FN och WHO rekommenderar inte att barn ska ha sex så tidigt som möjligt

Förenta nationerna (FN) och Världshälsoorganisationen (WHO) har publicerad riktlinjer för sexualundervisning i skolor där de ger åldersanpassad information om olika aspekter av sexualitet. Men dokumenten har blivit föremål för misinformation som har fått stor spridning i sociala medier på olika språk. I en svensk artikel publicerad i maj påstås att WHO och FN förespråkar att barn bör ha sex så tidigt som möjligt. I myndighetens dokument nämns inte detta.

"FN:s och WHO:s globala 2023-sexagenda: Barn ska ha sexpartners så tidigt som möjligt", står det i rubriken till en artikel i NewsVoice som har delats på Facebook.

Artikeln publicerades i NewsVoice den 11 maj och spreds hundratals gånger under de följande veckorna. AFP har också tidigare granskat påståenden som gjorts i NewsVoice. NewsVoice sammanfattar en artikel som publicerades på Stop World Control, en webbsida med innehåll riktat emot organisationer såsom WHO.

Texten i NewsVoice hänvisar till två dokument: FN:s International Technical Guidance on Sexuality Education (Internationella tekniska riktlinjer för sexualundervisning) (arkiverad version) och WHO:s Standards for Sexuality Education in Europe (Standarder för sexualundervisning i Europa) (arkiverad version). Medan vissa delar av dokumentens innehåll beskrivs korrekt, används andra delar felaktigt som bevis på påståendet att organisationerna sexualiserar barn genom att uppmuntra dem att ha sex så tidigt som möjligt.

Image
En skärmdump av artikeln i NewsVoice med de falska påståendena (tagit 3.7.2023)

Påståendena delades hundratals gånger i svenska sociala medier. Vaken, en annan sajt som sprider konspirationsteorier (se rapporter t.ex. här och här), publicerade en kortare version av NewsVoices artikel. Liknande påståenden om riktlinjer för sexualundervisning har också publicerats på andra språk, såsom grekiska.

Det finns ett bredare falskt narrativ om globala försök att sexualisera barn. AFP har granskat sådana påståenden tidigare, t.ex. här och här.

Medan omfattande sexualundervisning från tidig ålder främjas, enligt FN:s och WHO:s dokument, uppmuntras barn inte på något sätt att ha "sexpartners" så tidigt som möjligt.

Vad innehåller dokumenten?

De två dokumenten som artikeln hänvisar till framställer riktlinjer för sexualundervisning.

FN:s International Technical Guidance on Sexuality Education publicerades 2018. Riktlinjerna fokuserar på omfattande sexualutbildning där tonvikten läggs på undervisning och lärande om sexualitet i vid bemärkelse, vilket omfattar dess kognitiva, emotionella, fysiska och sociala aspekter.

Som det står i dokumentet, utvecklades riktlinjer "för att hjälpa utbildnings-, hälso- och andra relevanta myndigheter att utveckla och genomföra program och material för omfattande sexualundervisning i skolor och utanför skolor". Det handlar om ämnen såsom sexuell och reproduktiv hälsa, relationer, våld och mänsklig utveckling samt utveckling och genomförande av program för omfattande sexualundervisning. I den svenska artikeln hänvisas dokumentet till som "officiella riktlinjer för grundskolor runt om i världen". Men som det står i dokumentet är riktlinjerna "frivilliga eftersom mångfalden av olika nationella sammanhang där sexualundervisning äger rum samt regeringarnas befogenhet att bestämma innehållet i läroplanerna i sitt land erkänns i dem".

I NewsVoices artikel görs gällande att "sexualisering av barn är en del av FN:s Agenda 2023". Det är sant att standarderna är del av Education 2030, d.v.s. globala mål för utvecklingen av utbildning fram till 2023, vilket i sin tur är del av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan gäller ekonomiska, sociala och miljöaspekter av hållbar utveckling men den har blivit föremål för misinformation. AFP har granskat påståenden om agendan också tidigare, t.ex. här och här.

När det gäller Standards for Sexuality Education in Europe, publicerades dokumentet av WHO:s regionkontor för Europa och det tyska federala centret för hälsoutbildning (BZgA) 2010. Det finns tillgängligt på webbsidan av BZgA:s WHO:s samarbetscentrum for sexuell och reproduktiv hälsa på olika språk – men inte på svenska – tillsammans med ett FAQ-dokument (arkiverad version) med svar på frågorna som ställts om standarderna.

Som det står i dokumentet, anger standarderna "vad barn och ungdomar i olika åldrar bör veta och förstå, vilka situationer eller utmaningar de bör kunna hantera i dessa åldrar och vilka värderingar och attityder de bör utveckla". I standarderna står det också att "när man talar om barns och ungdomars sexuella beteende är det mycket viktigt att komma ihåg att sexualiteten är olik för barn och vuxna och att vuxna inte bör undersöka barns sexuella beteende ur sitt eget perspektiv". Standarderna kan användas "för påverkansarbete samt utveckling eller uppgradering av läroplaner på olika utbildningsnivåer", står det i dokumentet. I dokumentet framställs en matris, som också ingår i NewsVoices artikel, där det visas vilka typer av information, färdigheter och attityder man kan lära barn i olika åldrar.

Tidiga sexpartners förespråkas inte i FN:s och WHO:s dokument

Medan vissa inlärningsmål citeras korrekt i NewsVoices artikel – såsom att barn bör lära sig om sexuell attraktion och sexuella beteenden – främjas inte idén om att barn bör ha "sexpartners så tidigt som möjligt" i dokumenten.

Enligt NewVoices artikel visar målen i FN:s dokument att "barn ska förberedas för att tidigt utveckla sexuella relationer". Men i avsnittet som citeras som bevis på sidan 16 i dokumentet under rubriken "Vad är omfattande sexualundervisning?" nämns inte "tidiga" sexuella relationer. Istället står det i texten: "Syftet är att ge barn och ungdomar kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar som ger dem möjlighet att förverkliga sin hälsa, sitt välmående och sin värdighet; utveckla respektfulla sociala och sexuella relationer; överväga hur deras val påverkar deras eget och andras välmående; och förstå och säkerställa skyddet av deras rättigheter under hela livet."

När det gäller WHO:s dokument, står det i NewsVoices artikel att "barn mellan 9 och 12 år bör ha sin första sexuella erfarenhet och lära sig att använda nätpornografi". Som bevis visas en skärmdump av inlärningsmålen för barn mellan 9 och 12 år på sidorna 44–45 i dokumentet. "Den första sexuella erfarenheten" nämns dock under rubriken "information", d.v.s. ämnen som barn bör ges information om, inte saker som de bör göra.

Image
En skärmdump av sidan 44 av WHO:s dokument där "den första sexuella erfarenheten" visas under "information" (tagit 3.7.2023; märkningar tillagda av AFP)

I WHO:s dokument står det ingenting om att lära barn att använda nätpornografi. Istället rekommenderas det att barn bör lära sig att hantera pornografi som de kan hitta på nätet, samt att vara medvetna om riskerna och fördelarna med mobiltelefoner och internet. Dessutom beskrivs nätpornografi som något som kan ha en negativ påverkan på barnets utveckling. På sidan 21 under rubriken "Motivering för sexualundervisning" förklaras det att mobiltelefoner och nätet är viktiga informationskällor men att "mycket av den informationen, särskilt när det gäller sexualitet, är förvrängd, obalanserad, orealistisk och ofta förnedrande, särskilt för kvinnor (internetpornografi)".

Det betonas, i både FN:s och WHO:s riktlinjer, att sexualundervisning har visats leda till senare, snarare än tidigare, sexuella erfarenheter. I avsnittet "Bevis för omfattande sexualundervisning" på sidan 28 i FN:s dokument beskrivs att läroplansbaserade sexualundervisningsprogram bidrar till att ungdomar börjar ha sex senare, minskar samlagsfrekvensen och antalet sexpartners. Som bevis citeras en översiktsartikel från 2018 som beställts av UNESCO och som genomförts av två oberoende forskare vid Oxford universitet (arkiverad version). I BZgA:s FAQ-dokument står det att "en av de vanligaste oroligheterna när det gäller sexualundervisning är att den skulle uppmuntra till tidiga sexuella relationer" men att "det inte finns några bevis för sådana påståenden". I dokumentet hänvisas till en tidigare översiktsartikel som UNESCO sammanställt 2011 (arkiverad version). I artikeln dras slutsatsen att sexualundervisningsprogram som är baserade på en omfattande läroplan "kan fördröja början av sexuell aktivitet bland ungdomar och unga människor".

Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?

Kontakta oss