Virala inlägg sprider falska påståenden om vindenergi och mikroplaster
- Publicerad den 3 juni 2024 16:56
- Lästid: 6 minuter
- Anna HOLLINGSWORTH, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2024. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
Vindkraftverk förlorar en del material i bruk till följd av erosion. Men i inlägg som har spridits i flera år i sociala medier och som dök upp på svenska igen i april 2024 görs gällande att när man vägde rotorblad på ett vindkraftverk i Vasa i Finland efter 10 års drift, märkte man att det hade släppt ut 2 000 kg mikroplaster i naturen. Experter på vindenergi berättade för AFP att mängden är kraftigt överdriven och att ett vindkraftverk inte kan fungera om det förlorade så mycket material. Dessutom finns det inga bevis på att vägningen i Vasa någonsin ägde rum.
"I Vasa, Finland vägde man 3 st rotorblad efter 10 års drift då de byts ut till nya", står det i ett svenskt inlägg på Facebook. Det har delats över 2 000 gånger sedan mitten av april. I inlägget påstås att rotorbladen vägde 2 000 kg mindre än när de var nya, vilket sägs vara orsakat av utsläpp av mikroplaster, och att detta betyder att ett vindkraftverk släpper ut 6 000 kg mikroplaster under sin 30 års livslängd.
Facebook-inlägget är en skärmdump av ett tidigare inlägg på X från augusti 2022. Påståendet har spridits sedan dess och det dök upp igen i april.
Mikroplaster är små bitar plastmaterial som är upp till fem millimeter. Vissa mikroplaster har tillverkats avsiktligt för att användas som råmaterial i vissa produkter, t.ex. som tillsats i kosmetika, medan andra kommer från större plast- och gummiföremål som brutits ner till mikroplaster i naturen. De sistnämnda genereras t.ex. vid slitage av vägar eller syntetisk textil, står det på Naturvårdsverkets webbsida. Enligt Naturvårdsverket behövs mer forskning om mikroplasternas effekter för miljö och hälsa.
Experter på vindenergi berättade ändå för AFP att om ett vindkraftverk förlorade så mycket material som påstås i inlägget, kunde det inte fungera. Dessutom finns det inga bevis på en sådan vägning i Vasa, enligt talespersoner för industrin och naturskyddsorganisationer.
Inga bevis på vägningen i Vasa
Den finländska vindkraftföreningen har en lista av alla vindkraftverk som är i bruk eller som tagits ur bruk i Finland. Statistiker för 2023 kan laddas ner från föreningens webbsida här (arkiverad version).
Listan visar endast två vindkraftparker som har varit i bruk i över 10 år i Vasa-regionen: det finns ett vindkraftverk i Sundom som byggdes 2012 och som ännu är i bruk i dag. Dessutom fanns det ytterligare vindkraftverk vid en vindkraftpark i Korsnäs som byggdes 1991 och tagits ur bruk 2017. Det finns även flera andra vindkraftverk i regionen men de alla är under 10 år gamla och alltså inte relevanta när get gäller inläggens påståenden.
Det finns inga bevis på att rotorbladen i Sundom eller Korsnäs någonsin har vägts, såsom inläggen påstår.
En talesperson för Vasa Elektriska, moderbolaget till VS Tuulivoima Oy som ägde Korsnäs vindkraftparken när den togs ur bruk, sade i ett mejl till AFP den 24 april att rotorbladen inte vägdes när vindparken revs.
"Rotorbladen i Korsnäs byttes aldrig och parken var i bruk i 26 år", sa hon.
När det gäller vindkraftverket i Sundom, berättade Ingmar Sjöbald från Mervento Power Technology & Engineering för AFP den 21 maj att rotorbladen aldrig vägts där heller.
En talesperson för Finlands miljöcentral berättade för AFP i ett mejl den 8 maj att centralen inte var medveten om en vägning som ska ha visat att 2 000 kg mikroplaster hade släppts ut i naturen i Vasa eller någon annanstans i Finland.
Esa Hirvijärvi, chef för miljösektorn i Vasa, sade den 20 maj att "mikroplastfrågan inte diskuterats i regionen i samband med vindkraftverk".
Mängden mikroplastutsläpp överdrivs i inläggen
I inläggen specificeras inte om de påstådda 2 000 kg mikroplasterna ska ha kommit från ett rotorblad eller alla tre, dv.s. att cirka 600 kg lossnat från varje rotorblad. I båda fallen är antalen ändå för höga och skulle innebära att vindkraftverket inte kunde fungera.
Stefan Ivanell, professor och chef för Uppsala universitets vindenergiavdelning, berättade för AFP i ett mejl den 8 maj att det inte är möjligt att ett rotorblad kunde ge ifrån sig sådana mängder mikroplaster.
"Då skulle rotorbladet för länge sedan behövt bytas ut", skrev han. Han påpekade att turbiners storlek kan variera men dagens turbiner har blad som väger i storleksordningen 10-tals ton.
Régis Olivès, chef för Sup'EnR-ingenjörsinstitutet som är specialiserat på energiteknik och förnybar energi i Perpignan i Frankrike, höll med. "En skillnad på några kilogram mellan rotorbladen skulle vara tillräcklig att orsaka vibrationer och stoppa turbinen", sa han i ett mejl den 15 maj.
Vindkraftverk släpper ut några mikroplaster i stort sett till följd av erosion av ytbehandlingen på rotorbladen. Mängder är ändå betydligt mindre än vad påstås i inläggen och utan ytbehandlingen skulle utsläppen vara ännu större, sade experter.
Olivès förklarade att rotorbladens viktförlust främst utgörs av framkanterosion, eller slitaget av den yttersta delen av bladet.
Svein Grotli Skogen, chef för sektionen för energikoncessioner vid Norges vattendrags- och energidirektorat (NVE), sa i ett mejl den 24 maj att erosion och mikroplastutsläpp är begränsade till rotorbladets ytbehandling under normala förhållanden.
Det finns glasfiberlager sammanfogade med epoxy, polymerer som kan användas som bindemedel och ytbeläggning, innanför ytbehandlingen och de kan också avge mikroplaster, enligt Ivanell. "Men det är avgörande för rotorbladets funktion att ytbehandlingen är intakt och studier visar på att det är mycket begränsat som bladen släpper ifrån sig mikroplaster." Det finns även vindkraftverk utan epoxy, som det förklaras i denna franska faktagranskning.
Olivès sade att det i dag finns två generella ytbeläggningssystem som vanligen använts av tillverkare av vindkraftverk för att hjälpa att minska materialförlusterna: so kallad "gelcoat" som läggs till under tillverkningen eller målas på bladet, och polyuretanbaserad ytbeläggning som kan sprutas på bladet. "Ytbeläggningen minskar erosion och begränsar utsläpp av mikroplaster", skrev han i ett ytterligare mejl den 22 maj.
Olivès hänvisade till en studie (arkiverad version) som publicerades 2013 i tidskriften Wind Energy där det uppskattas att materialförlusterna som framstår under 10–25 år kan observeras över en tjocklek på mellan 0,5 mm och 3,8 mm på bladets framkant beroende på den omgivande miljön. Detta motsvarar några kilogram lossnat material från ett blad, sade han. Studien finansierades av 3M-korporationens avdelning för förnybar energi.
Enligt Naturvårdsverket (arkiverad version) finns det fåtal mätningar och vetenskapliga studier om vindkraftverk och mikroplaster men de "visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast". "Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast", skriver myndigheten.
Enligt Naturskyddsföreningen (arkiverad version) släpper alla Sveriges vindkraftverksparker tillsammans ut cirka 645 kg mikroplast per år, baserat på en uppgift från norska branschorganisationen Fornybar Norge. Detta är mindre än de årliga mikroplastutsläppen från källor såsom tvätt av syntetfiber, hygienprodukter och vägtrafik, enligt beräkningar av Naturvårdsverket:
AFP har granskat påståenden om vindenergin också tidigare, t.ex. här, här och här.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss