Maskroste har inte bevisats vara "effektivare" mot cancer än cytostatika, varnar experter

"Maskros dödar 98 procent av cancercellerna inom några dagar", börjar ett svenskt inlägg på Facebook. "Cellgifter är mycket skadligt, smärtsamt och dödar även friska celler i kroppen", hävdar det och lägger till att maskrosor är ett sätt "att förebygga och behandla cancer utan att uppleva smärta och utan att skada friska celler". Inlägget hänvisar till en studie av forskare vid Windsors universit samt en historia av en man som påstås ha blivit frisk från cancer genom att dricka maskrosrotste. Det finns också länkar till flera andra studier av ämnet i inlägget.

Samma text har delats mer än 900 gånger den senaste tiden. Påståendena har spridits på svenska sedan åtminstone 2019, men de dök upp på Facebook igen i mars 2023. Liknande påståenden har också cirkulerat på andra språk, så som grekiska, franska, koreanska och kroatiska.

Image

Skärmdump av den övre delen av ett inlägg med de falska påståendena (tagit 23.3.2023)

Image

Skärmdump av den nedre delen av ett inlägg med de falska påståendena (tagit 23.3.2023)

 

Även om den kanadensiska studien fann vissa lovande effekter av maskrosextrakt mot cancerceller, genomfördes den endast in vitro och resultaten bekräftades aldrig av ytterligare kliniska studier. En av författarna till studien, Caroline Hamm, kallade påståendet att maskroste kan bota cancer bättre än cellgifter för "grundlöst" och varnade för att patienter som avbryter sin cancerbehandling för att ersätta den med te "kunde dö". Att maskrosrot eller maskrosrotsextrakt kan användas som cancerbehandling för människor har ännu inte bekräftats genom vetenskaplig forskning.

Flera experter sade till AFP att det inte finns några studier på människor som skulle visa att maskrosrotsextrakt eller te kan bota cancer eller att dessa är effektivare än cellgifter.

Författarna till Windsor universitets studie varnar för dess begränsningar

Texten som sprids i sociala medier är baserad på en studie (arkiverad version) gjord vid Windsors universitet i Kanada som publicerades i februari 2012 i den vetenskapliga tidskriften PLOS One. Studien omfattar hur effektivt maskrosrotsextrakt är när det gäller att frammana så kallad programmerad celldöd i tre cellinjer för kronisk myeloisk leukemi (KML), dvs. in vitro-effekten av extraktet på KML-cancerceller.

Studiens författare Caroline Hamm och Siyaram Pandey drog slutsatsen att maskrosrotsextrakt har "stor potential som ett giftfritt och effektivt alternativ till konventionella cellgiftsbehandlingar som finns tillgängliga idag".

Även om det observerades en försvagning, eller till och med programmerad död, av några celler efter 48 timmar, genomfördes inte tester på djur eller människor utan endast in vitro ("i glaset"), det vill säga i cellodlingar, och därför kan slutsatserna inte tillämpas på människor utan ytterligare studier.

Läkemedelsverket förklarar på sin webbsida att "för att ta fram en säker medicin behöver man göra många undersökningar och tester" och berättar hur en ny medicin först testas på celler i laboratoriet och sedan på djur, och efter detta på människor.

— In vitro-studien är inte tillräcklig för att säga att en behandling är effektiv, sade Evangelos Filopoulos, ordförande för den hellenistiska cancerföreningen, till AFP i ett telefonsamtal den 2 februari 2023.

En klinisk fas 1-studie för att undersöka effekten av masrotsrotextrakt inleddes 2013 och avslutades sedan. AFP har inte hittat några bevis för att en fas 2-studie skulle ha genomförts.

Forskaren Siyaram Pandey sade den 17 januari 2023 att studien inte hade slutförts på grund av bristande finansiering. "Jag är forskare, inte onkolog, så jag kan göra endast preklinisk forskning, det vill säga prövningar med cancerceller i en petriskål – alltså in vitro – och med djurmodeller. Vår forskning visar att maskrosrotsextrakt är mycket effektivt när det gäller att döda cancerceller. Det har bevisats vara mycket selektivt när det gäller cancerceller och det påverkar inte friska celler. I detta avseende är det bättre än många cellgiftsmediciner. Men jag kan inte säga någonting om dess effekt på cancerpatienter. Endast en onkolog eller en expert inom sjukvård kan svara på detta", skrev Pandey till AFP angående studien som publicerades i PLOS One 2012.

Redan 2012 varnade Caroline Hamm i artikel publicerad av CBC News (arkiverad version) om att hennes forskning visat att te med maskrosrotsextrakt kan "skada såväl som gynna" och att det kan störa vanlig cellgiftsbehandling.

I texten som sprids på nätet nämns också fallet med den 72-årige patienten John DiCarlo vars historia skrevs om i CBC News artikeln. DiCarlo togs in på sjukhuset på grund av leukemi men han svarade inte på behandlingen. Efter att han började dricka maskrosrotste som läkare ordinerade, ska hans tillstånd förbättrats och cancern gick i remission. När artikeln publicerades hade han varit cancerfri i tre år.

Fallet av John DiCarlo beskrivs tillsammans med andra fall i en vetenskaplig artikel (arkiverad version) som publicerades i november 2013 i tidskriften Blood, som publiceras av The American Society of Hematology. Caroline Hamm var en av artikelns författare.

Men det är inte möjligt att bekräfta att maskrosrotste kan bota leukemi baserat på ett eller flera enskilda fall. I artikeln nämns dessutom andra fall av patienter som drack maskroste men som dog av sjukdomen.

En annan CBC News artikel som publicerades 2017 (arkiverad version) hänvisade till den våg av missinformation som Hamms forskning om maskrosrotsextrakt lett till.

— Jag får mejl varje vecka från människor världen över som vill sluta med standardbehandlingar och ta detta [maskrosrotsextrakt] istället på grund av dessa ogrundade påståenden. De kan dö om de tror på detta, sade onkologen.

I en tidigare faktagranskning av AFP sade Hamm att "de flesta människor [med cancer] svarar inte" på behandling med maskrosrotsextrakt.

Image

En maskros den 6 november 2021 i Taichung i centrala Taiwan ( AFP / Sam Yeh)

AFP bad flera experter att kommentera studien från 2012.

— Resultaten i den här studien är förmodligen sanna men de ger väldigt lite information", sade Raphael Itzykson, professor i hematologi vid Saint Louis sjukhuset i Paris, till AFP den 13 januari 2023.

Enligt honom genomfördes studien "in vitro med mycket konstgjorda modeller. En in vitro-studie ger en extremt låg bevisnivå" till skillnad från en in vivo-studie, dvs. en studie på levande varelser.

Dessutom var koncentrationerna av maskrosextrakt som användes extremt höga, förklarade han.

— I litteraturen hävdas att dricka maskroste skulle ha en terapeutisk effekt. Problemet är att extraktet som avses i studien från 2012 har en hög koncentration av aktiva ingredienser: det finns inget sätt att jämföra koncentrationerna av detta extrakt med ett örtte.

— För att nå samma koncentration i människor, borde patienten dricka minst en hink te, berättade Rick Schots, chef för hematologiavdelningen vid universitetssjukhuset i Bryssel, för AFP den 13 januari.

— Studier som genomförs in vitro, det vill säga på cellinjer, visar att cancerceller dör. Men koncentrationerna – av maskrosrotsextrakt – som används är mycket högre än vad som skulle uppnås i en människa, lade han till.

Dessutom gäller studien KML, en särskild form av blodcancer. Även om det fanns en studie som skulle bevisa fördelar med att behandla denna sjukdom med en metod baserad på maskrosrotsextrakt, skulle detta inte betyda att en sådan behandling skulle vara effektiv mot andra former av cancer.

— Det finns olika typer av cancer och olika läkemedel beroende på deras molekylära differentiering. Alla läkemedel är inte effektiva mot alla typer av cancer, förklarade Evangelos Filopoulos.

Maskros har inte bevisats vara effektiv mot cancer i vetenskapliga studier på människor

I de svenska inläggen hävdas att man kan använda maskros för att behandla flera olika former av cancer, vilket stöds med länkar till olika studier. Läkare som intervjuats av AFP sade dock att det för tillfället inte finns vetenskapliga bevis för att maskrosrotsextrakt i någon form skulle vara effektivt när det gäller att behandla cancer i människor.

— Man har inte upptäckt något ämne i världen som skulle kunna används för att bota alla former av cancer, sade Myung Seung-Kwon, professor vid det nationella cancercentret i Sydkorea, till AFP 2021.

— Cancer behandlas med en mängd olika beprövade metoder, bland annat cytostatika, operationer eller strålbehandling.

— För att ett ämne ska kunna bevisas vara effektivt mot cancer, måste det inte bara testas genom studier i laboratoriet och studier på djur men också genom flera försök på människor med tusentals deltagare, sade han.

De få studier som finns om effektiviteten av maskrosextrakt mot KML "är rätt så gamla och verkar inte ha lett till kliniska försök. De flesta av dem har publicerats i okända tidskrifter", sade Manuel Cliquennois, hematolog och regional chef vid det franska blodcentret EFS, till AFP den 12 januari 2023.

När det gällde Caroline Hamms och Sirayam Pandeys studie från 2012 som publicerats i en vetenskaplig tidskrift, ansåg Manuael Cliquenois att det fanns "granskningsproblem" med artikeln.

Image

Ett par med ett barn gick på en maskrosäng utanför byn Rachmanovo, cirka 50km från Moskva, den 28 maj 2020. ( AFP / Kirill KUDRYAVTSEV)

Memorial Sloan Kettering Cancer Center, ett stort cancerbehandlings- och forskningscenter i USA, skriver på sin webbsida att "kliniska studier behövs för att fastställa under vilka förhållanden maskros kan vara tryggt och effektivt" för sjuka patienter.

— Om det fanns en potentiell användning, skulle läkemedelsindustrin ha undersökt maskrosrots-extrakt som behandling. Alla letar efter läkemedel mot cancer men det finns ingen långtgående forskning om maskrosrot, sade Evangelos Filopoulos.

Dessutom dödar cellgifter inte alla celler i området som behandlas, i motsats till vad hävdas på sociala medier, utan de stoppar tillväxten av cancerceller och celler som förökar sig aggressivt, förklarade Evangelos Filopoulos.

— Riktade cellgiftsbehandlingar påverkar cancerceller selektivt, sade han.

Men de kan också "påverka friska celler – det är därför de orsakar biverkningar", sade han.

I inläggen hävdas också att cellgifter tros "vara orsaken till dödsfall hos de flesta cancerpatienter". Även om Cancerfonden på sin webbsida förklarar att cytostatika dödar "också oftast en del av de normala cellerna i till exempel benmärg, hår och slemhinnor" och orsakar biverkningar så som sänkta blodvärden, håravfall och mag-tarmbesvär, lägger den dock till att "de normala cellerna har ofta bättre förmåga att återhämta sig. Därför går biverkningar av cytostatika tillbaka när man gör uppehåll i behandlingen och försvinner helt eller delvis när den har avslutats".

Inläggen antyder att en behandling baserad på naturprodukter skulle vara bättre än cellgiftsbehandling. Men detta argument är inte giltigt, enligt Bruno Raynard, chef för avdelningen för dietik och nutrition vid Institut Gustave Roussy i Villejuif i Frankrike.

— I dessa studier tar man maskrosrotsextrakt och gör dem till kapslar, så de är molekyler, vilket är som att ta medicin. Det är inte alls naturmedicin, sade han den 13 januari 2023.

Andra läkemedel från källor i naturen har använts som cellgifter.

— Det fanns till exempel ett kemoterapiläkemedel tillverkat av gran men vi talar om mycket stora doser, sade Filopoulos.

Maskros är känd för sin användning i traditionell medicin

Förutom påståendena om maskros som cancerbot, listar de svenska inläggen ett antal andra påstådda hälsofördelar och säger att maskros kan användas för att behandla bland annat matsmältningsproblem, ben- och tandhälsa, urinvägsinfektioner och diabetes.

Maskros är känd för att den innehåller vitaminer och mineraler och för att den används inom traditionell medicin.

— De är förmodligen den mest näringsrika grönsaken som man kan äta – till och med mer än grönkål eller spenat", förklarade Nancy Geib, dietist vid Cleveland Clinic i Ohio, i denna artikel (arkiverad version) som publicerades i juli 2021.

Den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s kommitté för växtbaserade läkemedel (HMPC) skriver i en publikation från 2009 att maskros används för att "lindra symtom kopplade till milda matsmältningsstörningar" och att behandla mindre urinproblem. I publikationen nämns ingen etablerad användning inom modern medicin. En översyn av det vetenskapliga läget i ämnet 2019 visade att det inte fanns någon ny vetenskaplig information om dess användning.

Malin Söderberg, på enheten för växtbaserade läkemedel på Läkemedelsverket, förklarade i ett mejl den 24 mars att produkter som har ett medicinskt syfte eller marknadsförs med medicinska påståenden går under läkemedelslagen i Sverige, vilket kräver att produkterna är registrerade eller godkända av Läkemedelsverket. Läkemedel med växtmaterial kan antingen vara godkända växtbaserade läkemedel eller registrerade traditionella växtbaserat läkemedel. De förstnämnda godkänns på samma sätt som andra läkemedel medan för de sistnämnda grundar sig registreringen uteslutande på erfarenhet av långvarig användning.

När det gäller påståenden om maskrosens hälsofördelar sade Söderberg att Läkemedelsverket har "inte bedömt några kliniska studier gällande maskrosens effekter" angående dem. "Däremot finns traditionell medicinsk användning (30 år varav 15 inom EU) visad för matsmältningsproblem och lättare urinvägsbesvär", skrev hon.

På sociala medier sprids fler påståenden om naturliga botemedel mot allvarliga sjukdom. AFP har granskat några av dem till exempel här och här.