En grupp som motsätter sig trådlös teknologi sprider falska påståenden om mobiltelefoner och hudcancer

Melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast i Sverige och nio av tio fall är kopplade till exponering för UV-strålning från solen. I en intervju som publicerades i december 2025 hävdar ledaren för en grupp som har en historia av att sprida misinformation om trådlös teknologi att ökningen av sjukdomen beror på strålning från mobilnätverk och radio- och TV-master. Hon påstår att forskning visar att radiofrekventa elektromagnetiska fält kan orsaka cancer medan kopplingen mellan UV-strålning och ökningen i hudcancer är baserad på "lösa antaganden". Experter uppgav dock för AFP att sambandet mellan exponering för solen och hudcancer är väletablerad medan det saknas bevis för att strålning från mobiltelefoner skulle ha en påverkan. 

Strålskyddsstiftelsen har beskrivits som en lobbygrupp i svenska medier. Den har skapat rubriker efter att ha uppmuntrat skolor att skaffa onödigt strålningsskydd för routrar och varnat dem för att installera trådlösa nätverk. Dessa rekommendationer har kritiserats av experter och myndigheter.

Den 6 december 2025 publicerade Folkets Radio en intervju med gruppens nuvarande ledare, Mona Nilsson. Kanalen beskriver sig som en "orädd journalistisk podcast" och har publicerat videor om ämnen såsom "världens satanistiska ledare" och "turbocancer", ett vanligt ämne inom vaccindesinformation.

I den 40 minuter långa intervjun talar Nilsson om melanom som hon påstår är kopplad till strålning från till radio, TV och mobiltelefoner. "Jag ser ju att den här malignt melanomkurvan, den ökar ju väldigt kraftigt och den kan inte förklaras av solen, utan däremot så har vi ju en annan faktor som har ökat parallellt med det här och som har också tilltagit i ökningen, särskilt de sista 15 åren. Och det är ju strålningen från mobiltelefonin", hävdar hon i intervjun.

Nilsson bestrider inte att exponering för solen kan orsaka hudcancer men hon hävdar att den inte förklarar ökningen av sjukdomen. Hon påstår att idén om att solen ligger bakom ökningen av melanom är baserad på "lösa antaganden" och att det finns bevis för att mobiltelefoner orsakar cancer.

Videon har visats över 7 000 gånger efter att den publicerades. Påståendena från intervjun har också delats över en hundra gånger på Facebook och dessutom spreds de på X, Telegram och i alternativa medier.

Image
Skärmdump av YouTube-videon med de falska påståendena (från 3.2.2026; det röda krysset har tillagts av AFP)

Mobiltelefoner, television och radio använder radiovågor som ger upphov till elektromagnetiska fält (EMF).

Trådlös teknologi och EMF är vanliga ämnen av mis- och desinformation. AFP har granskat påståenden från Strålskyddsstiftelsen också tidigare.

Enligt experter som AFP intervjuat, saknas bevis för att strålning från mobiltelefoner orsakar melanom. De sade att kopplingen mellan solens UV-strålning och melanom är väletablerad medan det inte finns bevis som visar att mobiltelefoner skulle bidra till ökningen av sjukdomen. Trots att mobiltelefoners koppling till cancer har undersökts på ett allmänt plan existerar inga fastställda bevis som skulle visa på ett orsakssamband, sade de.

Inga bevis för att radiovågor orsakar melanom

Enligt Cancerfonden var melanom, som utgör den allvarligaste formen av hudcancer, den tredje vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor i Sverige 2024. Den är också bland de cancerformer som ökar snabbast och under de senaste 20 åren har antalet fall av melanom ökat med cirka 4% per år. Samtidigt har sannolikheten för överlevnad ökat på grund av bättre diagnostik och behandling.

Den övre linjen i grafen från Socialstyrelsens statistikdatabas nedan visar ökningen i antalet insjuknade medan den nedre linjen visar hur dödligheten har minskat.

Image
Insjuknande och dödlighet i melanom i Sverige 1970–2024, antalet personer per 100 000 invånare med åldersstandardisering (Socialstyrelsen)

I motsats till påståendet att ökningen orsakas av en ökad exponering för radiofrekventa fält från radio- och TV-master samt mobiltelefoner sade experter att det inte finns bevis för sambandet.

"Det finns inget vetenskapligt stöd för att radiofrekvent exponering ökar risken för malignt melanom eller annan hudcancer", berättade Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet, för AFP den 29 januari 2026. "Endast ett fåtal epidemiologiska studier av radiofrekvent exponering och malignt melanom har genomförts, och dessa indikerar inte någon ökad risk. Inte heller djurexperimentella studier har funnit någon ökad risk för malignt melanom." I epidemiologiska studier är syftet oftast att identifiera effekterna av vissa riskfaktorer. 

Martin Röösli, professor i miljöepidemiologi vid det schweiziska institutet för tropiska sjukdomar och folkhälsan, höll med.

Han berättade för AFP den 12 december 2025 att den biologiska sannolikheten för melanom orsakat av radiofrekventa EMF är "mycket osannolik", och därför har den sällan utretts. Han pekade på en landsomfattande dansk studie från 2013 där man inte hittade en koppling mellan användning av mobiltelefoner och melanom (arkiverad version).

Nilsson hävdar också att exponering för radiofrekvenser har ökat när nya typer av nätverk, GSM, 3G, 4G och 5G, har inletts.

Men Feychting observerade att exponeringsnivåerna har blivit betydligt lägre med varje ny generation av mobilteknologi. "Exponeringen från t.ex. 4G och 5G är endast en bråkdel av exponeringen från en GSM-telefon", sade hon.

Koppling mellan solen och cancer "väletablerad"

"Idén" om att solen ligger bakom ökningen av melanom är baserad på "lösa antaganden," är ett annat påstående Nilsson för fram. Hon hävdar också att upplysningskampanjer har lett till förändringar i människors solbeteende och därmed till mindre exponering för solstrålning jämfört med 1960- och 70-talet. Eftersom huden "förnyas ganska snabbt" kan tidigare solexponering inte förklara den senare ökningen i melanom, enligt Nilsson.

I denna svenska studie från 2020 förklaras ändå att "ökningen av melanomincidensen tros vara orsakad till stor del av livsstilsförändringar under de senaste decennierna med ökad intermittent exponering för ultraviolett strålning (UV) genom mer solbränna, resor till soliga platser och användning av solarium" (arkiverad version).

I motsats till tanken om att solexponering inte har långvariga effekter är korrelationen mellan solbränna i barndomen och melanom i vuxen ålder "tydlig" och "välkänd", sade John Paoli, professor i dermatologi och venereologi vid Göteborgs universitet, den 22 december 2025.

Han lyfte fram Australien som ett exempel där man numera ser en minskning av förekomsten av melanom, 20–30 år efter att man började informera samhället om farorna kopplade till överdrivet solande. 

En liknande trend uppmärksammades för Sverige i denna studie från 2024 (arkiverad version). I studien observerades en "betydlig ny minskande trend" i melanomincidens och dödlighet bland 30–40-åldringar. I studien står det att orsakerna för detta inte evaluerades men att möjliga faktorer inkluderar UV-skydd, folkhälsokampanjer, förändringar i befolkningsdemografin och inledning av effektiv behandling av melanom.

Dessutom har det varit väletablerat sedan länge att UV-strålning kan orsaka cancer, sade Feychting.

Hon pekade på International Agency for Research on Cancer (IARC), världshälsoorganisationen WHO:s organ för cancerforskning, som har klassificerat UV-strålning som en carcinogen i grupp 1, vilket betyder att mycket säkra evidens för carcinogenicitet existerar.

IARC skriver i en rapport som publicerades 2012 att "det finns tillräckligt med bevis hos människor för carcinogenicitet av solstrålning. Solstrålning orsakar malignt melanom i huden, skivepitelcancer i huden och basalcellscancer i huden" (arkiverad version).

Paoli tillade att "det inte finns några studier som motbevisar att solens strålning orsakar melanom".

Han sade att sambandet mellan UV-strålning och melanom är "komplext och multifaktoriellt" eftersom det specifikt kräver intermittent solning, särskilt vid ung ålder, och ljus hudtyp. Dessutom finns det olika former melanom och endast några har koppling till UV-strålning, sade han.

Image
En kvinna låg i solen på Skeppsholmen den 10 maj 2011. (AFP / JONATHAN NACKSTRAND)

Vad säger forskning om cancer och mobiltelefoner?

Nilsson hävdar att man "vet av forskning" att strålning från mobiltelefoni orsakar cancer.

Feychting förklarade att de flesta epidemiologiska studierna om radiofrekventa fält och cancer har fokuserat på olika typer av hjärntumörer eftersom exponeringen är högst intill antennen då mobiltelefonen hålls mot örat. Exponeringen som når människan från basstationer och trådlösa nätverk är mycket liten jämfört med exponeringen från mobiltelefonen, sade hon.

"De flesta epidemiologiska studier av mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör har inte funnit någon ökad risk, men det finns några undantag", sade hon. "Dessa studier har dock haft betydande metodologiska svagheter, och senare studier med mer rigorös design har inte funnit någon ökad risk för hjärntumör."

Till exempel en systematisk genomgång av epidemiologiska studier som publicerades 2024 och 2025 (arkiverade versioner här och här) drog slutsatsen att resultaten talar emot en ökad risk för hjärntumör även om de observationella studierna har begränsningar, sade hon. I observationella studier observerar forskare studiedeltagarna utan någon intervention från sin sida. De inkluderar t.ex. epidemiologiska och fall-kontrollstudier.

IARC klassificerade radiofrekventa elektromagnetiska fält som "möjligen carcinogena" 2011. Feychting sade ändå att klassificeringen grundade sig "framförallt på några epidemiologiska fall-kontrollstudier av mobiltelefonanvändning som hade stora metodologiska svagheter". I fall-kontrollstudier jämförs en grupp med en viss sjukdom med en grupp utan den med syftet att fastställa om en viss faktor är kopplad till sjukdomen. Feychting sade att epidemiologiska studier med bättre design som publicerats efter IARC:s genomgång inte funnit någon ökad risk.

Ett sådant exempel är COSMOS-studien (arkiverad version) som publicerades 2024 och där man studerade över 250 000 mobiltelefonanvändare. Studien fann att mängden av mobiltelefonanvändning inte är kopplad till risken för hjärntumör.

Feychting sade också att "i många länder använder i stort sett hela befolkning mobiltelefon idag, medan det i början av 1990-talet endast var några få procent. Förekomsten av hjärntumörer har inte förändrats så som hade förväntats om radiofrekventa fält från mobiltelefoni ökar risken".

I videon säger Nilsson att en utredning beställd av WHO av alla djurstudier i området visade att det finns säkra bevis för att strålning kan orsaka cancer. Hon nämner ändå inte vilken utredning det handlar om.

Feychting sade att ett par djurexperimentella studier, såsom en studie av USA:s National Toxicology Program, har funnit en indikation på ökad risk för tumörer i hjärtat och vissa hjärntumörer men resultaten baserades på väldigt få djur som fått tumörer och senare studier har inte verifierat fynden (arkiverade versioner här och här). Hon förklarade att sådana studier har flera begränsningar, till exempel att man enbart rapporterar positiva fynd (d.v.s. resultat som pekar på en ökad risk). Det betyder i sin tur att när en sammanställning av resultat från flera studier görs kommer man att ha en selektion av resultat som pekar på ökade risker, medan studier som inte funnit ökad risk inte inkluderas, sade hon.

Likadana problem i en översikt beställd av WHO beskrivs i denna artikel från 2026 (arkiverade versioner här och här).

Dessutom påstår Nilsson att Martin Röösli sade vid ett seminarium av Strålsäkerhetsmyndigheten att alla studier utom en gällande cancerrisken runt radio- och TV-master fram till 2003 visade en ökad risk för cancer hos barn.

Detta har ändå tagits ur sitt sammanhang, sade Röösli. Det är sant att han sade så vid seminariet 2016, men uttalandet "följdes av en lång lista av 'men' och en slutlig slutsats att det inte finns mycket som indikerar en risk baserat på bättre studier", sade han.

Strålsäkerhetsmyndigheten publicerar regelbundet expertrapporter om de potentiella hälsoriskerna av EMF och i rapporten för 2016 ingår ett kapitel om vad som har förändrats sedan den första rapporten 2003. 

"Gällande leukemi i barndomen och EMF från sändare gjorde jag uttalandet att alla utom en studie visade en ökad risk 2003 men studierna var mycket svaga när det gäller design och mår utgöra exempel på selektiv rapportering (publikationsbias)", förklarade Röösli. "Men det var en oro på den tiden och några forskningsgrupper (inklusive oss) bestämde sig för att genomföra ordentliga studier om ämnet. 2016 publicerades fyra sådana stora studier och ingen av dem visade en koppling mellan cancer i barndomen och exponering för EMF från sändare."

Den relevanta delen av Rööslis presentation finns tillgänglig på YouTube här från tidpunkten 1:24:49.

Nilsson hävdar också att huden är det organ som är mest exponerad för strålning men att sköldkörtelcancer har ökat efter att iPhones lanserades då deras antenner även utsätter halsområdet för strålning.

Enligt Cancerfonden har insjuknandet i sköldkörtelcancer ökat redan sedan 1980-talet och medan det är svårt att fastställa orsaker för detta, kan de inkludera till exempel att man har blivit bättre på att hitta små och mindre aggressive tumörer samt förändringar i levnadsvanor eller miljön.

"Det finns ett par epidemiologiska studier av mobiltelefonanvändning och risken för sköldkörtelcancer; dessa har inte funnit ökad risk", sade Feychting.

Riktlinjer skapats för att skydda mot olika typer av hälsoeffekter

Slutligen lyfter Nilsson fram referensvärden för radiofrekventa fält som har fastställts av International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP), en oberoende ideell organisation. Hon säger att riktlinjerna endast skyddar mot omedelbar uppvärmning och inte mot de påstådda negativa effekterna av långvarig exponering, såsom cancer, sömnproblem och huvudvärk.

ICNIRP publicerade sina uppdaterade riktlinjer för det elektromagnetiska spektrumet, d.v.s. frekvenser från 100 kHz (kilohertz) till 300 GHz (gigahertz), 2020 och förtydligade dem 2025. Frekvensområdet omfattar olika teknologier, såsom mobiltelefoner, basstationer, wifi, 5G och MRI-apparater. Enligt ICNIRP är "den enda bekräftade effekten" av exponering för radiofrekventa EMF relevant för människans hälsa och säkerhet "uppvärmningen av exponerad vävnad". Riktlinjerna fastställer gränser för exponering så att tröskeln för uppvärmningen inte överstigs.

AFP granskade liknande påståenden om EMF i kontexten av 5G i denna faktagranskning.

Där förklarade Rodney Croft, chefen för forskningscentret Australian Centre for Electromagnetic Bioeffects Research och ordförande för ICNIRP 2020–2024, att ICNIRP:s riktlinjer skyddar mot båda typerna av effekter.

"Det har funnits väldigt lite forskning för att skilja mellan termiska och icke-termiska effekter och därför tog ICNIRP den lägsta exponeringsnivån som behövs för att orsaka 'någon' negativ effekt (oavsett mekanismen) och härledde gränser från det", sade han.

Nilsson hävdar även att inga studier visar att nästa fas av 5G inte medför hälsorisker.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten använder 5G-tekniken initialt frekvenser som gränsar till det hittills använda frekvensområdet, vilket betyder att relevansen i den hittills publicerade forskningen är hög. För framtida, något högre frekvenser är kunskapsunderlaget och underlag från epidemiologiska studier ändå begränsat när det gäller studier på icke-termiska biologiska effekter.

Enligt myndigheten finns det "dock inte någon känd mekanism som tyder på att radiovågor med högre frekvens skulle öka riskerna. Radiovågor med högre frekvens innebär ett kortare inträngningsdjup i kroppen, vilket medför att radiovågorna absorberas mer ytligt".

Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?

Kontakta oss