska meteorologiska institutet och Helsingfors universitet bekräftade i ett mejl den 16 december 2022 för en tidigare faktagranskning att även om koldioxid utgör 0,04% av atmosfärens volym, spelar dess närvaro en viktig roll när det gäller växthuseffekten och den globala uppvärmningen eftersom den fångar upp värmestrålning. "Resten består praktiskt taget av syre och kväve som inte absorberar och returnerar värmestrålningen som reflekteras från jordytan som koldioxid gör. Så den lilla andelen koldioxid är inte viktig, vad som är viktigt är att det finns koldioxid och andra växthusgaser där överhuvudtaget" sade hon.
Som Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida (arkiverad version) fungerar vissa gaser i atmosfären – vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid – som glasväggarna på ett växthus och hindrar värmestrålningen att ta sig ut i rymden och håller kvar värmeenergin från solen. Det står på webbsidan att när människan släpper ut fler växthusgaser i atmosfären, förstärkas växthuseffekten och temperaturer ökar.
USA:s vädermyndighet NOAA rapporterade (arkiverad version) i april 2024 att koldioxidnivåerna i atmosfären är nu 50% högre än under förindustriell tid. Enligt rapporten ökar koldioxidhalterna "för det mesta på grund av de fossila bränslen som människor förbränner" för att generera energi.
Interaktion mellan koldioxidnivåerna och ökande temperaturer
Ett annat påstående i inläggen är att ökande koldioxidnivåer orsakas av högre temperaturer och inte tvärtom. Som bevis på att uppvärmningen ska ha förekommit först och initierat ökningen i koldioxiden i atmosfären hänvisas till "geologiska borrprov som är flera hundra år av is och jordarter".
Det är sant att ökande temperaturer leder till att mer koldioxid släpps ut i atmosfären och att uppvärmningen har initierat en ökning i koldioxidhalter tidigare men detta kan inte generaliseras när det gäller klimatförändringen idag.
Enligt en artikel (arkiverad version) i Carbon Brief har det under de senaste miljon åren förekommit flera istider med kallare temperaturer som avbryts av varmare interglacialer. I artikeln står att dessa istidscykler huvudsakligen drivs av periodiska förändringar i jordens omloppsbana som samspelar med mängden koldioxid i atmosfären.
Diamond förklarade att varmare temperaturer leder till att haven släpper ut koldioxid som lagras i dem, vilket resulterar i en positiv återkopplingseffekt: "När havstemperaturer ökar släpper haven ut koldioxid i atmosfären. Dessa utsläpp i sin tur stärker uppvärmningstrenden vilket leder till att ännu mer koldioxid släpps ut. Med andra ord blir ökande koldioxidnivåer både en bidragande orsak och en effekt av ytterligare uppvärmning."
Han sade att medan koldioxid inte initierade uppvärmningen i slutet av tidigare istider är den positiva återkopplingen nödvändig för att utlösa växlingarna mellan istider och interglacialer eftersom "effekten av förändringar i omloppsbanan är för svag för att orsaka sådan variation". Han lade till att 90% av den globala uppvärmningen under dessa växlingar följde en ökning i koldioxid tack vare dess förstärkande effekt.
I en tidigare kroatisk faktagranskning om liknande påståenden bekräftade Ivan Güttler, klimatforskare och vice direktör vid Kroatiens meteorologiska och hydrologiska institutet, i ett mejl den 19 maj 2023 att interaktionen mellan högre temperaturer och ökande koldioxid kan gå åt båda hållen men uppvärmningen idag domineras "av ökningen i koldioxid på grund av fossila bränslen och förändringar i landanvändning som orsakar ökningen i luftens temperatur".
I en studie som publicerades 2016 i tidskriften Nature (arkiverad version) bekräftades att växthusgaser och särskilt koldioxid är "de huvudsakliga orsakerna till den senaste uppvärmningen" medan när man tittar på paleoklimatiska tidsskalor är kausaliteten omvänd.
Långvariga effekter av ökande temperaturer
Till slutet står det i inläggen att om människan under de närmaste hundra åren övergår från fossila bränslen till förnybara energislag "i lugn och ro" kommer mängden koldioxid att gå tillbaka till tidigare nivåer och att nivåer kommer att växa igen "så det knakar" under tiden och "alla djur kommer att trivas".
Enligt en artikel (arkiverad version) i Carbon Brief är det sant att om utsläpp slutar helt sjunker koldioxidhalterna i atmosfären snabbt och slutligen stabiliseras på en lägre nivå. I artikeln står det att livslängden av koldioxid i atmosfären beror på att hur snabbt den absorberas av kolsänkor så att hälften av utsläppen absorberas relativt snabbt men en del av utsläpp som ackumulerats i atmosfären kommer att finnas där ännu efter tiotusentals år.
Detta betyder dock inte att effekter av klimatförändringen skulle försvinna omedelbart. När det gäller påverkan av minskade koldioxidutsläpp på temperaturer hänvisade Diamond till det så kallade åtagandet om nollutsläpp (Zero Emissions Commitment, ZEC), d.v.s. förändringen av den globala medeltemperaturen som förväntas inträffa efter nettoutsläppen av koldioxid har upphört. Han sade att det mest sannolika värdet för ZEC på flera decenniers sikt är nära noll, d.v.s. att temperaturerna slutar öka.
Enligt en annan artikel som publicerades i tidskriften Frontiers of Science 2023 (arkiverad version) finns det dock ännu "substantiell oklarhet" när det gäller storleken av ZEC. Om ZEC är noll betyder detta att globala yttemperaturer inte ändras mer men andra aspekter av jordsystemet, såsom havsnivåer, kommer att förändras även efter att nettnoll-utsläpp uppnås på grund av tidigare uppvärmning.
I en ledare som diskuterar artikeln (arkiverad version) står det att "det allra viktigaste är att temperaturer inte är det enda som har betydelse under klimatkrisen. Medan några effekter såsom extrema väderfenomen verkar vara länkade till uppvärmningen av ytan beror andra, såsom stigande havsnivåer och destabilisering av istäcken, på uppvärmningen av det djupa havet. Detta skulle fortsätta under flera decennier och århundraden."
I inläggen anges också att djur ska "trivas" under högre koldioxidnivåer. Men som Naturvårdsverket förklarar (arkiverad version) påverkar klimatförändringar olika arters livsmiljöer och populationer riskerar att försvinna helt, krympa eller flytta. T.ex. i Sverige har många arter av fåglar och fjärilar förskjutits norrut. Dessutom påverkar förändringar i geografisk spridning och fenologiska förändringar (d.v.s. årligen återkommande företeelser i naturen) interaktioner mellan arter, tillgång på mat, mottaglighet för rovdjur och förekomst av sjukdomar.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss