Ökande shelfisen på Antarktis motbevisar inte den globala uppvärmningen

Ett brett samförstånd råder inom vetenskapen om att jorden värms upp och att mänskliga aktiviteter är huvudorsaken till detta. Detta ifrågasätts ändå i inlägg i sociala medier som spridits på olika språk i ett år och som dök upp igen på svenska i juni 2024. Inläggen hänvisar till en studie som visar att shelfis på Antarktis ökat i storleken under de senaste tio åren på vissa områden. Men enligt experter som AFP pratat med kan denna situation ha orsakats av att allt mer is pressas ut i havet från inlandsisens glaciärer samt av ökad nederbörd. Detta motbevisar inte klimatförändringarna, enligt experterna.

"Ismälter på Antarktis oroväckande? Nej det är tvärtom!!!" står det i ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades i början av juni 2024 och delats tiotals gånger sedan dess. Texten presenteras som en skärmdump av en maskinöversätt version av ett inlägg på ett annat språk. Det påstås vidare att satellitmätningar visar att "antarktiska isplattor" har "blivit större" och att "det är en ökning av isen med 5305 km2, eller 661 gigaton is". Inlägget har även en karta som visar att områdena där mängden is ökat är större än områdena där isen minskat.

Liknande påståenden spreds på svenska även i november och december 2023 särskilt på X och de dök upp också i en finlandsvensk blogg i april 2024. Dessutom har dessa påståenden spridits på andra språk, såsom engelska, nederländska, tyska och spanska, sedan i somras.

Image

Skärmdump av ett inlägg med de missvisande påståendena (från 17.6.2024)

Vissa inlägg på andra språk syftar direkt på en nederländsk studie från maj 2023. Studien nämns inte i de svenska inläggen, men kartan och siffrorna kommer från samma studie.

Den antarktiska regionen bildas av hela området, inklusive havsområden, söder om latitud 60°, enligt Antarktisfördraget från 1961. Enbart kontinenten sträcker sig över 13 500 000 kvadratkilometer. 98 % av den täcks av is. Det finns också öar och shelfis i den antarktiska regionen.

Regelbundna mätningar av klimatet på Antarktis började för mer än 50 år sedan och samlar information om temperaturer, vinden och nederbörd.

Shelfis på Antarktis

Studien som syftas på i inläggen handlar om shelfis. Shelfis är den del av inlandsisen som ligger på havsytan och inte på kontinenten.

Shelfisar "är den flytande änden av ett istäcke eller en glaciär som bildas när landis strömmar ut i havet", skriver glaciologen Stef Lhermitte från Delft universitet i ett mejl den 6 juli 2023. "De är viktiga delar av istäcket och glaciärsystem [som bildas av sötvatten, reds. anm.] och finns där landisen möter havsvatten [saltvatten, reds. anm.]". Det finns flera faktorer som påverkar tillväxten och krympningen av shelfisen, såsom avrinningen av landis, avsmältningen på ytan, havstemperaturer och havsströmmar, förklarar Lhermitte.

Den antarktiska inlandsisen är kopplad till shelfisen. Båda är formade av sötvatten. Runt inlandsisen och shelfisarna ligger havsis, som också kallas för packis, d.v.s. fruset havsvatten. Källor till dessa typer av is är alltså olika, säger Roderik van de Wal, glaciolog och professor vid Utrecth universitet, i ett samtal med AFP den 5 juli 2023.

Studien (arkiverad version) i påståendena publicerades i tidskriften The Cryosphere den 16 maj 2023 med rubriken "Change in Antarctic ice shelf area from 2009 to 2019" ("Förändringen av det antarktiska shelfisområdet från 2009 till 2019"). Studien gjordes av Julia Andreasen från avdelningen för mark, vatten och klimat vid Minnesota universitet och  Anna Hogg and Heather Selley vid fakulteten för jorden och miljön vid Leeds universitet.

Studiens resultat är baserade på satellitmätningar och visar att "den antarktiska shelfisen har ökat med 660,6 Gt ismassa från 2009 till 2019". Detta motsvarar 660,6 miljarder ton eller 660,600 miljarder kilogram.

I studien konstateras att denna ökning under de senaste 11 åren utgör 0,4 % eller 5305 km2 av hela shelfisområdet.

Forskare från Santiago universitet i Chile som undersöker Antarktis roll i det globala klimatet samt klimatförändringarnas påverkan på det södra halvklotet skrev ett inlägg om studien på X. De sade att ökningen av shelfisen på Antarktis med 5305 km2 sedan 2009 inte är en god nyhet eftersom detta innebär att mer is (formad av sötvatten) strömmar i havet.

Image

Den minskande Collins glaciären på Antarktis den 2 februari 2018 (AFP / Mathilde BELLENGER)

"Under det senaste årtiondet har minskningen av arealen på Antarktiska halvön (6 693 km²) och västra Antarktis (5 563 km²) uppvägts av ökningen i arealen på östra Antarktis (3 532 km²) och de stora Ross- och Ronne-Filchner-shelfisarna (14 028 km²)", står det i studien.

— Studien har rätt att vissa shelfisar blir större och vissa blir mindre men hur detta tolkas i sociala medier är felaktigt, säger Van de Wal.

— Vad som egentligen händer är att shelfisarna vid kanten av Antarktis blir större till följd av is som strömmar från inlandsisen och mängden nederbörd som faller ner på inlandsisen i det området, förklarade han.

— Alltså den får mer massa ovanifrån.

Denna ismassa har formats av sötvatten. På västra Antarktis blir shelfisarna ändå "mindre och detta beror i stort sett på att havet blir varmare. Till följd smälter den vid botten", säger Van de Wal. Det smältande sötvattnet går i havets saltvatten.

— Vissa shelfisar faktiskt ökar men detta betyder inte att det inte finns klimatförändringarna, enligt Van de Wal.

— Om man tittar på den totala förändringen i massan av Antarktis, ser man att Antarktis blir mindre.

Också klimatologen Raúl Cordero vid Hannover universitet och Santiago universitet berättade för AFP den 15 juni 2023 att den antarktiska kontinenten minskar, och inte ökar, med cirka 150 miljarder ton is varje år till följd av den globala uppvärmningen. Minskningen av ismassan beskrivs även på Nasas webbsida. 

"Shelfisarna utgör en mycket liten del av den antarktiska kontinenten och faktumet att deras yta ökar i en väldigt liten del är ingenting när det jämförs med deras totala storlek", säger Cordero.

Marinbiologen och chilenska representanten i Scientific Committee for Commission  for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources (CCAMLR) Cesar Cárdenas säger att "slutsatsen i denna studie är att den snabba minskningen av isen, även om den ökar i några områden på Antarktis, är ett tecken på den nuvarande bristen på stabilitet på shelfisarna" i ett mail till AFP den 19 juni 2023. Han varnade också för att "massan försvinner mycket snabbt, vilket innebär att den smälter och sen ökar andelen sötvatten i de omgivande vattnen".

Denna animation av Nasa från 2021 visar den totala minskningen av den antarktiska ismassan mellan 2002 och 2020.

Vetenskapliga bevis på klimatförändringarna

Den övervägande majoriteten av forskarna runt om i världen håller med om att temperaturerna på jorden stiger och att den globala uppvärmningen har en betydande påverkan på olika ekosystem. Den nuvarande situationen sammanfattas i FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport från augusti 2021. Det konstateras att "det är entydigt att den mänskliga påverkan värmt upp atmosfären, havet och jorden. Utbredda och snabba förändringar i atmosfären, havet och biosfären har redan ägt rum" (arkiverad version).

Också på FN:s webbsida förklaras att "sedan 1800-talet har mänskliga aktiviteter varit huvudorsaken till klimatförändringarna i stort sett genom bränningen av fossila bränslen såsom kol, olja och gas".

Klimatförändringarna påverkar särskilt världens kallaste områden. I en studie (arkiverad version) som publicerades i tidskriften Nature 2020 skriver forskare att ökningen av temperaturer på Antarktis under de senaste tre årtiondena har varit "mer än tre gånger det globala genomsnittet".

— Den totala havsnivån ökar med en halv millimeter på Antarktis per år. Den totala havsnivåhöjningen är 3,5 millimeter per år i dagens läge och cirka en åttondel av detta kommer från Antarktis. Antarktis är inte den största faktorn men den är inte obetydligt heller, betonade Van de Wal.

I IPCC:s specialrapport (arkiverad version) om haven och kryosfären (d.v.s. fruset vatten) från 2019 konstateras att de ökande temperaturerna har lett till en allt snabbare minskning av ismassan vid polerna: "Inlandsisen på Grönland och Antarktis förväntas förlora massa i en ökande takt under hela 2000-talet och framåt."

Det har funnits globala försök under över 30 år att skydda jordens klimat genom internationella avtal. FN:s ramkonvention om klimatförändringar undertecknades 1992 och trädde i kraft 1994.  Målet med Parisavtalet som slöts 2015 är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska koldioxidutsläppen från länder som undertecknat avtalet. I stort sett alla världens länder har skrivit under avtalet.

AFP har granskat andra påståenden om klimatförändringarna och smältande is t.ex. här. Flera av AFP:s klimatfaktagranskningar finns här.