Isen i Arktis smälter på grund av klimatförändringen, enligt experter

Flera studier visar att mängden havsis i Arktis samt inlandsisen på Grönland minskar till följd av klimatförändringen. Men i ett svenskt inlägg som delats brett på Facebook görs det falska påståendet att det finns mer is i Arktis än under de senaste 20 åren och att smältningen av is på Grönland är en naturlig process. Experter berättar för AFP att detta inte stämmer: det finns en långsiktig minskande trend när det gäller både havsisen i Arktis och inlandsisen på Grönland.

"Har ni tänkt på att det var ett tag sedan vi fick larmrapporter om smältande isar på Nordpolen? Det har inte varit lika mycket is i Arktis på 20 år. Det är alltså mer is nu. Noll klimatalarm", står det i ett svenskt  Facebook-inlägg som publicerades i mitten av mars 2024 och delats över 200 gånger sedan dess. I inlägget sägs det att "klimathysterin" är en bluff och att "själva kärnan" i vädret är att det växlar. I inlägget syftas på fenomen såsom kalvande is på Grönland samt monsunen i Indien som bevis på att vissa "normala" väderfenomen presenteras som skadliga effekter av klimatförändringen.

Experter berättade dock för AFP att både mängden havsis i Arktis och inlandsisen på Grönland minskar på grund av klimatförändringen. Studier visar att extrema väderfenomen har blivit vanligare till följd av den globala uppvärmningen.

Image
Ett skärmdump av inlägget med de falska påståendena (tagit 26.3.2024)

Ingen rekordhöjd för havsis i Arktis 2024

Inlägget tar upp "smältande isar" på Nordpolen och påståendet att det "inte har varit lika mycket is i Arktis på 20 år".

USA:s vädermyndighet NOAA förklarar på sin webbsida (arkiverad version) att det inte finns något land på Nordpolen utan att den ligger mitt på havsisen i Arktis.

I motsats till vad som hävdas i inlägget minskar mängden havsis i Arktis på grund av klimatförändringen.

Enligt sammanfattningen av FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport (arkiverad version) "är människans påverkan mycket sannolikt den största orsaken för den globala tillbakadragningen av glaciärer sedan 1990-talet och minskningen av det arktiska havsisområdet mellan 1979–1988 and 2010–2019". Havsis har minskat med runt 40% i september och runt 10% i mars (sidan 5), står det i rapporten. Dessutom konstateras det att det årliga genomsnittet för havsis i Arktis nådde "dess lägsta nivå sedan åtminstone 1850" (sidan 8).

Dessutom har det inte förekommit någon  rekordhöjd när det gäller mängden havsis i Arktis under vintern 2023/2024, sade forskaren Thomas Lavergne vid det norska meteorologiska institutet till AFP i ett mejl den 25 mars 2024. Han jobbar för den europeiska vädersatellitorganisationens (EUMETSAT) satellittillämpning för hav och havsis (OSI SAF). OSI SAF samlar bland annat information om havsis i Arktis och Antarktis.

Mängden arktiskt havsis var dock inte särskilt liten under vintern 2023/24 heller. Maxvärdet för 2024 som mättes den 11 mars var "bara" det 16:e lägsta som noterats (under 46 år sedan satellitmätningar inleddes), sade Lavergne.

"Det innebär att 15 tidigare år hade vi maxvärden för havsisutbredning som var lägre än 2024. Och många av dessa 15 år har faktiskt inträffat under de senaste 20 åren", lade han till.

"Det är alltså inte falskt att konstatera att det finns mer havsis i Arktis vid maximumet år 2024 än det fanns under några av de senaste 20 åren", sade han.

Lavergne underströk dock att "det är missvisande att använda detta för att ifrågasätta/förneka att klimatförändringen sker: även om det finns mer havsis 2024 än under några av de senaste 15 åren, finns det mindre havsis nu än det fanns på 1980-talet, 1990-talet och under det mesta av 2000-talet och den minskande trenden lämnar inget tvivel".

Han sade att den maximala utbredningen av arktisk havsis var runt 15 miljoner kvadratkilometer. Detta står i kontrast till mycket högre siffror tidigare. "Den maximala utbredningen av arktisk havsis på 1980-talet var runt 16 miljoner kvadratkilometer: det fanns en miljon kvadratkilometer mer havsis i Arktis vid vintermaximum på 1980-talet än det fanns 2024", sade han.

Grafen från OSI SAF nedan visar den generella minskande trenden av utbredningen av arktisk havsis i mars:

Image
En skärmdump av en OSI SAF-graf av utbredningen av arktisk havsis i mars (OSI SAF Sea Ice Index v2.2) (tagit 28.3.2024)

AFP granskade liknande påståenden på franska i januari 2024.

Forskaren Julienne Stroeve vid USA:s nationella snö och is-datacenter berättade för AFP den 24 januari 2024 att det inte är sant att utbredningen av arktisk havsis ska ha nått sin högsta nivå på 21 år som det då påstods i franska sociala medier.

"Täckningen av arktisk havsis har varit högre under några av de senaste 21 åren, såsom år 2009. Och täckningen i år liknar vad det var 2022."

I ett ytterligare mejl till AFP den 25 mars lade hon till att "utbredningen av is förstås inte berättar någonting om hur tjock isen är". Isen kunde vara mycket tunn.

"2012 var vinterutbredningen faktiskt mycket högre än t.o.m. i år och sommarutbredningen var ändå den lägsta alltså en hög vinterutbredning säger ingenting om återhämtningen av sommarisen", förklarade Stroeve.

I det svenska inlägget specificeras inte vilken mättning den syftar på.

Enligt IPCC:s sammanfattning kommer Arktis sannolikt att bli praktiskt taget isfritt i september åtminstone en gång före år 2050.

Inlandsisen på Grönland minskar

I inlägget påstås även att isen som lossnar från Grönland på sommaren är en "helt vanlig grönländsk händelse" som bara presenteras som en "klimatkatastrof" i media.

Men inlandsisen på Grönland minskar såsom havsisen i Arktis.

I en studie (arkiverad version) i tidskriften Nature i januari 2024 observerades att Grönland har förlorat mer is än vad man tidigare trott. Studien uppmärksammades i flera medier, inklusive AFP.

"Nästan alla glaciärer på Grönland har tunnats ut eller dragit sig tillbaka under de senaste decennierna, vilket har lett till glaciäracceleration, ökad havsnivåhöjning och klimatpåverkan runt om i världen", står det i studien.

"Det är säkert att Grönland har förlorat is under de senaste decennierna", sade glaciologen och studiens korresponderande författare Chad Greene från den amerikanska rymdstyrelsen Nasas Jet Propulsion Laboratory. Han berättade för AFP i ett mejl den 26 mars 2024 att inlandsisen på Grönland har förlorat runt 6 000 gigaton is sedan början av 2000-talet.

"Det är sant att glaciärer på Grönland naturligt brukar öka under vintern och dra sig tillbaka under sommaren", lade han till. Han förklarade att om inlandsisen var balanserad skulle ökningen under vintern vara lika stor som sommarens tillbakagång. "Vi ser dock att de flesta av Grönlands glaciärer har dragit sig tillbaka mer på sommaren än de växer under vintern", sade han.

An rapport (arkiverad version) av Carbon Brief om den senaste smältningssäsongen på Grönland visar att 2023 var den 27:e år i rad när Grönland har förlorat is. Under smältningssäsongen som vanligen går från slutet av juni till mitten eller slutet av augusti förlorar inlandsisen mer is genom ytavsmältning än den vinner genom snöfall, står det i rapporten.

En annan studie som publicerades i Scientific Reports i februari 2024 (arkiverad version) visade att 28 707 kvadratkilometer av Grönlands inlandsis och glaciärer har smält under de senaste tre decennierna. Som det rapporteras här (arkiverad version) motsvarar förlusten av is storleken på Albanien och utgör cirka 1,6% av Grönlands is- och glaciärtäcke.

Forskning visar att isförlusten från inlandsisen på Grönland är en av de största orsakerna för den nuvarande havsnivåhöjningen som kan ha allvarliga konsekvenser såsom ökad intensitet i stromfloder, översvämningar och skador på kustområden. I en studie (arkiverad version) som publicerades i tidskriften Nature Climate Change 2022 uppskattas att obalansen av is på Grönland mellan 2000–2019 kommer att leda till en havsnivåhöjning av åtminstone 274 mm oberoende av framtida uppvärmningsscenarier.

På Nasas webbsida förklaras att om inlandsisen på Grönland skulle smälta totalt så att allt smältvatten rann ut i havet (i stället för att t.ex. fastna i en glaciärsjö) skulle den globala havsnivån stiga med runt sju meter.

Enligt NOAA:s Climate.gov-webbsida "hotar stigande hav den infrastruktur som är nödvändig för lokala jobb och regionala industrier i stadsmiljöer längs kusterna runt om i världen. Stigande havsnivåer utgör en risk för vägar, broar, tunnelbanor, vattenförsörjning, olje- och gaskällor, kraftverk, avloppsreningsverk, deponier  — listan är praktiskt taget oändlig" (arkiverad version). 

Image
Isberg i Baffinbukten på Grönland den 20 juli 2022 (AFP / Kerem Yücel)

Antalet extremväderfenomen ökar

I inlägget påstås att "det är själva kärnan i väder att det växlar. Ibland är det kallare någonstans. Ibland varmare." Regnperioden i Mexiko och monsun i Indien nämns som fenomen som påstås vrängas som "klimatkaos" i media, såsom inlandsisen på Grönland.

Väder och klimat är olika saker som Stockholms universitets Bolincenter för klimatforskning (arkiverad version) förklarar. Klimatet avser vädrets långsiktiga förhållanden och gäller perioder av minst 30 år, står det på webbsidan. Dessutom varierar vädret mycket medan långsiktiga förändringar i klimatet är mindre.

Extremväderfenomen har blivit vanligare och starkare på grund av klimatförändring i motsats till vad som påstås i inlägget.

Som AFP rapporterade tidigare visar en studie (arkiverad version) i tidskriften Earth System Dynamics från 2021 att klimatförändringen har lett till att monsunen i Indien har blivit starkare och mer kaotisk. Forskarna varnade att detta kan leda till allvarliga konsekvenser när det gäller mat, jordbruk och ekonomin, vilket skulle påverka nästan en femtedel av världens population.

När det gäller Mexiko står det i profilen för landet (arkiverad version) i projektet G20 Climate Risk Atlas att lokala områden översvämmas "i stort sett varje år på grund av tropiska orkaner och andra extrema nederbördstillfällen". Projektet drivs av den italienska ideella organisationen Fondazione Centro Euro-Mediterraneo sui Cambiamenti Climatici.

Enligt rapporten har antalet fenomen ökat redan nu jämfört med de första 70-80 åren av förra århundradet och starkare regnar och ökade extremfenomen väntas att inträffa.

Image
An Indian man stands by the sea front during heavy rain showers in Mumbai on June 18, 2013. The monsoon, which India''s farming sector depends on, covers the subcontinent from June to September, usually bringing some flooding. But the heavy rains arrived early this year, catching many by surprise. The country has received 68 percent more rain than normal for this time of year, data from the India Meteorological Department shows. AFP PHOTO/ PUNIT PARANJPE (AFP / PUNIT PARANJPE)

Generellt har World Weather Attribution, en organisation som observerar extrema väderfenomen, uppskattat att klimatförändringarna har ökat sannolikheten för olika typer av katastrofer, såsom översvämningar och stormar. En rapport från 2021 av Världsmeteorologiska organisationen visade att antalet väderkatastrofer har ökat femfaldigt under de senaste femtio åren, orsakat av klimatförändringar och fler extrema väderfenomen.

en analys av Carbon Brief från augusti 2022 undersöktes fler än 500 extrema väderfenomen och man kom fram till att människodrivna klimatförändringar gjort över 70% av dem mer sannolika och allvarliga.

Dessutom visar den senaste IPCC-rapporten att konsekvenserna av klimatförändringarna redan har observerats i flera år och kommer att bli starkare och vanligare om klimatförändringarna fortsätter i samma takt som idag.

Naturvårdsverket beskriver de effekter av klimatförändringarna (arkiverad version) som sannolikt kommer att påverka Sverige i framtiden. Dessa omfattar bland annat ökad nederbörd, en ökad risk för översvämningar och kusterosion. Medan varmare temperaturer förbättrar möjligheterna till ökad avkastning inom jord- och skogsbruk, kommer mildare vintrar att öka risken att skadeorganismer och smittbärare som kylan hittills har skyddat Sverige från kommer till landet.

AFP har granskat flera påståenden om klimatet på svenska tidigare, t.ex. här och här.

Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?

Kontakta oss