Sockertoppen i Guanabarabukten i Rio de Janeiro i Brasilien den 24 mars 2023 ( AFP / Carl DE SOUZA)

Bilder på ett berg i Rio de Janeiro motbevisar inte att havsnivåer höjts

Publicerad den 20 juni 2024 14:14
Lästid: 5 minuter
Par : Gundula HAAGE, AFP Tyskland
Översättning och anpassning: Anna HOLLINGSWORTH

Att höjda havsnivåer är en följd av klimatförändringarna är vetenskapligt bevisat. I sociala medier har folk ändå delat tusentals gånger bilder från Rio de Janeiro som ska visa att havsnivåerna inte har höjts sedan 1880. Detta är inte sant: enligt flera experter och oberoende mätningar har havsnivåerna höjts väsentligt inte bara i Rio de Janeiro utan över hela världen.

Bland klimatförnekarna är bilder som ska motbevisa vetenskaplig information ett mycket populärt sätt att sprida mis- och desinformation.

"Havsnivåerna stiger... Och stiger... Och stiger...", lyder den ironiska kommentaren i ett viralt Facebook-inlägg som publicerades den 1 juni 2024 och har delats över ett tusen gånger. I inlägget visas tre bilder av ett berg på en halvö med åren "ca. 1880", "ca. 1910" och "2020" skrivna på dem. Bilderna visar att kustlinjen har utvecklats då nya byggnader och infrastruktur har uppförts utan någon märkbar förändring i havsnivån.

Samma påståenden har också spridits på X.

Dessutom har bilderna delats på andra språk, såsom tyska, engelska, finska, ungerska, bulgariska och nederländska.

Skärmdump av ett inlägg med de missvisande påståendena (från 12.6.2024)

En omvänd bildsökning visar att berget på bilderna är Sockertoppen, ett landmärke för den brasilianska staden Rio de Janeiro. Berget har fått sitt namn (Pão de Açúcar på portugisiska) från sin form som påminner om en sockertopp. Berget är 394 meter högt och ligger på halvön Urca i Guanabarabukten. Man kan ta linbanan till toppen, vilket har gjort berget till en välbesökt och mycket fotograferad destination.

Genom en omvänd bildsökning kan man se att det finns fritt tillgängliga identiska bilder eller bilder som visar samma utvecklingsskede av byggnader och infrastruktur från 1880, 1910 och 2020. Åren på bilderna i inläggen stämmer alltså mer eller mindre.

Bilder är inte vetenskapliga bevis på havsnivån

Man kan ändå inte använda tre bilder från olika århundraden för att bevisa havsnivåförändringar, sade fysikern Torsten Albrecht i ett mejl till AFP den 6 juni 2024. Albrecht forskar i havsnivåhöjning och isdynamik vid Potsdam Instute for Climate Impact Research i Tyskland. "Dessa foton som tagits på avstånd kan knappast visa skillnader på centimeternivå", sade han. Bilderna handlar om "ögonblicksbilder och inte medelvärden" och "lokala trender kan inte motbevisa den globala trenden", sade han. Havsnivåerna längs kuster kan se helt olika ut på bilder beroende av väder och tidvatten. Detta är inte bevis på en allmän utveckling, förklarade han.

Ingo Sasgen, som är ledande forskare på glaciologiavdelningen vid Alfred Wegener Institutet i Tyskland och talesperson för Helmholtz Climate Initiative REKLIM, bekräftade detta för AFP i ett mejl den 7 juni: "Foton som tagits på avstånd är fel metod här. Havsnivåhöjningen ligger på centimeternivå under århundraden", vilket inte kan synas i foton på ett berg som är nästan 400 meter högt. "Bättre mätningar av den relativa havsnivåförändringen, d.v.s. i förhållande till kusten, kommer från mareografer".

En sådan mätstation, med namn Ilha Fiscal, ligger sedan 1963 nära Sockertoppen. Permanent Service for Mean Sea Level (PSMSL) vid brittiska National Oceanography Centre ansvarar för att regelbundet mäta tidvattennivåer vid mätstationer runt om i världen, göra resultat tillgängliga för allmänheten och utvärdera dem. Enligt PSMSL:s uppgifter (arkiverad version) har den relativa havsnivån längs kusten i Rio de Janeiro höjts med 2,35 millimeter varje år. Detta motsvarar en höjning på över 14 centimeter sedan de första mätningarna 1965.

Havsnivåmätningar från mätstationen Ilha Fiscal sedan 1965 (skärmdump från PSMSL:s webbsida 11.6.2024)

Havsnivån stiger men höjningen är inte jämn runt om i världen

Mätningar från Ilha Fiscal bevisar tydligt att havsnivån längs kusten i Rio de Janeiro stigit under de senaste årtiondena. Enligt experter är information från en enda mätstation ändå inte tillräcklig för att fastställa havsnivåförändringarna runt om i världen. "Den största delen av den globala havsnivåhöjningen kommer i dag från den smältande isen i Grönland, Antarktis och glaciärer över hela världen", sade Albrecht och hänvisade till aktuella studier (arkiverad version). De ökande temperaturerna till följd av klimatförändringarna gör att vatten expanderar termiskt, vilket också bidrar till stigande havsnivåer. Dessutom höjs havsnivåerna av de minskande sötvattenreservoarerna på land.

Sasgen förklarade ändå att havsnivåerna inte stiger i samma takt på alla håll i världen. Regionala faktorer såsom förändringar i vattencykeln, vindar, havsströmmar eller atmosfärstryck samt den tektoniska höjningen eller sänkningen av landmassan kan leda till att mycket stora skillnader uppmäts i kuststäder. Också gravitationskrafter spelar en roll. "När inlandsisarnas massa minskar, dras mindre vatten dit regionalt. Detta betyder att havsnivån stiger särskilt snabbt i regionen på andra sidan jorden", sade Sasgen.

För att vetenskapligt observera den globala genomsnittliga havsnivån behövs alltså flera mareografstationer världen över. Dessutom måste man ta hänsyn till höjningen och sänkningen av landmassan samt andra lokala faktorer.

Enligt NASA:s uppgifter, som samlats på detta sätt, har "den genomsnittliga globala havsnivån stigit med cirka 22 centimeter sedan 1880 vid mareografer vid kusterna runt om i världen", förklarade Albrecht. Takten på havsnivåhöjningen har ökat väsentligt, särskilt under de senaste årtiondena. Sasges lade till: "I dag kan man mäta den globala havsnivån mycket exakt med hjälp av satelliter och autonoma drivande bojar och granska olika förändringar. Under perioden mellan januari 1993 och december 2016 var den genomsnittliga hastigheten på ökningen av den genomsnittliga havsnivån 3.05 ± 0.24 millimeter per år."

I rapporten (arkiverad version) av FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) från 2021 konstateras att "människans påverkan mycket sannolikt" är huvudorsaken för den globala havsnivåhöjningen sedan åtminstone 1971.

Byggandet påverkar kusten

Luiz Paulo de Freitas Assad, som är oceanograf och professor i meteorologi vid det statliga universitetet av Rio de Janeiro berättade för AFP den 10 juni att konsekvenserna av klimatförändringarna har varit mycket tydliga i Brasilien under de senaste åren. "Vi har sett tydliga erosionsprocesser orsakade av havsnivåhöjningen och en ökning i mängden och styrkan av havs- och atmosfärsextremfenomen inte bara vid kustlinjen i staten Rio de Janeiro utan också i andra kustregioner i Brasilien."

De Freitas Assad syftade också på hur mänskliga aktiviteter har påverkat kustlinjen. Att kustlinjen bredvid Sockertoppen ser så pass olik ut i bilderna från 1880 och 2020 beror främst på att Guanabarabukten förändrats genom utbyggnad och infrastrukturprojekt. "På många ställen var urbaniseringsprocesser nära kustregionerna inte organiserade. Avskogning av mangrover och andra ekosystem nära kusten minskar ytterligare dessa miljöers motståndskraft mot havsnivåhöjningsprocessen orsakad av den globala uppvärmningen", förklarade de Freitas Assad.

AFP har granskat andra falska och missvisande påståenden kring havsnivåhöjning tidigare. I denna artikel granskas bilder på havsnivån invid Frihetsgudinnan i New York och denna artikel handlar om smältningen av isen i Arktis. Du kan se alla AFP:s klimatgranskningar här.