Ägg från kycklingar vaccinerade mot fågelinfluensa har inte mRNA-vaccin i dem

Nederländerna håller på att bli det första EU-landet där konsumenter kan köpa ägg från höns vaccinerade mot fågelinfluensa. Ett försöksprojekt med syfte att bekämpa den dödliga fågelsjukdomen har lett till reaktioner på nätet i olika länder där några uttrycker oro över att dessa "vaccinägg" kan vara osäkra, innehålla mRNA eller att de inte undersöks tillräckligt. I försöksprojektet används dock ett virusvektorvaccin och inte ett mRNA-vaccin, och det sistnämnda är inte godkänt för fågelinfluensa i EU. Myndigheter och experter berättade för AFP att äggen är säkra att äta och betonade att kycklingar redan får olika vacciner som en del av det vanliga jordbruket.

"Nederländerna i chock: mRNA-vaccin i ägg från stormarknader", står det i en rubrik som visas i ett svenskt Facebook-inlägg som publicerades den 19 mars 2025 och delats över 70 gånger. Under rubriken står det: "I veckan briserade en ny skandal inom livsmedelsindustrin: i måndags meddelades det att Nederländerna inleder en kontroversiell studie där ägg från kycklingar 'vaccineras' med en experimentell mRNA-injektion."

En omvänd bildsökning visar att artikeln är översatt från ett nederländskt blogginlägg på nätverket EerlijkEetens webbsida som säljer ekologiska nederländska gårdsprodukter.

Påståenden om ägg och vacciner har även spridits på andra språk, såsom nederländska, där man också hävdat att det inte är säkert att äta ägg från vaccinerade kycklingar och att vaccinet godkänts utan tillräckliga studier.

Det nederländska jordbruksdepartementet meddelade (arkiverad version) den 10 mars 2025 att de påbörjar ett försöksprojekt på en kommersiell gård där kycklingar vaccineras mot fågelinfluensa med ett nytt vaccin. Syftet med vaccinet är att skydda kycklingar mot den högpatogena (mer sjukdomsframkallande) fågelinfluensan. Inom industrin hoppas man att det i framtiden förhindrar storskaligt avlivande av djur vid ett utbrott eftersom detta kan leda till väsentliga ekonomiska påfrestningar för fjäderfäuppfödare.

Andra försök med vaccinet har tidigare inletts i Nederländerna men detta är första gången då ägg kommer att säljas. Syftet med försöket är att få erfarenhet av att övervaka gårdar och undersöka de möjliga effekterna som vaccination kan ha på handel av fjäderfän, ägg och kött.

Image
Skärmdump av ett Facebook-inlägg med de falska påståendena (från 25.3.2025)

Medan det nya vaccinet väckte debatt i sociala medier, berättade myndigheter och experter för AFP att ägg från vaccinerade kycklingar är säkra att äta. I försöket används dessutom ett virusvektorvaccin och inte ett mRNA-vaccin. Virusvektorvaccin har använts inom jordbruk i flera år för att skydda mot andra sjukdomar.

"Inget mRNA-vaccin"

När AFP kontaktade det nederländska jordbruksministeriet gällande detta den 12 mars, hänvisade en talesperson för ministeriet till en artikel om försöket som publicerades tidigare samma dag på ministeriets webbsida. På webbsidan förklarar ministeriet att försöket "handlar om ett så kallat virusvektorvaccin", alltså inte ett vaccin som skulle baseras på mRNA-teknologi, som det hävdas på nätet.

Detta bekräftas också av andra källor, såsom Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) webbsida med information om fågelinfluensa (arkiverad version). Enligt EMA finns det endast två vacciner som är godkända för veterinärmedicinsk användning mot fågelinfluensa inom EU och inget av dem är mRNA-vacciner. Det ena är ett konventionellt inaktiverat vaccin och det andra, Innovax ND-H5, ett virusvektorvaccin (arkiverad version). Det är det sistnämnda som används i det nederländska försöksprojektet.

Image
Skärmdump av EMA:s webbsida om fågelinfluensa (från 20.3.2025)

Som Läkemedelsverket förklarar på sin webbsida har virusvektorvaccin ett försvagat ofarligt virus som innehåller en gen som kodar för ett antigen (arkiverad version). Kroppens celler tar upp viruset och genen, vilket ger upphov till det önskade antigenet. Detta sätter igång ett immunsvar och skapar immunitet.

Det finns exempelvis tre godkända virusvektorvaccin mot Ebola och två är godkända mot covid-19, Vaxzevria och Covid-19 Vaccine Janssen.

mRNA-vacciner innehåller däremot inte försvagade eller inaktiverade virus utan det är mRNA som styr tillverkningen av protein som är unikt för viruset som vaccinet fungerar emot. Immunsystemet börjar sedan bilda antikroppar mot proteinet, står det på Karolinska Institutets webbsida (arkiverad version).

"Vaccination mot högpatogen fågelinfluensa är vanlig i vissa regioner utanför EU. Därför är flera vacciner tillgängliga, men inte godkända i EU för tillfället", står det på EMA:s webbsida.

En talesperson för EMA sade till AFP den 19 mars 2025 att "för tillfället är de enda godkända vaccinerna mot högpatogen fågelinfluensa antingen inaktiverade vacciner eller vacciner med vektorbaserad teknologi. Inget mRNA-vaccin är godkänt för tillfället i EU."

Fjäderfä vaccineras rutinmässigt med virusvektorvacciner

Vaccination av fjäderfä i Nederländerna är dock ingenting nytt och har ingen effekt på allmänhetens hälsa, enligt experter och myndigheter, som t.ex. i denna nederländska intervju (arkiverad version).

Kim Bouwman, som forskar på fågelinfluensa vid Wageningen universitet i Nederländerna, sade till AFP den 13 mars 2025 att "kycklingar rutinmässigt har vaccinerats i flera år, inklusive med vacciner som liknar de som nu testas".

Jordbruksdepartementet skriver på sin hemsida att "fjäderfä har vaccinerats mot andra sjukdomar i flera år, inklusive med denna typ av vaccin, till exempel mot Newcastlesjuka". Newcastlesjuka är en allvarlig och smittsam sjukdom som drabbar fåglar.

Bouwman förklarade att "fågelinfluensavaccinet som nu testas kommer att tilläggas till detta vaccinationsprogram".

Enligt Bouwman, som jobbar på ett fågelinfluensavaccin med sitt team, spelar vaccination en "viktig roll för att tydligt minska sannolikheten av fågelinfluensautbrott i fjäderfä, vilket bidrar till bättre skydd för både djur- och allmän hälsa". 

Försäljningstillstånd i "undantagsfall"

Flera nederländska inlägg hänvisar även till så kallade "undantagsfall" i ansökningsprocessen för försäljningstillstånd för Innovax-vaccinet och visar skärmdumpar med information om ansökan. I inläggen hävdas att vaccinet inte undersökts tillräckligt. I det svenska inlägget kallas vaccinet också för "experimentellt".

Talespersonen för EMA sade att det som syftas på i de nederländska inläggen är en kortare procedur  för godkännande "under artikel 25 – undantagsfall" som är möjlig för ansökande om den "motiveras".

Enligt EMA kan tillverkare av veterinärmedicinska läkemedel lämna en ansökan under artikel 25 av förordning 2019/6 "om fördelen av den omedelbara tillgängligheten av den veterinärmedicinska produkten i fråga på marknaden för djur- eller allmän hälsa uppväger den inneboende risken i faktumet att viss kvalitets-, säkerhets- eller effektivitetsdokumentation inte har lämnats in".

Detta betyder att proceduren är avsedd för krissituationer, i detta fall för att förhindra ett nytt fågelinfluensautbrott. Det betyder dock inte att vaccinet skulle vara osäkert eller att det inte ska ha testats. Det nuvarande projektet följer ett fältexperiment som genomfördes i Nederländerna i fjol och som public service-bolaget NOS skrev om här (arkiverad version). Resultaten var positiva, som rapporteras på nederländska här (arkiverad version).

Enligt Jordbruksdepartementet, som leder försöket, är "produkterna från vaccinerade hönor säkra". "Detta vaccin har utvärderats av Europeiska läkemedelsmyndigheten och godkänts av Europeiska kommissionen", står det ytterligare på departementets webbsida.

Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?

Kontakta oss