En kvinna låg i solen på Skeppsholmen den 10 maj 2011. (AFP / JONATHAN NACKSTRAND)

Video sprider felaktiga råd om solen, D-vitamin och solkräm

Antalet hudcancerfall har ökat i Sverige under de senaste decennierna. I en video som visats över hundratusen gånger i sociala medier uppmuntras människor att undvika solglasögon och solkräm. Enligt experter som AFP har pratat med ska man ta D-vitamintillskott vid behov i stället för att exponera sig för solen under långa perioder. De avråder att huden ska "tränas" för att tåla ökande mängder solljus.

"Vad som händer när solen nuddar vår hud, det är att vi får massa UV-strålning vilket är jättebra för det är det vi behöver för att kunna producera D-vitamin", säger en man i en video på Facebook. "Men ja, det skapar oxidativ stress och om dina celler inte är tillräckligt friska kan det vara väldigt påfrestande. därför behöver du skapa förutsättningar till att din kropp ska kunna hantera den här hälsosamma stressen från solen genom att ha friska mitokondrier."

Enligt honom kan detta uppnås genom att exponera huden för ökande mängder solljus.

Videon publicerades av Premium Lifestyle Club, ett svenskt företag inom holistisk hälsa, på Facebook och Instagram i början av april 2025.

Inlägget på Instagram fick mer än en tusen gilla-markeringar medan videon på Facebook har setts över hundratusen gånger.

Image
Skärmdump av Facebook-videon med de falska påståendena (från 13.6.2025; de röda kryssen har tillagats av AFP)

AFP har granskat liknande påståenden tidigare t.ex. här, här och här på engelska.

Experter berättade för AFP att det inte finns ett säkert sätt för huden att öka sin tolerans för solljus. Istället hjälper det att ta D-vitamintillskott om man inte får tillräckligt med vitaminet, menade de.

Solkräm leder inte till D-vitaminbrist

I videon görs det missvisande påståendet att solglasögon och solkräm stör många biologiska processer, bland annat förmågan att kunna konvertera och syntetisera D-vitamin "som majoriteten av oss har brist på".

Enligt Läkemedelsverket har D-vitamin många funktioner i kroppen, bland annat att bilda starka tänder och skelett (arkiverad version).

Kroppen får D-vitamin genom viss mat och solljus, men man behöver inte vistas i solen länge för att bilda D-vitamin. I stället räcker det att vara ute i solen i kortärmad tröja och shorts en kvart två eller tre gånger i veckan i juni och juli, förklarar Läkemedelsverket.

Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi vid Sahlgrenska akademin, sade att man kan få D-vitaminbrist i Norden till följd av brist på solljus och att de med mörkare hudfärg har en större risk för det.

"Vi har mycket mer problem med att sola för mycket än att sola för lite", sade han till AFP den 15 maj och pekade på en "ganska kraftig ökning av antalet hudcancer" de senaste årtiondena.

Larkö sade att solskyddsfaktorn (SPF) i solkrämer är ett mått på förmågan att hindra rodnad.

"Det stämmer ganska bra med D-vitaminproduktion", sade han. "Har man femtio så hindrar man ju en del."

Enligt Christopher Bunick, docent i dermatologi vid Yale universitet i USA, kan solskydd minska mängden UV-strålning som når huden, dock utan att hindra den helt.

Den 10 juni 2025 sade han till AFP: "Också med användning av solkräm når vissa nivåer av UV-strålning huden och därför kan D-vitamin bildas men sannolikt är detta (om solskydd används på rätt sätt) mindre än det dagliga kravet för människans kropp. Man kan få resten av D-vitamin som behövs genom tillskott."

I videon hävdas att det inte är "samma sak" att ta D-vitamin i ett tillskott jämfört med solen.

Bunick menade ändå att "orala tillskott kan uppfylla alla kroppens D-vitaminbehov och göra det möjligt för en person att följa säkra metoder för solen (hatt, kläder som skyddar mot solen, solskydd, att undvika solen mitt på dagen) och undvika skadliga kumulativa skador till DNA från UV-strålning".

När det gäller videons påståenden om att solglasögon kan hindra produktionen av D-vitamin, sade Bunick att de "definitivt inte hämmar kroppens förmåga att bilda D-vitamin eftersom huden ännu är exponerad för solen när man har solglasögon på sig".

Han tillade att överdriven exponering för solen genom ögonen kan leda till en form av ögoncancer kallad uvealt melanom.

Image
Skärmdump av en graf på Cancerfondens sida med antal insjuknande i hudcancer 1980–2023 (från 12.6.2025) (Socialstyrelsen)

"Felaktiga" råd

I videon görs också gällande att UV-ljus skapar oxidativ stress (ett fenomen som uppstår när halterna av fria radikaler i kroppen är för höga till följd av stress) och att man ska skapa förutsättningar för kroppen att hantera den.

Enligt videon kan man göra detta genom att få full spektrum av dagsljus i ögon och på huden i ökande mängder så att kroppen börjar bilda sitt "egna inre solskydd", melanin, och tåla mer solljus.

Men experterna sade att även om kroppen kommer att tåla mer solljus när exponeringen ökar är detta inte någonting som man borde sträva efter.

Bunick menade att oxidativ stress från UV-strålning kan leda till förändringar i genetiskt material, något som kan leda till cancer.

"Exponering för UV-strålning leder till melaninproduktion – detta är sant – men metoder att 'bygga tolerans' är olämpliga", förklarade han. Melanin ger hud och hår en mörk färgnyans och skyddar mot solbränna.

"Huvudsaken är att 'solbrunhet' är ännu en skada på huden och kroppens reaktion på skador från UV-strålning är att släppa ut och bilda mer melanin för att försöka skydda arvsmassan från skadliga UV-skador. Solbrunhet i sig antyder på skada på hudceller och en potentiellt ökad risk för hudcancer senare i livet."

Image
Åskådare skyddade sig mot solen med hattar och solglasögon vid en tennismatch i Roland Garros vid OS i Paris den 29 juli 2024. (AFP / Miguel MEDINA)

Solkräm ger ytterligare skydd

Förutom påståenden om tolerans mot solen och D-vitamin uppmuntras folk i videon att undvika "giftiga solkrämer". I videon hävdas att även om vissa solkrämer är "mindre giftiga" borde man använda dem endast om man "absolut måste spendera jättemycket tid mitt ute i solen mitt dagen när dina celler inte är redo för det".

Solkräm rekommenderas allmänt, bl.a. av Världshälsoorganisationen, som ett sätt för att skydda sig mot skadlig UV-strålning från solen.

Enligt Läkemedelsverket är det bästa skyddet mot strålning från solen kläder, hatt och solglasögon samt att försöka vara i skuggan så mycket som möjligt när solen är som starkast mitt på dagen.

Enligt Larkö är kläder en mycket bättre form av solskydd än solkräm: ett par jeans har SPF 1 500 men en vit skjorta har kanske tio.

"Solskydd är bra som komplement där kläderna inte täcker", förklaras det på Läkemedelsverkets webbsida. Enligt den ska man använda en solkräm med hög solskyddsfaktor (SPF 30 eller högre), i stor mängd (cirka sex teskedar för hela kroppen) och flera gånger om dagen (varannan timme som en tumregel). 

"Användning av solkräm är av största vikt för att förhindra DNA-skador från UV-strålning vars kumulativa exponering under livstiden ökar risken för hudcancer", sade Bunick.

Enligt USA:s vädermyndighet NOAA hotar ändå vissa kemikalier i solkräm och andra hygienprodukter korallrevs hälsa och "hur dessa och andra föreningar påverkar revekosystem förblir ett aktivt forskningsområde".

Det står på NOAA:s webbsida att mineral- eller fysikaliska solkrämer (som inte innehåller kemiska UV-filter) anses vara ett bättre alternativ eftersom de har färre effekter på vattenorganismer.

AFP har skrivit om flera påståenden om giftigheten av solkrämer tidigare, t.ex. i denna finska faktagranskning

Missvisande påstående om solens "näring"

I videon påstås ytterligare att "en himla massa tråkigheter kommer att ske" om man inte får tillräckligt med "näringen" från solen som hävdas förbättra mitokondrierna funktion och skapa bättre förutsättningar till att undvika sjukdomar relaterade till mitokondrier, såsom MS och diabetes.

Mitokondrier finns i alla nästan kroppens celler och deras viktigaste uppgift är att omvandla energi från föda till den form av energi som cellen kan använda. 

"Jag kunde inte hitta en enda rigoröst genomförd akademisk epidemiologisk studie som skulle koppla mitokondrier, solljus och några risker för människans hälsa", sade Bunick.

"Det är ju ingen bra behandling mot MS eller diabetes", tillade Larkö.

Finns det något du skulle vilja att AFP faktagranskade?

Kontakta oss