I sociala medier förespråkas "behandling" av diabetes från en tid då sjukdomen var dödlig

I ett Facebook-inlägg skrivet på både svenska och finska tittar man på hur kostrekommendationerna för diabetes har förändrats mellan 1850-talet och idag. Inlägget börjar med en situation där diabetespatienter var tvungna att "helt undvika socker och stärkelse" och "kött och fett" var "säkra". Efter detta ökar den rekommenderade mängden kolhydrater tillsammans med läkemedel och år 2025 bör personer med diabetes "äta 45–60 g kolhydrater per måltid och ta metformin, insulin och GLP-1-agonister". Slutsatsen i inlägget är påståendet att "behandlingen som höll diabetiker vid liv i århundraden ersattes successivt av behandlingar som genererar återkommande intäkter. Din gammelfarfars läkare visste att kolhydrater var problemet. Din läkare vet att du är en inkomstkälla".

Inlägget delades över 150 gånger efter att det publicerades den 30 november 2025. Påståendena spreds även på X.

Källan som hänvisas till i inlägget hittas i ett engelskt inlägg på X med exakt samma text. Det virala inlägget publicerades av en "personal fitness trainer" i Wales enligt kontots information.

Image

Skärmdump av ett Facebook-inlägg med de falska påståendena (från 14.1.2026; det röda krysset har tillagts av AFP)

Diabetes omfattar olika tillstånd där sockerhalten i blodet är för hög. Huvudtyperna är typ 1- och typ 2-diabetes. Den förstnämnda är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln så att kroppen inte längre kan producera insulin för att transportera socker som en energikälla till cellerna. I typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, d.v.s. det uppstår insulinresistens. Vid typ-1 diabetes behöver man få behandling med insulin hela sitt liv, medan behandling för typ 2-diabetes grundar sig på livsstilsförändringar såsom hälsosam kost, vikthantering och motion samt insulin eller andra läkemedel vid behov.

Experter berättade för AFP att personer med diabetes rekommenderas äta samma kost som befolkningen i övrigt och att kolhydrater utgör en viktig del av detta. De sade att rekommendationerna för att behandla diabetes har förändrats under årens lopp på grund av att insulin och andra typer av läkemedel upptäckts och kunskap om näring har ökat.

Innan insulin upptäcktes ledde diabetes till död

"Kostrekommendationerna för diabetes har förändrats så att fler kolhydrater är tillåtna idag än på 1800-talet", sade Elina Pimiä, specialistöverläkare vid Diabetesförbundet i Finland, till AFP den 10 december 2025.

Ingrid Larsson, docent i klinisk experimentell nutrition vid Göteborgs universitet och klinisk näringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kommenterade också historien om diabetesbehandlingar för AFP den 10 januari 2026. Hon förklarade att kostrekommendationerna förändras när kunskapen ökar om vad som är hälsosamt för personer med både typ 1- och typ 2-diabetes. Det samma gäller också andra kostrelaterade sjukdomar och generella rekommendationer om hälsosamma matvanor. 

Innan insulinet existerade som läkemedel "visste man att personen med diabetes fick lägre nivåer av socker i urin om man undvek kolhydratrika livsmedel exempelvis bröd, pasta och potatis", sade Larsson. Vid tidiga försök att behandla diabetes försökte man därför reglera blodsockernivån med hjälp av kosten. 

På 1800-talet, alltså perioden som lyfts fram som den gyllene standarden för behandling i sociala medier, ledde typ 1-diabetes till död inom en kort tid, förklarade Pimiä. Läkare visste att socker och stärkelse ökade blodsockernivån och en lågkolhydratkost som huvudsakligen bestod av kött och fett kunde förlänga patienternas liv "åtminstone litegrann".

I början av 1900-talet utvecklades kostmönster där patienter fastade för att sänka blodsockernivåerna, vilket ofta ledde till svår hunger. För att undvika detta, utvecklade man extremt fettrika kostmönster, sade Pimiä.

"Risken med en kost som enbart baserades på kött och fett i vilken man skulle undvika livsmedel med socker och stärkelse var att patienter med typ 1-diabetes kan utveckla ketoacidos (mycket hög koncentration av ketonkroppar i blodet) som kan bli ett livshotande tillstånd, då som nu", förklarade Larsson. Ketoner är en typ av syra som bildas när cellerna inte får energi från blodsockret och förbränner fett. "Det var vanligt att personer med typ 1-diabetes dog till följd av ketoacidos före insulinet och i dess början. Innan insulinet fanns levde man inte länge om man hade fått typ 1-diabetes då insulin är ett livsviktigt hormon."

"Det är viktigt att märka att innan insulin upptäcktes hade personer med typ 1-diabetes en förväntad livslängd på under tre år oberoende av dessa dieter", sade Pimiä. "'Livsuppehållande behandling var inte en bra eller botande behandling utan snarare ett sista försök att fördröja det oundvikliga."

Detta förändrades 1921 med upptäckten av insulin, enligt experterna. Pimiä förklarade att insulin först användes tillsammans med en kolhydratreducerad kost men snart upptäckte man att individer med typ 1-diabetes kunde äta en mer varierad kost med hjälp av insulin.

Under 1950- och 60-talet förstod man att det fanns olika typer av diabetes och särskilt vid behandlingen av typ 2-diabetes betonade man vikthantering och förbättring av insulinkänslighet genom kost. "I forskning upptäcktes ett intressant fenomen: en kost med flera kolhydrater kunde förbättra effekten av insulin i vävnader jämfört med en mycket fet kost", sade Pimiä.

"I dag bygger kostrekommendationer på bättre förståelse av skillnaderna mellan typ 1- och typ 2-diabetes, på evidens om långsiktiga komplikationer (särskilt hjärt-kärlsjukdom) och på att flera kostmönster kan fungera och därför behöver anpassas till individen", sade dietist Afroditi Barouti som disputerade inom kost vid diabetes vid Karolinska Institutet. Hon förklarade för AFP den 13 januari 2026 att svenska och internationella riktlinjer betonar att olika kostmönster kan vara effektiva, och att ett lägre intag av processade och sockerrika kolhydrater ofta förbättrar glukoskontrollen.

I t.ex. de europeiska rekommendationerna som publicerades 2023 står det att "olika slags livsmedel och kostmönster är lämpliga för diabetesbehandling och de viktigaste rekommendationerna för personer med diabetes liknar i stort sett rekommendationerna för befolkningen i övrigt".

"Innan insulinet fanns levde man inte länge om man hade fått typ 1-diabetes då insulin är ett livsviktigt hormon", betonade Larsson.

När det gäller typ 2-diabetes kommer läkemedel såsom metformin, insulin och nyare produkter "in i bilden när kost och motion i sig inte räcker till att nå en tillräckligt blodsockerbalans", sade Pimiä. "Påståendet att mängden kolhydrater ökades endast på grund av försäljning av läkemedel stöds inte av historien av behandlingsrekommendationer eller bevis från forskning."

Hon underströk att medan en person med typ 1-diabetes på 1850-talet praktiskt höll på att svälta ihjäl, är det möjligt att leva ett helt liv med diabetes med hjälp av balanserad kost och moderna behandlingar på 2020-talet.

Image

Produktion av insulin vid en fabrik av läkemedelsföretaget Novo Nordisk i Chartres i Frankrike den 17 februari 2024 (AFP / JEAN-FRANCOIS MONIER)

Kolhydrater är en viktig del av kosten

Kolhydrater är kroppens viktigaste energikälla, och hjärnan använder främst glukos (som kolhydrater bryts ner till) som bränsle, förklarade Barouti.

Det finns olika slags kolhydrater, någonting som inte tas i hänsyn i påståendena i sociala medier.

"Problemet med att enbart prata om kolhydrater när man för resonemang om kost och sjukdom (diabetes i detta fall) är att man inte enbart äter kolhydrater i den mat man äter samt att det finns olika former av kolhydrater", sade Larsson. De omfattar allt från de enklaste sockerarterna såsom glukos och sackaros (strösocker) till fiberrika kolhydrater i bröd, gryn, mjöl, grönsaker, baljväxter och rotfrukter. "De olika formerna av kolhydrater påverkar blodsockernivån olika och i livsmedel såsom bröd, grönsaker och baljväxter bidrar de med många olika näringsämnen som påverkar vår hälsa, också vid diabetes."

Barouti betonade att fibrer är "särskilt viktiga vid diabetes, eftersom de bromsar upptaget av socker i tarmen och kan bidra till ett jämnare blodsocker efter måltid". Hon förklarade att ett lågt fiberintag kan leda till förstoppning, sämre tarmhälsa och större blodsockersvängningar, och eventuellt även öka risken för brist på vissa näringsämnen.

"Med en kost med måttligt intag av kolhydrater rika på fiber och fullkorn är lättare att hantera diabetessjukdomen med hänsyn till blodglukosnivåer på kort och längre sikt", sade Larsson.

Å andra sidan bör personer med diabetes undvika processade, raffinerade och sockerrika kolhydrater som drycker sötade med socker, godis och vita spannmålsprodukter, eftersom de snabbt tas upp i kroppen och ger kraftiga blodsockerstegringar samtidigt som de är näringsfattiga, sade Barouti. Detta ligger i linje med allmänna kostråd.

Experterna menade att det inte finns situationer där personer med diabetes kategoriskt borde undvika alla kolhydrater.

Kost med mycket kött och fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom

En kost med mycket kött och fett har hälsorisker i motsats till inläggets påstående om att de skulle vara "säkra".

"Kött och fett som säkra livsmedel måste speglas i den tiden som de kostråden gavs dvs. i pre-insulin-eran då man endast hade kosten (och alkohol) att påverka blodsockernivån", sade Larsson. "En större andel kött och fett, framför allt mättat fett som finns i kött och mejeriprodukter, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom."

Hon förklarade att risken för hjärt- och kärlsjukdomar bland personer med både typ 1- och typ 2-diabetes är högre jämfört med personer utan diabetes. Risken finns om man har normalvikt men ökar om man har övervikt eller obesitas.

Barouti sade också att rikliga mängder mättat fett i måltider kan försämra insulinkänsligheten efter måltiden, och att äta stora mängder fett (oavsett typ) kan ge många kalorier, vilket kan bidra till ofrivillig viktuppgång om man inte förbrukar de extra kalorierna. Kött är en viktig proteinkälla, men personer med diabetes som samtidigt har avancerad kronisk njursjukdom bör rådgöra med sin läkare innan de ökar sitt proteinintag kraftigt, sade hon.

Du kan läsa mer av AFP:s granskningar om hälsoämnen här.