Överdrivna och missvisande påståenden om bin och honung sprids på nätet
- Publicerad den 25 oktober 2024 15:08
- Lästid: 9 minuter
- AFP Frankrike, AFP Rumänien, AFP Finland
Copyright © AFP 2017-2025. Kommersiell användning av innehållet kräver en prenumeration. Klicka här för mer information.
"Visste du att honung innehåller ett ämne som hjälper hjärnan att fungera bättre?" påstås det i ett svenskt Facebook-inlägg. Likadana inlägg har delats över 200 gånger sedan de började spridas på svenska på Facebook och Instagram 2023. I inläggen listas även andra påståenden om bin och honung, t.ex. att propolis eller bikitt är ett av naturens mest kraftfulla antibiotika och att man kan hålla sig vid liv genom att endast äta honung.
Likadana påståenden sprids även på andra språk, bl.a. finska, franska och rumänska.
Vissa påståenden på listan stämmer men andra är överdrivna, missvisande eller falska, sade flera experter som AFP intervjuade.
"Fördelarna av honung, [...] propolis, drottningsaft osv. är obestridliga. Å andra sidan borde man inte prata strunt", sade Henri Clément, ordförande för den nationella biodlingsunionen i Frankrike (UNAF) till AFP i en intervju den 2 september 2024.
Man kan inte leva genom att endast äta honung
I inläggen hävdas att en sked honung är tillräcklig att hålla en person vid liv i 24 timmar. I vissa inlägg påstås det även att honung är ett av de få ämnena som i sig räcker för att hålla en person vid liv.
Generellt består honung av 80–85 % kolhydrater och 15–17 % vatten. Den innehåller också små mängder vitaminer, mineraler och antioxidanter som bidrar till dess samtliga näringsinnehåll.
Detta är ändå inte tillräckligt för att täcka människans näringsbehov.
"Allt organiskt liv på vår planet behöver både kolhydrater och protein. Mängden pollen som finns i honung är för låg för att täcka vårt dagliga proteinbehov", sade Natuschka Lee från Sveriges lantbruksuniversitet till AFP i ett mejl den 20 oktober 2024. "Till och med bina lever inte bara på honung utan kompletterar deras diet med både pollen och bibröd (som har tillverkats från honung)."
Anneli Salonen, forskningsspecialist vid Finlands biodlares förbund, höll med.
"Honung saknar proteiner, fett, vitaminer och så vidare nästan totalt", berättade hon för AFP i ett mejl den 1 oktober 2024. "Den har något pollen som innehåller protein, fett och mineraler men mängderna är knappast tillräckliga för människans behov."
Experterna sade också att påståendet att honung i sig kan hålla en människa vid liv i 24 timmar kan vara missvisande.
Marie-Laure Legroux, viceordförande för den centrala biodlingsförsamlingen i Frankrike, berättade för AFP den 12 september 2024 att honung är socker och att vilken mat som helst som man äter i en dag håller en person vid liv.
"Men man kan också inte äta i 24 timmar och hålla sig vid liv. Det går inte ihop!" lade hon till.
Honung innehåller inte "levande enzymer"
Påståendet att honung innehåller "levande enzymer" som dör när de kommer i kontakt med metall är falskt.
Experterna sade att enzymer inte egentligen är levande.
"Levande enzymer är mera ett romantiskt begrepp – egentligen handlar det bara om att de fungerar optimalt eller inte – beroende på betingelserna. Om betingelserna inte är optimala så försvagas deras effekt", sade Lee.
Enzymer är proteiner som accelererar kemiska reaktioner i kroppen. De spelar en viktig roll i metabolismen genom att hjälpa till att bryta ned fett, proteiner och kolhydrater i matsmältningen och använder dem för växt och cellreparation. Människans kropp producerar enzymer naturligt men de finns också i mat.
Legroux sade att enzymer produceras av levande celler och att de är organiska ämnen som accelererar reaktioner i bins honungskörd. Förekomsten av enzymer varierar i bina. Dessa enzymer omvandlar nektarn till honung så småningom.
"Men enzymer är inte levande varelser, de är proteiner och därför dör de inte när de kommer i kontakt med en metallsked", förklarade hon. "Som biodlare förvarar vi honung i rostfritt stål i skördetid, d.v.s. i metall."
Lee sade att det är sant att vissa enzymer kan hämmas av vissa metalljoner. "Men då ska man fastställa vilka typer av enzymer (och sammansättningen av enzymer kan dessutom variera mellan olika honungssorter) och vilka typer av metalljoner det handlar om. Metallskedar kan ju bestå av olika metaller, legeringar etc.", sade hon. Hon lade till att det utförts en del studier kring detta men de har inte gett entydiga resultat och fler studier behövs.
Salonen höll med. "Honung är ett surt livsmedel och tidigare när det fanns till exempel aluminiumskedar kan vissa föreningar från skeden därför ha hamnat i honungen. På samma sätt kan metaller från material som används för honungsbehållare hamna i honung", sade hon. "Men jag tror inte att någonting kan lösas upp i honung från skedar av rostfritt stål som används i dag och de borde inte ha någon effekt på honungens sammansättning."
Honung hjälper inte "hjärnan att fungera bättre" mer än andra söta livsmedel
I inläggen hävdas att honung "innehåller ett ämne som hjälper hjärnan att fungera bättre". Som ett sött livsmedel har honung naturligt en påverkan på hjärnan, men inte mer än andra livsmedel av samma typ, sade experterna.
Hjärnan är kroppens mest energikrävande organ och använder hälften av energin från socker i kroppen eftersom den "är beroende på socker som sin huvudbränsle", står det på Harvard Medical Schools webbsida. Men även om hjärnan behöver glukos kan för mycket av den orsaka negativa effekter såsom viktökning, diabetes och till och med problem med att bilda minnen.
Salonen sade att socker i honung kan aktivera många funktioner i kroppen men hon var inte medveten om ett specifikt ämne i honung som skulle förbättra hjärnans funktion.
Lee höll med att det inte finns några bevis på påståendet.
Enligt en översiktsartikel från 2023 (arkiverad version) kan honungen höja hjärnhälsan genom att förbättra minnen, skydda nerverna och minska stress och inflammation. Fördelarna är kopplade till honungens antioxidantiska föreningar. Dessa föreningar hjälper till att minska neurotoxiska ämnen, d.v.s. ämnen som stör nervsystemets funktioner, och stöda hjärnans funktion. Ytterligare forskning behövs ändå att undersöka honungens förmåga att behandla neurodegenerativa sjukdomar, enligt artikeln.
Är propolis verkligen ett av "naturens mest kraftfulla antibiotika"?
Propolis, d.v.s. bikitt eller kittvax, är det material som bin använder t.ex. för att täta bikupan. Dess råmaterial är hartsöverdraget på lövträds knoppar och kåda från tall och gran, enligt Livsmedelsverket.
Effektiviteten av propolis är baserad på de växter som bin samlar råmaterialet från, förklarade Salonen.
"Föreningarna – och deras effektivitet – varierar mycket bland propolis från olika delar av världen", sade hon. "Bin världen över producerar ändå propolis från de antibakteriella föreningarna i de omgivande växterna och använder den som ett kemiskt vapen mot mikrober i bikupan."
Hon sade att en av fördelarna av propolis som ett antibiotikum är att bakterier generellt inte kan utveckla resistens mot den eftersom den har flera aktiva ingredienser. Detta har också nackdelar. "Nackdelen är densamma, alltså eftersom dess kemiska sammansättning varierar mycket kan den inte ges status av medicin eller ens hälsopåståenden i EU", sade hon.
Lee sade att påståendet om propolis som ett av naturens mest kraftfulla antibiotika är "överdrivet". "Det finns för få vetenskapliga studier kring detta", sade hon och lade till att det inte betyder att man ska förkasta påståendena. "Det är ju i alla fall ett skydd för bina – om man sedan kan extrapolera det till människan så bör man förstås undersöka det vidare. Det finns flera frågor här, såsom vilka de antibiotika-specifika egenskaperna är? Det kan ju finnas mikrober som inte berörs av dessa."
Antonio Salatino, professor vid avdelningen för botanik vid São Paulo universitet, har gjort omfattande forskning om propolis (t.ex. här). Han sade att det är "diskutabelt att betrakta propolis som ett 'antibiotikum'". Orsaken är att "antibiotika" syftar på mediciner som produceras av läkemedelslaboratorier för att behandla sjukdomar och att läkare generellt inte föreskriver propolis bortsett från enstaka fall, berättade han för AFP den 25 september 2024. "Inget läkemedelslaboratorium har hittills varit med om att producera och kommersialisera läkemedel baserade på propolis", sade han.
Det finns ändå hundratals vetenskapliga artiklar där man undersökt delar av propolis och observerat att de förebygger tillväxten av flera sjukdomsorsakande bakterier, tillade han.
T.ex. en översiktsartikel från 2019 (arkiverad version) visade att propolis fungerar mot olika typer av bakterier även om dess verksamhet beror på dess kemiska sammansättning och varierar mellan olika länder.
Har honung ett bäst före-datum?
Ett ytterligare påstående i inläggen är att honung inte har ett bäst före-datum.
Det är sant att honung inte har ett utgångsdatum på samma sätt som många andra livsmedel eftersom dess låga fukthalt, sura pH-värde och höga sockerhalt ger den naturliga konserveringsegenskaper som hjälper till att förebygga tillväxten av bakterier och mjöldagg. Honungens textur, färg och smak kan ändå förändras över tid om den inte förvaras på rätt sätt.
Enligt Finlands biodlares förbund försämras honungens kvalitet över tid. Värme påskyndar processen och gör att sockerarterna bryts ned snabbare vilket leder till att det bildas ett ämne i honung som är giftigt för bin, hydroximetylfurfural.
Enligt förbundet håller honung om den förvaras rätt i minst två år i rumstemperatur.
Inte alla bin lever i "mindre än 40 dagar"
I inläggen står det även att ett bi lever i mindre än 40 dagar, besöker minst 1 000 blommor och producerar mindre än en tesked honung under sin livstid.
Siffrorna stämmer i princip ganska långt men det finns flera nyanser.
Enligt Naturskyddsföreningen lever arbetsbina i 4–9 månader under vintersäsongen men bara sex veckor under sommaren eftersom de arbetar så hårt att detta leder till ett kortare liv.
Mängden blommor bin besöker beror på tidsperioden som man talar om. "Bin besöker flera hundra blommor per dag. Det är alltså mycket mer [om det handlar om deras hela livstid]", sade Legroux. Hon sade att det är sant att bin genomsnittligt producerar mindre än en tesked av honung under sin livstid.
Enligt UNAF:s webbsida om biskydd kan ett bi lagra 500 000 pollenkorn på ett bakben och besöka 250 blommor på en timme.
Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?
Kontakta oss