I sociala medier sprids missvisande påståenden om klimatförändringarna efter värmeböljan i Europa
- Publicerad 7 juli 2026 15:42
- Lästid: 7 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Trots det överväldigande samförståndet bland forskare när det gäller människoorsakade klimatförändringar har en grekisk referentgranskad studie från 2024 spridits i inlägg i svenska sociala medier där det felaktigt påstås att det inte finns något bevis för de väsentliga mängder koldioxid från mänskliga aktiviteter som finns i atmosfären. Klimatforskare som AFP talade med ifrågasatte studiens slutsatser och sade att den används för att sprida missvisande och felaktiga påståenden om klimatförändringarna.
"En ny studie från Tekniska universitetet i Aten vänder upp och ner på klimatvetenskapen", börjar ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades den 4 juni 2026 och som delats över en hundra gånger. "Den visar: Under de senaste 40 åren har den isotopiska signaturen hos den atmosfäriska CO₂ inte förändrats – mänskliga utsläpp är helt enkelt inte spårbara." I inlägget påstås att detta ifrågasätter "den grundläggande antagandet" hos FN och IPCC (FN:s mellanstatliga klimatpanel) att fossila bränslen är den främsta orsaken till klimatförändringarna.
I kommentarsfältet har författaren till inlägget lagt till en länk till en referentgranskad studie med rubriken "Net Isotopic Signature of Atmospheric CO2 Sources and Sinks: No Change since the Little Ice Age" ("Isotopisk nettosignatur av källor och sänkor för atmosfärisk koldioxid: ingen förändring sedan den lilla istiden"). Referentgranskning syftar på processen där artiklar granskas av andra ämnesexperter innan de accepteras för publicering.
Studien är faktiskt inte ny utan den publicerades i tidskriften Sci 2024.
Studiens författare är Demetris Koutsoyiannis som är professor emeritus i hydrologi vid det nationella tekniska universitetet i Aten. Studien handlar om idén att högre temperaturer har lett till mer koldioxid i atmosfären under de senaste decennierna i stället för att högre koldioxidhalter orsakar jordens uppvärmning.
De missvisande inläggen som hänvisar till studien spreds efter att västra Europa drabbades av en värmebölja i slutet av maj då nationella värmerekord för månaden slogs i flera länder. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus är detta förenligt med den ökande frekvensen och intensiteten av värmeböljor i Europa där temperaturer ökar mer än två gånger snabbare än det globala genomsnittet.
Klimatexperter berättade för AFP att studiens resultat inte stöder slutsatserna som framställs i sociala medier. Det finns ett brett samförstånd inom vetenskapen om att den nuvarande uppvärmningen av jordens klimat drivs av mänskliga aktiviteter.
I ett mejl till AFP den 30 juni 2026 avvisade Koutsoyiannis, studiens författare, kritiken mot studien. "Jag litar på och följer den vetenskapliga metoden i stället för IPCC eller någon annan, politisk eller vetenskaplig auktoritet", sade han.
'Missuppfattar den fundamentala fysiken'
I den grekiska studien undersöker man specifika kolisotoper, d.v.s. olika varianter av ett grundämne, under de senaste 40 åren. Baserat på detta drar man slutsatsen att "några tecken av mänskliga (fossila bränslen) koldioxidutsläpp inte kan urskiljas" och att "människans koldioxidutsläpp har spelat en liten roll i den senaste evolutionen av klimatet".
Klimatexperter berättade dock för AFP att det finns problem i studiens resonemang.
Alex Turner, lektor i atmosfär- och klimatvetenskap vid University of Washington i USA, berättade för AFP den 22 juni 2026 att studien "innehåller ett grundläggande fel i isotopisk resonemang" och att den "missuppfattar den underliggande fysiken".
I studien tittade man på två stabila kolisotoper, kol-13 och kol-12, och fördelningen mellan dem som anges som δ13C. Som USA:s vädermyndighet NOAA förklarar i denna artikel (arkiverad version) har utsläpp från vulkaner mycket kol-13 medan växter har mycket kol-12.
Turner sade att studiens författare tolkar ett stabilt δ13C-nettomönster i kol som tillförs till atmosfären som ett bevis på att mänskliga utsläpp inte lämnar något fingeravtryck som går att upptäcka i atmosfärens koldioxid.
Han förklarade ändå att förbränning av fossila bränslen minskar mängden kol-13 i förhållande till kol-12. Man har observerat en långsiktig minskning av detta förhållande i atmosfären, vilket sammanfaller med industrialiseringen (som även noteras i den grekiska studien), och som egentligen är "det mänskliga fingeravtrycket och det är väl dokumenterat", sade Turner.
Alex Vermeulen, föreståndare för ICOS Carbon Portal vid Lunds universitet, sade till AFP den 23 juni 2026 att den grekiska studien "inte bär upp budskapet som föreslås i dess första paragrafer" gällande temperaturförändring och koldioxid och att den "till och med medger senare att den inte ger någon slutsats och endast ställer frågor". ICOS, Integrated Carbon Observation System, är en europeisk forskningsinfrastruktur som övervakar växthusgaser.
I slutet av den grekiska studien frågar man t.ex. om "dessa resultat motbevisar hypotesen att koldioxidutsläpp bidrar till den globala uppvärmningen genom växthuseffekten". Men denna och andra frågor "undersöks inte" och "kan inte besvaras vetenskapligt" i studien, står det.
När det gäller tidskriften där artikeln publicerades, Sci, är den inte fokuserad på klimatvetenskap. Turner sade att Sci omfattar "alla forskningsområden" och att den därför inte har "någon fokus på ett vetenskapsområde".
AFP har tidigare granskat påståenden i en artikel som publicerats av förlaget bakom Sci, MDPI.
Koldioxid driver den globala uppvärmningen
I motsats till vad antyds i inläggen i sociala medier är det välkänt att människans koldioxidutsläpp bidrar väsentligt till uppvärmningen idag.
Växthusgaser värmer upp jorden via växthuseffekten, förklaras det på Naturvårdsverkets webbsida (arkiverad version). De viktigaste av dem är vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. När strålning från solen når jorden absorberas en hel del av mark och vatten och omvandlas till värme. Denna energi sänds tillbaka ut mot rymden som värmestrålning, d.v.s. infraröd strålning. Växthusgaser fångar upp en hel del av strålningen som sedan snabbt skickas ut i flera riktningar, också tillbaka mot jorden. Detta leder till varmare temperaturer.
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid, enligt Naturvårdsverket. Enligt USA:s rymdmyndighet Nasa var atmosfärens koldioxidhalt 432 miljondelar (ppm) i maj 2026.
Enligt IPCC:s sjätte utvärderingsrapport har mänsklig verksamhet bidragit till uppvärmningen av klimatet med över en grad sedan slutet av 1800-talet (arkiverad version). Rapporten (arkiverad version) publicerades mellan augusti 2021 och april 2022 och är den mest omfattande utvärderingen av vetenskap som rör klimatförändringarna.
Grafen nedan från IPCC:s rapport visar att det finns ett nästan linjärt samband med koldioxidutsläpp och stigande temperaturer, d.v.s. att jordens uppvärmning beror på hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären:
Grafen nedan till vänster, också ur IPCC:s rapport, visar att temperaturerna har ökat kraftigt under de senaste 150 åren, medan grafen till höger visar hur mycket lägre de globala temperaturerna skulle vara utan utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser från mänsklig aktivitet:
"Bevis för att koldioxidhalter har ökat på grund av utsläpp från fossila bränslen sedan den industriella revolutionen och särskilt sedan 1950-talet är överväldigande", sade Vermeulen.
Vermeulen hänvisade till mätningar av kol-14, en kolisotop med en livslängd av 5 000 år som inte finns i källor med fossila bränslen. Enligt NOAA:s artikel har minskningen av kol-14 i atmosfären under de senaste fyra decennierna drivits av att "enorma mängder" koldioxid från en källa utan kol-14, i detta fall från fossila bränslen, har tillförts till atmosfären.
"Om ökningen av atmosfärens koldioxidhalt skulle bero på något annat än fossila bränslen så borde kolet komma från de naturliga reservoarerna, d.v.s. antingen havet eller vegetationen på land", sade Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi vid Stockholms universitet, till AFP den 23 juni 2026. "Men i stället ökar mängden kol i båda dessa så mycket att de tar upp hälften av utsläppen från fossila bränslen."
Uppvärmning leder till mer uppvärmning
I den grekiska studien antyds att det är högre temperaturer som har lett till ökade mängder koldioxid i atmosfären och inte tvärtom.
Det står i studien att biosfären (den del av jorden där människor och andra organismer kan leva) "har ökat och blivit mer produktiv, vilket har lett till en ökad koldioxidhalt i atmosfären".
Det är sant att varmare temperaturer kan öka mängden koldioxid i atmosfären men i det nuvarande sammanhanget är detta en så kallad positiv återkoppling där uppvärmning leder till mekanismer som i sin tur bidrar till uppvärmningen, i stället för den ursprungliga orsaken för ökande koldioxidhalter.
"Den främsta frågan gällande bidraget av utsläpp av fossila bränslen till koldioxidnivåer i atmosfären är inte om de bidrar utan hur mycket av detta också i den nära framtiden egentligen kompenseras av upptag av hav och landekosystem som hittills har räddat oss genom att ta upp cirka 50% av koldioxiden som vi dumpar i atmosfären", sade Vermeulen.
Han förklarade att uppvärmningen som orsakas av ökade koldioxidnivåer i atmosfären kan leda till mindre kapacitet för hav- och landekosystem att ta upp koldioxid. När havsytan blir varmare till följd av ökande temperaturer och surare till följd av att koldioxid löser sig i vattnet, betyder dessa förändringar att havet kan ta upp mindre koldioxid, sade Vermeulen. Dessutom svårare perioder av torka och floder kopplade till uppvärmningen har en negativ påverkan på landekosystem, sade han.
I en studie som publicerades 2016 i tidskriften Nature (arkiverad version) observerades att lufttemperaturen har drivit förändringar i koldioxid när det gäller tidsskalor av hundratusentals år, men människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till den senaste uppvärmningen.
Du kan läsa mer av AFP:s granskningar om klimatet här.
Copyright © AFP 2017-2026. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss
