Dagens koldioxidnivåer är inte farligt låga utan de ökar snabbt

Det finns ett brett samförstånd inom vetenskapen att mänskliga aktiviteter sedan förindustriell tid har lett till en ökning i koldioxidnivåer i atmosfären som är den viktigaste orsaken till klimatets nuvarande förändring. Men i ett inlägg som spreds i sociala medier i april 2024 påstås det att koldioxidnivåerna nu är de lägsta på 600 miljoner år och att om de minskar ytterligare skulle detta vara farligt för livet på jorden. Experter berättade för AFP att även om koldioxidnivåerna var högre för hundratals miljoner år sedan ökar de i dag och att ekosystem inte hinner anpassa sig till uppvärmningen.

"Nej, aldrig på 600 miljoner år har CO2 halten varit så LÅG !!!! som den är nu", står det i ett svenskt Facebook-inlägg som delats över 400 gånger sedan slutet av april 2024. I inlägget dras slutsatsen att "mer relevant vore om vi blev hysteriska över det eftersom sjunker den för lågt så är det FINITO med allt LIV !!!"

Inlägget har en graf på engelska som visar koldioxidnivåerna under de senaste 600 miljoner åren och att de var högre tidigare än i dag. Informationen i grafen är i stort sett riktig men det tolkas felaktigt.

Världen behöver koldioxid för t.ex. fotosyntes (arkiverad version), d.v.s. för gröna växter att producera syre, men den är också en gas som fångar upp värme och bidrar till den globala uppvärmningen. Enligt experter ökar nivåerna i dag i en aldrig tidigare skådad takt huvudsakligen på grund av förbränning av fossila bränslen. Det finns tillräckliga mängder koldioxid i atmosfären för att upprätthålla liv.

Image

En skärmdump av inlägget med de falska påståendena (från 7.5.2024)

Grafen i de missvisande inläggen i sociala medier har tagits ur filmen Climate Change: The Movie (Den kalla sanningen). Filmen kom ut i mars 2024 och har spridits på nätet med undertexter på olika språk, bl.a. svenska, på plattformar såsom YouTube. I filmen presenterar flera välkända klimatförnekare falska teorier och påstår att mänsklig aktivitet inte ligger bakom klimatförändringarna. Detta har AFP och andra oberoende faktagranskningsorganisationer rapporterat om.

Vad visar grafen?

Grafen är baserad på GEOCARB III-modellen om koldioxid i atmosfären under fanerozoikumen, den geologiska eonen som omfattar tiden från cirka 541 miljoner år sedan till i dag. Modellen beskrivs i en artikel som publicerades i tidskriften American Journal of Science år 2001 (arkiverad version).

Jouni Räisänen, äldre universitetslektor vid centret för atmosfärvetenskaper vid Helsingfors universitet, berättade för AFP i ett mejl den 9 maj 2024 att koldioxidnivåerna för hundratals miljoner år sedan inte är väl kända. Men uppskattningar har gradvis blivit mer exakta, särskilt när det gäller de senaste 50 miljoner åren.

Han sade att FN:s mellanstatliga klimatpanels (IPCC) sjätte utvärderingsrapport (arkiverad version) har de bästa uppskattningarna om koldioxidnivåer under olika tidsperioder, som visas i grafen nedan. Dessa uppskattningar motsvarar GEOCARB-modellen i stora drag även om GEOCARB visar ett högre maxvärde för 400 miljoner år sedan.

IPCC-rapporten är den mest omfattande utvärderingen av vetenskaplig kunskap om klimatförändringarna.

Image

Utvecklingen av koldioxidnivåer i atmosfären enligt IPCC:s sjätte utvärderingsrapport

"Det har funnits mer koldioxid än i dag under större delen av jordens historia, ibland till och med flera gånger mer", sade Räisänen. Han tillade att klimatet "för det mesta har varit tydligt varmare än nu".

T.ex. i början av eocen för 49–53 miljoner år sedan uppskattas koldioxidhalten ha varit 1 150–2 500 miljondelar (ppm), sade han. På den tiden "var medeltemperaturen på jorden 10–18 grader varmare än i slutet av 1800-talet och havsnivån var 70–76 meter högre", sade han.

Nasas uppgifter visar att halten var 425 ppm i mars 2024 (arkiverad version).

I dag är problemet ändå att koldioxidhalterna i atmosfären ökar i snabb takt. Enligt Nasa har mänskliga aktiviteter ökat koldioxidhalten i atmosfären med 50% sedan 1750, då den industriella revolutionen inleddes.

"På en kortare tidsskala är ändå dagens 420 miljondelar mycket högt — senaste gången var koncentrationen på ungefär samma nivå under pliocen för cirka 3 miljoner år sedan, om ens det", sade Räisänen.

I en artikel i tidskriften Science från 2023 (arkiverad version) konstateras att koldioxidhalten i dag är högre än vad den har varit under de senaste cirka 16 miljoner åren. 

Koldioxidnivåerna ökar snabbt

Mätningar från iskärnor för de senaste 800 000 åren har visat en cykel mellan 180–290 ppm av koldioxid under denna period, berättade Howard Diamond, klimatforskare vid USA:s vädermyndighet NOAA:s luftresurslaboratorium, för AFP i ett mejl den 13 februari 2024. Det "gick ganska bra" för växter och andra levande organismer under dessa förhållanden, sade han. 

Diamond pekade på en artikel som publicerades 2017 i tidskriften Nature Communications (arkiverad version) som uppvisar koldioxidhalterna under de senaste 420 miljoner åren i förhållande till förväntande ändringar i framtiden. Baserat på IPCC:s olika utsläppsscenarier för framtiden, visar grafen från artikeln (nedan) att halterna kommer att nå höjder som inte observerats på miljontals år.

I artikeln konstateras att "om människans användning av fossila bränslen fortsätter i oförminskad takt riskerar vi att nå koldioxidhalter som inte setts sedan den tidiga eocenen (för 50 miljoner år sedan) före mitten av 2000-talet."

Image

Koldioxidhalterna under de senaste 420 miljoner åren (från artikeln "Future climate forcing potentially without precedent in the last 420 million years" som publicerades 2017 i Nature Communications; skärmdump 15.2.2024)

"När det gäller koldioxid är problemet för närvarande inte att vi har för lite koldioxid i atmosfären", berättade Pelle Boberg, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, för AFP i ett mejl den 15 februari 2024. "Problemet är det motsatta, att mängden koldioxid i atmosfären i rask takt ökar."

Boberg sade att koldioxidnivåer i stil med den förindustriella nivåns 280 ppm — "en nivå som livet på jorden klarade sig bra på" — "framstår som mycket avlägsna". "Det är inget som någon av oss som lever idag kommer uppleva." 

Ekosystem hinner inte justera sig

"Koldioxidhalterna har genom tiderna som sagt varierat stort, och livet på jorden har anpassat sig efter det", sade Boberg. Till exempel har växter anpassat mängden klyvöppningar eller stomata (mikroskopiskt små öppningar eller porer på blad och växtstammar genom vilka växter tar in koldioxid) efter koldioxidhalt, förklarade han. 

Problemet är dock takten i vilken koldioxidhalterna nu ökar. "Den snabbt ökande koldioxidhalten ... värmer atmosfären i snabb takt och därmed (ur ett geologiskt perspektiv mycket snabbt fart) förändrar hela jordens klimat... Förändringen går så snabbt att det blir allt svårare för ekosystem att hinna justera sig", sade han.

Som Naturvårdsverket förklarar på sin webbsida (arkiverad version) fungerar vissa gaser i atmosfären — de viktigaste bland dem vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid — som glasväggarna på ett växthus och hindrar värmestrålningen från att ta sig ut i rymden och håller kvar solen värmeenergi.

Det står på webbsidan att när människan släpper ut fler växthusgaser i atmosfären, förstärks växthuseffekten och temperaturen ökar. 

Image

Grafiken förklarar hur växthuseffekten fungerar och bidrar till jordens uppvärmning (AFP / Gal ROMA, Sophie RAMIS)

Enligt Boberg är konsekvenserna särskilt tydliga i känsliga och utsatta områden, såsom Arktis eller de tropiska korallreven. Också mänsklig infrastruktur, livsmedelsproduktion och bosättningsmönster är utsatta för klimatförändringarnas följder. De har präglats av ett relativt stabilt klimat, inklusive t.ex. en i hög grad oförändrad havsnivå, under holocen, eller perioden efter den senaste istiden, som inleddes för cirka 11 700 år sedan. 

"Rent generellt med olika variabler för klimatet kan det ofta vara snabbheten i förändringen som är utmaningen mer än de absoluta värdena i sig", sade Boberg.

Dessutom var förhållandena på jorden mycket annorlunda under perioder med högre koldioxidhalter än i idag.

"När koldioxidnivåer är högre har man högre temperaturer och medan planeten kunde överleva dessa höga temperaturer, inträffade de under en tid då det inte fanns människor. Vi har utvecklats under en mycket annorlunda klimatregim", sade Diamond.

Det finns olika nationella och internationella mål för att begränsa klimatförändringarna. Det främsta målet med Parisavtalet, ett rättsligt bindande internationellt fördrag från 2015, är att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till den förindustriella nivån, och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

IPCC konstaterar i sin rapport att "om det inte sker omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av utsläppen av växthusgaser kommer det att vara utom räckhåll att begränsa uppvärmningen till nära 1,5 °C eller till och med 2 °C."

AFP har granskat andra påståenden om koldioxid och klimatet tidigare, t.ex. här.